Kim Salomon

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Under det kalla kriget skapades nya berättelser om vad som var gott och ont. I Sverige var USA hjälte och Sovjetunionen skurk. I det ljuset har kalla krigets politiska föreställningar utforskats och diskuterats grundligt. Vi vet däremot mindre om de meningsskapande berättelser som vanliga människor mötte under denna tid. I Hotad idyll förenas litteraturvetenskapens intresse för texter med historievetenskapens intresse för bredare sammanhang för att nå en större förståelse av historiska skeenden. I fokus står de föreställningar som präglade den vardagliga idyllen i 1950- och 1960-talens Sverige. Författarna diskuterar hur berättelserna tog form i det nya tv-mediet, i den populära svenska kriminalromanen, i dagspressen, veckopressen, reseskildringarna, i de nya romanerna och lyriken samt i de politiska diskussionerna.

Beth Altshuler (1923 1984) flydde 19 år gammal judeförföljelserna i Danmark. Efter en dramatisk resa över Öresund ankom hon i oktober 1943 med sin familj till Sverige. Flykten 1943 en ung kvinnas dagbok innehåller ett förord av historikern Kim Salomon och ett efterord av dramatikern Marianne Goldman, Beth Altschulers dotter.

Hur såg världen ut för hundra år sedan? 1920-talet passeras alltför ofta som en transportsträcka mellan första världskrigets efterspel och andra världskrigets förspel. Så är det inte i den här boken. Det stora krigets skugga vilar visserligen tungt över årtiondet, men dess omvälvningar leder in i en ny epok som ritar om kartan, politiskt och kulturellt. Det är en tid av stängda gränser, postpandemisk återhämtning, oroligheter i Palestina, liberal tillbakagång men framgång för nya totalitära ideologier, organiserad brottslighet, generationsuppgörelser, transsexualitet, nya kvinnoideal, konsumtionens insteg i vardagslivet, nyfikenhet kring svart kultur, nya medier och fordon som fruktas slå ut de gamla … Årtiondet är en tankeväckande reflektionsyta för den tid vi själva lever i. 1920-talet – en spegel för vår tid har därför tre historiska perspektiv: krigets verkningar, det dynamiska årtiondet i sig, och dess spegelbild hundra år senare. Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon har verkat vid Lunds universitet som professorer i historia och har skrivit åtskilliga verk för både allmänhet och akademi. Med sina expertkunskaper i politisk historia och kulturhistoria kan de ge en nyansrik fresk över detta spännande årtionde.

”Viktig läsning i vår tid” Borås Tidning”En bedrift i samtidshistoria och historieteori … välplanerad och väl genomförd” Opulens”En klar och redig historiebok om hur demokratins tredje ben, diskussionen, växer fram genom seklerna” Dagens Nyheter”Salomon skriver medryckande och pedagogiskt, glädjande fritt från snobbism… Om jag får önska något så skulle jag vilja höra fler akademiker, av professor Salomons typ, yttra sig i debatten om den fria pressens död. Att fler akademiker skulle inse att de själva är drabbade!” Göteborgs-Posten”Salomon gör en viktig insats när han riktar strålljuset mot hur usla förutsättningarna är för att ägna sig åt intellektuellt arbete i vårt samhälle” Expressen”Boken är som intressantast när Kim Salomon ger sig själv mandat att agera åklagare och placerar såväl de intellektuella som vår egen tid på de anklagades bänk. Varför har de förra så ofta och så gärna gått totalitarismens och terrorns ärenden?” Svenska Dagbladet"Jag anklagar …!” – så lyder världens mest berömda tidningsrubrik. Émile Zola var författaren, och i sin artikel från 1898 vände han sig direkt till Frankrikes president med en skarp protest mot domstolens behandling av den judiske officeren Alfred Dreyfus, oskyldigt dömd för högförräderi.Artikeln är också berömd för att debatten gav upphov till ett nytt ord: intellektuell, ursprungligen ett negativt laddat ord myntat av Zolas fiender och åsyftande en som lägger sig i otillbörligen.Men ett fenomen är ofta äldre än ordet för det. Det är möjligt att spåra de intellektuella tillbaka till upplysningens kyrkokritiker, renässansens humanister, medeltidens klerker – ja, varför inte ända tillbaka till antikens filosofer. De intellektuellas historia är länge en framgångssaga, trots att de under 1900-talet många gånger sviker idealen och stödjer totalitära regimer. I våra egna dagar har tidvattnet vänt och sociala medier, kändiskultur, populism och antiintellektualism ger anledning till dystra framtidsutsikter.Denna långa historia spårar Kim Salomon i sin bok, ett försök att få klarhet i vilka de intellektuella varit, vad de kallat sig, hur de grupperat sig och mot vilka, samt vilka metoder de använt och vilka samhällsförändringar de bidragit till. Det blir en ryckig historisk resa med många förarbyten, och vilken nästa station på resan blir återstår ännu att se.