Kjell Engelbrekt

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Går på djupet - även med uppgifterna!Texterna i Exposé betonar demokratifrågor, etik och värdegrunder. Författarna är experter på sina respektive områden och vågar gå på djupet och ta upp nya infallsvinklar. Uppgifterna är analyserande och kännetecknas av progression, reflektion och ställningstagande.Går på djupet - även med uppgifterna!Texterna i Exposé betonar demokratifrågor, etik och värdegrunder. Författarna är experter på sina respektive områden och vågar gå på djupet och ta upp nya infallsvinklar. Uppgifterna är analyserande och kännetecknas av progression, reflektion och ställningstagande.Läs merUtmärkande drag- Utgår från individen- Analyserande uppgifter- Betonar demokratifrågor, etik och värdegrunderExperter vågar ta ut svängarnaJournalister har skrivit om media, kriminologer om lag och rätt, statsvetare om statsskick, nationalekonomer om ekonomi och sociologer om människan och samhället. Genom att författarna är experter på sina respektive områden både kan och vågar de gå mer på djupet och ta upp nya infallsvinklar. Texterna utgår från individen för att sluta i det globala.Analyserande uppgifterFör att eleverna verkligen ska kunna tilllämpa sina kunskaper innehåller Exposé en stor mängd analyserande uppgifter. Genom att det finns en stegvis avgränsande progression i texten samtidigt som eleverna får göra ett ställningstagande till olika alternativ blir det möjligt med en djupare analys och reflektion. Eleverna lämnas inte vind för våg. Samtidigt är uppgifterna begränsade till sin utformning så att de är tidsmässigt genomförbara.Exposé 1Exposé 1 behandlar innehållet i samhällskunskapskursen 1 och inleds med ett kapitel som behandlar samhällsvetenskaplig metod. Efter en introduktion om samhällsvetenskaplig forskning följer samhällsvetenskapliga begrepp, förklaringsmodeller, datainsamlingsmetoder, analysmetoder, argumentationsanalys och källkritik. Tonvikten ligger på svenska förhållanden.Fyra utgångspunkterAlla ämnesområden behandlas utifrån:- Demokratifrågor: Vad är demokrati? Vilka är demokratins förutsättningar? Hur kan demokratin fördjupas?- Etik och värdegrunder: Behandlas både i text och i uppgifter.- Faktakunskaper och analys: Grunderna ges men även olika synsätt, orsaker, konsekvenser och åtgärder.- Dåtid, nutid, framtid: Tidsperspektivet ger förståelse för de förändringar som skett och sker.LärarhandledningLärarhandledningen köps som nedladdningsbar fil. Förutom kommentarsmaterial finns ett stort antal uppgifter och övningar av olika slag. Övningarna tränar elevernas olika förmågor såsom faktakunskap, förståelse och ställningstagande och är uppdelade under följande rubriker:Fakta och förståelse: Syftar till att underlätta inläsning och ge grundläggande förståelse.Diskussion och värdering: Syftar till att ge eleverna möjlighet att lyssna på andra, uttrycka sina åsikter och ta ställning.Analys- och jämförelseuppgifter: Syftar till att utifrån fakta analysera och dra slutsatser kring ett ämne.Undersök och fördjupa: Syftar till att ge eleverna möjlighet att träna relevanta förmågor och metoder.Om författarna"Det är viktigt att lära sig att tänka kritiskt. Fria medier är en förutsättning för det demokratiska samhället men bara för att de är fria innebär det inte att de levererar sanningen. Med hjälp av exempel och resonerande text visar vi på de svårigheter som finns i dagens mediasamhälle."Michaela Arlt, författare och journalist på Sveriges RadioTexterna i Exposé 1Michaela Arlt, journalist, Sveriges RadioFuat Deniz, sociolog, Örebro universitet Kjell Engelbrekt, universitetslektor i statsvetenskap, Stockholms universitet Hanns von Hofer, professor i kriminologi, Stockholms universitetCi Holmgren, journalist, Sveriges RadioFredrika Lagergren, fil.dr i statsvetenskap, avdelningsdirektör vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen, Göteborgs universitetAnnika Svensson, nationalekonom, RiksbankenHenrik Tham, professor i kriminologi, Stockholms universitetUppgifterna i i Exposé 1Mats Andersson, lärare vid Brännkyrka gymnasium samt utbildningspedagog vid Samhällvetenskaps- och ekonomicenter i Stockholms stadBörge Ring, lärare vid Södra Latin gymnasium, StockholmLärarhandledningenMats Andersson, lärare vid Brännkyrka gymnasium samt utbildningspedagog vid Samhällvetenskaps- och ekonomicenter i Stockholms stadJohan Linder, lärare vid Kärrtorps gymnasium, Stockholm

