Kyrre Kverndokk

Bussarnas speciella form av mediematerialitet - deras "budskap" för att tala med McLuhan - blev tidigt en av utgångspunkterna för författarnas diskussion. Är bussarnas jämförelsevis anspråkslöst vardagliga kostymering en förklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tåg har lämnat så få avtryck i tidigare historisk forskning? Hur kan vi kombinera perspektiv från aktuella forskningsområden för att skapa ny kunskap om bussarnas förmåga att i både konkret och symbolisk mening omskapa och sammanföra åtskilda tider och platser? Hur kan vi tänka med bussar för att analysera det mobilas och materiellas betydelse i skapandet och omvandlandet av den västerländska modernitetens berättelser om framsteg och civilisation? Dessa och många andra frågor väcktes under författarnas samtal om missionsrörelsens utställningsbussar, Mjölkpropagandans reklambussar, livsmedelshandelns rullande butiker på den svenska landsbygden, skärmbildsundersökningens röntgenbussar, blodbussar i Sverige och Finland, norska skolresor till Auschwitz, sightseeingbussar i Beatles Liverpool och turistresor i skuggan av Shanghais futuristiska skyskrapor.

Klimaendringer handler om utslipp og tørke, om smeltende is og voldsomme stormer. Men når utslippene øker, er det mer enn bare klimaet som endres. Det gjør også vår forståelse av tid. Når klimaforskere bruker kunnskap fra geologisk fortid til å modellere fremtidens klima, politikere vedtar utslippsreduksjoner for å trygge våre barn og barnebarns fremtid og klimaaksjonister roper på øyeblikkelig handling, blir det tydelig at det inngår ulike tidsforståelser i hvordan vi snakker om, forholder oss til og forsøker å håndtere klimaendringene. Fremtiden er nå undersøker noen av klimaendringenes rytmer, tempoer, tidsrammer og tidsskalaer. Boken tar også opp hvordan forestillinger om en klimaendret fremtid endrer forholdet vårt til nåtid og fortid, og hvordan ulike tidsforståelser kan påvirke hvordan vi forholder oss til klimaendringene.

I Norge er vi stort sett forskånet fra de store og altomfattende katastrofene. Likevel omgir vi oss med dem. De trenger inn i hverdagen gjennom TV-skjermer, digitale medier og populærkultur. Men hvordan blir naturkatastrofer fremstilt i norske medier? Hva forteller medienes katastrofefortellinger om vårt syn på Gud, naturkrefter og hva menneskene kan kontrollere? Denne boken handler om hvordan ufattelige og uhåndterlige tragedier blir gjort håndterlige. Med utgangspunkt i jordskjelvet i Lisboa i 1755, vulkanutbruddet på Martinique i 1902 og orkanen Katrina i 2005 undersøker den hvordan katastrofer er blitt fremstilt, fortolket og fortalt. FRA BOKA: «Katastrofer kaster om på verden i bokstavelig forstand, men de setter også verden på prøve, kulturelt og kosmologisk sett. For når verden kastes om kull, kommer grunnleggende normer og verdier til syne, rett og slett fordi man ikke lenger kan ta dem for gitt. Det uuttalte blir uttalt, samtidig som de konvensjonelle måtene å betrakte verden på blir utfordret.»

Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte får upprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.