Kristina Riegert

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Hur ser världen ut när den betraktas genom ett kulturellt filter? Hur bidrar kulturjournalistiken till förståelsen av brännande samtidshändelser och samhällsfrågor? Är kulturjournalisternas oro för kritikens överlevnad i det digitala medielandskapet befogad?I denna bok undersöker tre medieforskare kulturjournalistikens utveckling sedan 1980-talet med särskilt fokus på omvärldsbilder och politiska dimensioner. Författarna kartlägger innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuar kulturjournalister. De diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik.Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter.Boken ger en unik inblick i en sällan belyst del av det svenska medielandskapet, och tillför ny kunskap om kulturjournalistikens särskilda stildrag samt de roller den spelar i samhället och demokratin.