Östersjön är mer än bara ett innanhav – det är en historisk geopolitisk skådeplats. Från vikingatidens sjöfart till dagens Natodominerade område har detta bräckta hav varit en livsnerv för folk och länder i norra Europa. Östersjön har fungerat som en knutpunkt för ekonomiska och politiska relationer genom Hansans dominans under medeltiden, stormaktstidens strider mellan Sverige, Polen-Litauen och Ryssland, samt de dramatiska skiften som följde i spåren av Napoleonkrigen, de båda världskrigen och kalla kriget. Östersjön har även visat sig vara en plats för samarbete. Efter Sovjetunionens fall har regionen präglats av integration och tillväxt – en utveckling som nu utmanas av nya geopolitiska spänningar. Hur kan regionen komma att påverkas av energiflöden, klimatförändringar och militärstrategier? I denna omfattande antologi samlas bidrag av ledande forskare inom bland annat historia, statsvetenskap och internationella relationer för att kartlägga de drivande krafter som format Östersjöregionen från 1200-talet fram till i dag. Boken finns även i engelsk utgåva, The Baltic Sea - A Geopolitical History.

Based on an extended empirical research project, this book advances the theoretical, normative and practical understanding of civil society under the conditions of digital mediatization and in relation to a set of particular historical and geopolitical circumstances. Digital Media and the Dynamics of Civil Society adds to existing knowledge of the democratizing role of digital media in communication studies by carefully tracing the trajectory of the emergent communicative and representational practices of civil society in a pair of new European democracies – Estonia and Bulgaria – facing distinctive socio-cultural and political challenges. The book combines macro and micro perspectives to illuminate the activities of civic activist and civil society organizations in the new media environment taking into account the social and cultural developments characteristic of each country. Have digital media contributed to the constitution of a new public space fostering the vitality and democratic potency of civil society in countries where it has suffered historical obstacles? These chapters address this question by traversing the whole range between personal, group and societal beliefs, lived experiences and actions unfolding in a concrete region at a time when civic activists around the world are grappling to understand and harness the powers of digital communication.

This title was first published in 2002. This rich comparative analysis looks at security policy reorientation in four European states located at the periphery of the European continent. During the post-Cold War period, Greece, Bulgaria, Sweden and Finland conducted a security policy that was heavily influenced by their close proximity to the iron curtain. Probing this transition during a decisive phase of the post-Cold War reconstitution of the wider European security order, the author analyzes national security policy making from the standpoints of three international relations traditions - realism, institutionalism and political anthropology. This engaging work is invaluable for students, scholars and policy analysts working in the field of international relations and European politics.

This title was first published in 2002. This rich comparative analysis looks at security policy reorientation in four European states located at the periphery of the European continent. During the post-Cold War period, Greece, Bulgaria, Sweden and Finland conducted a security policy that was heavily influenced by their close proximity to the iron curtain. Probing this transition during a decisive phase of the post-Cold War reconstitution of the wider European security order, the author analyzes national security policy making from the standpoints of three international relations traditions - realism, institutionalism and political anthropology. This engaging work is invaluable for students, scholars and policy analysts working in the field of international relations and European politics.

The proliferation of "minilateral" summits is reshaping how international security problems are addressed, yet these summits remain a poorly understood phenomenon. In this groundbreaking work, Kjell Engelbrekt contrasts the most important minilateral summits -- the G7 (formerly G8) and G20 -- with the older and more formal UN Security Council to assess where the diplomacy of international security is taking place and whether these institutions complement or compete with each other. Engelbrekt's research in primary-source documents of the G7, G8, G20, and UN Security Council provides unique insight into how these institutions deliberate on three policy areas: conflict management, counterterrorism cooperation, and climate change mitigation. Relatively informal and flexible, GX diplomacy invites more countries to take a seat at the table and allows nontraditional security threats to be placed on the agenda. Engelbrekt concludes, however, that there is a continuing need for institutions like the UN to address traditional security problems. High-Table Diplomacy will provoke discussion and further research on the role of minilateral summits among scholars of international relations, security studies, and international organizations.

The proliferation of "minilateral" summits is reshaping how international security problems are addressed, yet these summits remain a poorly understood phenomenon. In this groundbreaking work, Kjell Engelbrekt contrasts the most important minilateral summits -- the G7 (formerly G8) and G20 -- with the older and more formal UN Security Council to assess where the diplomacy of international security is taking place and whether these institutions complement or compete with each other. Engelbrekt's research in primary-source documents of the G7, G8, G20, and UN Security Council provides unique insight into how these institutions deliberate on three policy areas: conflict management, counterterrorism cooperation, and climate change mitigation. Relatively informal and flexible, GX diplomacy invites more countries to take a seat at the table and allows nontraditional security threats to be placed on the agenda. Engelbrekt concludes, however, that there is a continuing need for institutions like the UN to address traditional security problems. High-Table Diplomacy will provoke discussion and further research on the role of minilateral summits among scholars of international relations, security studies, and international organizations.