Kristina Gustafsson

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration? Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

För ett kvartssekel sedan var själva idén att bygga barnförhör på forskningsbaserad kunskap kontroversiell, inte minst i Sverige. Men i dag är det för de flesta involverade i barnrättsliga frågor en självklarhet att vetenskaplig kunskap om barnförhör, utbildning i barnförhör och barnförhörets praktik måste gå hand i hand. Den här boken är baserad på det perspektivet, ett synsätt som ligger i linje med barnkonventionen och dess krav på myndigheter att hålla ett barnrättsperspektiv.Bokens yttersta syfte är att erbjuda kunskap om hur man på bästa sätt bör navigera i multidisciplinär samverkan med verklighets­baserad vetenskaplighet och ”sunt förnuft”. Teorin kompletteras med praktiska verktyg: handfasta exempel för studerande och intervjustöd för praktiker i deras yrkesutövande. Barnförhör vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom polis och rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård och i skolvärlden. Den riktar sig även till andra som deltar i diskussioner kring samtal med barn och/eller arbetar med barnutredningar och multidisciplinär samverkan, till exempel på barnahus.

I denna bok undersöks olika aspekter av rasism och antirasism samt dess påverkan på det sociala arbetets brukare, yrkesverksamma och frivilliga aktörer i olika välfärdssammanhang.Vår ambition med denna bok är att främja reflektion och stimulera till en debatt om rasism och antirasism i socialt arbete. De olika kapitelbidragen visar på en mångfald sätt som huvudtemat rasism och antirasism i socialt arbete kan studeras utifrån val av empiriska fall och teman, liksom avseende teoretiska och metodologiska ingångar. Bidragen befinner sig på olika nivåer och inom olika områden empiriskt och teoretiskt: socialpolitik, migrations- och integrationspolitik, offentligt socialt arbete, organisation, civilsamhälle, brukar- eller klientnära arbete med och för olika individer och grupper av människor, människors livsvillkor och erfarenheter. Rasism, antirasism och socialt arbete i spåren av migration vänder sig till studerande på socionomprogrammet och mastersprogrammet i socialt arbete, men är av intresse även för forskare och lärare inom socialt arbete och närliggande discipliner samt för yrkesverksamma socialarbetare och andra välfärdsprofessionella.

Tolkade möten handlar om möten där tolk används mellan anställda inom olika verksamheter – såsom hälso- och sjukvård, skola och rättsväsende – och enskilda som inte talar svenska. Boken utgår från grundläggande frågor om vad tolkning i talade språk innebär. Den anger varför, när och hur man ska använda tolk. Den förklarar och diskuterar hur tolkade möten går till. Den analyserar hinder och möjligheter som finns i tolkanvändningens praktik. Denna andra upplaga är uppdaterad med förändringar som skett, bland annat i utbildningen av tolkar, inom lagstiftning och inom ny forskning på området.Tolkade möten vänder sig till studerande som i sin framtida yrkesutövning kommer att ha behov av att anlita tolk exempelvis lärare, poliser, vårdpersonal och personal inom socialt arbete. Boken är även användbar i samband med vidareutbildning av anställda och tolkar.

Tolkade möten – tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration handlar om möten mellan anställda inom olika verksamheter, såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och rättsväsende och enskilda som inte talar svenska och där tolk används.Boken vänder sig till studerande inom exempelvis lärar-, polis-, socialt arbete- och vårdutbildningar, som i sin framtida yrkesutövning kommer att ha behov av att anlita tolk i mötet med klienter. Den är även tänkt att användas av redan yrkesverksamma som anlitar tolk i sitt dagliga arbete eller i vidareutbildning av personal samt av tolkar.Boken utgår från grundläggande frågor om vad kontakttolkning i talade språk innebär. Hur, när och varför ska man använda tolk? Hur går tolkade möten till? Vilka hinder och möjligheter finns i tolkanvändningens praktik?

De flesta som arbetar inom vården träffar i sitt dagliga arbete barn och unga människor. För att vårdpersonal ska kunna möta dessa barn och unga krävs god kunskap om både kommunikation och kommunikationsteorier, speciellt med fokus på hälso- och sjukvård. Vidare behövs kunskap om barns och ungdomars livssituation, deras erfarenheter av möten med vården, liksom deras kognitiva och kommunikativa förmåga.I boken behandlas generella aspekter om kommunikation med barn och barns kommunikativa utveckling. Här diskuteras också om hur du kan möta och samtala med barn i olika åldrar och i olika situationer – från det nyfödda barnet, småbarnsperioden och barn i skolåldern, till samtal med tonåringar. Boken behandlar även kommunikation med barn i speciella vårdsituationer, till exempel vid smärta eller samtal om döden. Till detta kommer också några kapitel om att samtala med barn med speciella behov, till exempel med hjälp av tolk. Kommunikation med barn och unga i vården är skriven av de mest kunniga personerna i Sverige inom vart och ett av ovanstående områden och riktar sig till dig som arbetar inom vården eller som utbildar dig inom området.Sagt om boken”[…] Ämnet blir väl belyst ur flera aspekter och antologin blir användbar läsning för vårdpersonal som kommunicerar med barn och unga. Till varje kapitel anges åtskilliga referenser”. Christian Olsson, lektör, BTJ-häfte 14112227.Om författarnaMaja Söderbäck är barnsjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes avhandling från 1999 handlar om föräldramedverkan inom barnsjukvård. Främst hur sjuksköterskor gör föräldrar delaktiga. Hon har alltid haft stort intresse för att i utbildning, forskning och i vårdverksamhet vara med och utveckla människors delaktighet i vårdsituationer, främst när det gäller barn och deras familjer. Hennes forskning är nu inriktad mot hur barn kan göras delaktiga i vårdsituationer.