Kristina Jennbert

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Vilka föremålstyper finns samlingen? Ger de oss en ny kunskap? Varför samla på gamla fornsaker? Vad gör samlaren till en samlare? Hur påverkar samlarens livsbiografi samlandet? Vilken roll har tidens värderingar och lagstiftning? Vilken relevans har fornsakssamlingar idag? Samlaren och friherren Carl Gyllenstiernas fornsakssamling på Krapperup i nordvästra Skåne är utgångspunkten för denna arkeologihistoriska och kulturhistoriska tillbakablick på hur samlandet lade grunden till vår kunskap om det förflutna och etablerandet av museer. Föremålen bidrog till ägarens sociala och kulturella kapital och var betydelsefulla för en regional och nationell identitet. Boken är en tvärvetenskaplig studie där materiella lämningar och skriftligt arkivmaterial är de primära källorna. De speglas mot forskning inom kulturhistoria, politisk ekonomisk historia, jordbrukshistoria och utbildningshistoria. Ledtrådar från en mängd olika källor binder samman fornsakssamlingen, fornforskningen och herrgårdskulturen med den samhällomvandling som skedde i landet under 1800-talet. Fornsakssamlingar har även idag en forskningspotential för att studera historien i det moderna landskapet och arkeologins roll i framväxten av det moderna Sverige.

Världen var på många sätt en annan för 1000 år sedan, såväl i praktik som i tanke. Människan ansågs leva på en plats, "Midgård", i mitten av världen, omgiven av andra världar bebodda av andra makter. Där fanns gudar, jättar, dvärgar, alver och olika krafter som nornor och valkyrior. Dessa föreställningar rörde inte bara universums uppbyggnad, utan även mytisk geografi och själva samhällsordningen.I antologin Ordning mot kaos diskuterar arkeologer, religionshistoriker och språkhistoriker den fornnordiska världsbilden under fyra olika teman som inleds av frågan om vi idag över huvud taget kan tolka och förstå forntida uppfattningar. I följande avsnitt försöker författarna se sambanden mellan dåtida föreställningsvärld och ritualer, för att sedan studera människans placering och roll i den norröna kosmologin - exempelvis analyseras kön och sexualitet, och gränslandet mellan människa och djur. En avslutande diskussion tar upp de komplexa sambanden mellan den norröna kosmologin och den dåtida faktiska världen: Var det idén om en kosmologi som omsattes i praktiken eller var det verkligheten som födde tankebilden?Författarna i Ordning mot kaos är inte alltid överens om perspektiv och tolkningar. Mångfalden i angreppssätt och synsätt visar att enighet kring den nordiska förkristna kosmologin är svår att nå - och kanske inte ens är önskvärd.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Antologin Etiska perspektiv inom arkeologin innehåller fjorton kapitel där studenter och lärare i Lund reflekterar över ämnesetiska frågor. Boken är ett resultat av etikkurser som har getts inom arkeologiutbildningen. Dessa kurser har visat sig få stor betydelse både för de studenter som gick på kurserna och för de studenter som idag på andra sätt får etiska perspektiv inom sin utbildning. För lärarna har etikkurserna inspirerat att ställa svåra frågor om utbildning, forskningsverksamhet och förmedling. Med ett kritisk tänkande och en medvetenhet om att världen inte är enkelt sammansatt utan består av normer och värderingar förbereds studenterna för ett yrkesliv där deras egna slutsatser och handlingsutrymme kan ta plats.

Exploring the relationship between animals and humans in Scandinavia from the Roman Iron Age to the Viking Period, this book interprets Old Norse mythology—in which imaginary creatures with strong characters were invented—and examines the importance of animals in the human world. According to Old Norse perceptions, real and fantasy animals in Midgard became mouthpieces for human characteristics and reflections of people’s social position. With the aid of animals, humans could also show who they really were as well as control higher powers. Combining results from archaeology and Old Norse texts, this account discusses the functional, symbolic, and cognitive meanings of animals and the implications of animal rights.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker.För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar.Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag.Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.

Längs foten av Kullaberg finns ett drygt 20-tal kustnära grottor. Klippor och branta stup gör dem svåra att nå, från hav och från land. Hur har grottotna använts under de tusentals år som de funnits? Hur har bilden av grottmänniskor vuxit fram och har de överhuvudtaget funnits på Kullaberg? Arkeologiska utgrävningar och osteologiska djurbensanalyser från några av grottorna ger en del av svaren. Lokalhistoria och storpolitiska händelser ger andra infallsvinklar. Grottorna har bland annat använts som tillfälliga uppehållsplatser för stenålderns flintslagning, järnålderns fiske och den moderna tidens turism.