Kristoffer Noheden

Fotografins födelse på 1800-talet var en avgörande händelse i de visuella konsternas historia -- en medieteknologisk omvälvning som förändrade förutsättningarna också för litterärt skapande. Litteraturens och fotografins fortsatta samverkan kom att sätta djupa spår i fältet för konstnärlig produktion under 1900- och 2000-talen. Några av dess uttryck och effekter diskuteras i Att skriva med ljus, där svenska, danska och norska författare rör sig från fotografen Nadars memoarer till filmskaparen Wim Wenders fototexter med nedslag hos bland andra Gertrude Stein, André Breton, Ivar Lo-Johansson, Asger Jorn och Elias Canetti. Medverkande författare: Björn Billing · Jørgen Bruhn · Johan Gardfors · Mats Jansson · Thomas Hvid Kromann · Kristoffer Noheden · Nils Olsson · Sonia Lagerwall · Unni Langås · Mikael van Reis · Hans Kristian Rustad · Louise Wolthers · Niclas Östlind

The research anthology The Halmstad Group- Pioneers of Swedish Surrealism is the first in Sweden to highlight the Halmstad Group from an art science perspective. The anthology brings together text by researchers Andrea Kollnitz, Helene Fuchs, Johan Zimsen and Kristoffer Noheden. All of them present new facts that both build upon- and partially refute- previous stoeries about the Halmstad Gruop and its art. The Halmstad Group is founded in connection with the art and industrial exhibition Halmstad 1929. With great curiosity for modernism, the young artists who under the name the Halmstad Gruop, bring surrealism to Sweden: Sven Jonson, Waldermar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson, Erik Olson, and Esaias Thorén. Surrealism is born in Paris 1924 in tandem with the publication of the first surrealist manifesto, Manifeste du Surréalisme. Stellan Mörner brings it to Sweden where the Halmstad Group is inspired, and in the 1930sincreasingly explore what it means to express one´s senses and inner dream world in painting. The group now develops a distinct from of surrealism swtemming from costy, sea, and agricultural landscapes. The special west coast light they depict becomes their signature internationally. Then and there the stories about the Halmstad Group begin. It is with pride and joy that Mjellby Art Museum, a hundred years after the birth of surrealism, welcomes curious readers to take part in today´s research based interpretations of the life and work of the Halmstad Groups.

Forskningsantologin Halmstadgruppen- Den svenska surrealismens pionjärer är den första i Sverige som belyser Halmstadgruppen ur konstvetenskapligt perspektiv. Antologin samlar texter av konstvetarna Andrea Kollnitz, Helen Fuchs, Johan Zimsen och konst- och bitvis vederlägger- tidigare berättelser om Halmstadgruppen och dess konst. Halmstadgruppen bildades i samband med konst- och industriutställningen Halmstad 1929. Nyfikenheten på modernismen är stor hos de unga konstnärer som under namnet Halmstadgruppen kom att föra surrealismen till Sverige: Sven Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner, Axel Olson, Erik Olson och Esaias Thorén. Surrealismen föds i Paris 1924. Då publiceras det första surrealistiska manifestet, Manifeste du Surréalisme. Stellan Mörner tar det med till Sverige, där Halmstadgruppen inspireras och på 1930-talet alltmer utforskar vad det innebär att gestalta sina sinnen och inre drömvärldar i måleri. Gruppen utvecklar nu en särpräglad surrealism med spår från kust, hav och jordbrukslandskap. Internationellt framhålls det speciella västkustljus som utmärker deras måleri. Då och där börjar berättelserna om Halmstadgruppen att skapas. Det är med glädje och stolthet Mjellby konstmuseum, hundra år efter surrealismens födelse , hälsar nyfikna läsare välkomna att ta del av våran egen tids forskningsbaserade tolkning av Halmstadgruppen måleri och historia.

Alan Glass’s drawings from the 1950s are like swirls of smoke on the verge of assuming solid shape, like rock coming alive and metamorphosing, like plants and animals commingling, their branches and limbs, their eyes and tendrils seeking new paths. Utilising the newly invented ballpoint pen from 1954 to 1962, Glass used this modest instrument to create remarkably intricate and detailed drawings, using variations in pressure and density to conjure forth alternately lush and thick, light and crowded shapes with the appearance of inert matter coming alive. Among the several hundred drawings that Glass produced, there are some in which he used such an abundance of ink that the drawings almost take on the texture of paintings. Here, the flimsy paper is saturated to the degree of appearing soaked in the intense blues that have been a frequently recurring element of Glass’s art for almost 70 years. It was the ballpoint-pen drawings that led to Glass’s first solo exhibition, organised at Galerie Le Terrain Vague by André Breton and Benjamin Péret in January 1958.

morgonrötan sätter infukten krypersönderdelningen fortsätterinuti glipornaväxer det nyaHur känns det att gå ner i graven? Vad händer när självet upplöses? Gravdikter närmar sig döden i poesins form. Kroppen styckas, faller sönder, invaderas av gråsuggor. Men sönderfallet är också en öppning mot naturen och nya former av liv. Likets tal uppfattas av korpar och skalbaggar. I dikterna ekar Herakleitos och Platon, ockultister och miljöfilosofer, myter och alkemi, i försök att förstå döden som något bortom både slut och himmelskt efterliv. Kristoffer Noheden är född 1977 och är bosatt i Stockholm. Han har tidigare gett ut boken Crever le tambour de la raison rasionnante (Teopan, 2022) i samarbete med konstnären Alan Glass. Gravdikter är hans första svenskspråkiga diktsamling.

Valérie och hennes underbara vecka är en skimrande legering av den gotiska romanen, den melodramatiska följetongen och fesagan. När Valérie får sin första menstruation omvandlas hennes verklighet av hastigt uppblossande begär. Likt en detektiv skärskådar Valérie skiftande identiteter och fördolda samband. Till slut blottlägger hon den hädiska hemligheten i familjehistoriens hjärta och finner den befriande sanningen om sig själv. Med lika delar svart humor och förtrollande äventyrslystnad har Vítezslav Nezval skapat en roman som raserar vanevardagens fängelse. Vítezslav Nezval var poet och var med och grundade surrealistgruppen i Prag år 1934. Han skrev Valérie och hennes underbara vecka året därpå, men romanen publicerades först tio år senare. Nu utkommer den för första gången på svenska, i översättning av Karin Mossdal.

This book examines post-war surrealist cinema in relation to surrealism’s change in direction towards myth and magic following World War II. Intermedial and interdisciplinary, the book unites cinema studies with art history and the study of Western esotericism, closely engaging with a wide range of primary sources, including surrealist journals, art, exhibitions, and writings. Kristoffer Noheden looks to the Danish surrealist artist Wilhelm Freddie’s forays into the experimental short film, the French poet Benjamin Péret’s contribution to the documentary film L’Invention du monde, the Argentinean-born filmmaker Nelly Kaplan’s feature films, and the Czech animator Jan Svankmajer’s work in short and feature films. The book traces a continuous engagement with myth and magic throughout these films, uncovering a previously unknown strain of occult imagery in surrealist cinema. It broadens the scope of the study of not only surrealist cinema, but of surrealism across the art forms.Surrealism, Cinema, and the Search for a New Myth will appeal to film scholars, art historians, and those interested in the impact of occultism on modern culture, film, and the arts.