Lars Engwall

Det talas mycket om utvärdering i den offentliga sektorns organisationer. Många dras in i de allt synligare, vanligare och komplexare utvärderingsprocesserna. Denna bok handlar om hur utvärderingar görs, hur de används och om de kan möta alla förväntningar som ställs på dem. Kan man t.ex. styra med hjälp av utvärderingar? Vad kan man lära av dem? Vilka effekter får de? Utvärderandets legitimitet, rituella aspekter och negativa sidor lyfts fram. Roller och relationer diskuteras. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med utvärderingar i sitt arbete eller av ren nyfikenhet. Den manar till eftertanke inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal. Björn Rombach är professor i företagsekonomi vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Han har givit ut ett flertal böcker om ledning, organisation och styrning av primärkommuner och landsting. Kerstin Sahlin-Andersson är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Hon har skrivit flera böcker om beslutsfattande och samarbete i stora projekt

Lars Engwall, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet, har under lång tid deltagit i den forskningspolitiska debatten genom inlägg i dagspressen. I denna bok samlas 36 artiklar som han publicerat mellan 1988 och 2023. I sex tematiska kapitel diskuteras i tur och ordning universitetens statliga styrning, deras interna styrning, deras finansiering, utbildningen av nya forskare, forskarnas karriärvägar samt kulturvetenskapernas särskilda villkor.Avslutningsvis presenteras ett antal slutsatser om önskvärda framtida åtgärder. »Boken är en ytterligt intressant samling texter som ger en samtidshistorisk överblick av universitetspolitiska frågor. "Artiklarna, just genom att de spänner över flera decennier, fungerar som en varningsflagg för vikten av att värna akademiska institutioner som demokratins infrastruktur." (Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm)Lars Engwall har i sin forskning ägnat sig åt studier av organisationer av olika slag, såsom dagstidningar, banker och universitet. Han har varit ledamot av olika universitetsorgan, forskningsfinansiärer och lärda sällskap samt deltagit i internationella forskningssamarbeten.

Lars Engwall har varit professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet sedan 1981 och har under ett drygt halvt sekel verkat inom den akademiska världen. I denna bok visar han hur förutsättningarna för forskning och undervisning har förändrats sedan han i början av 1960-talet började studera samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Då var antalet studenter få och studievalet fritt. Genom den expansion som följde fick de som fortsatte sina akademiska studier stora möjligheter både inom och utom universiteten. Boken ger en inblick i en professors mångfacetterade verksamhet. Det har varit fråga om att rekrytera och handleda doktorander, att initiera nya forskningsprogram nationellt och internationellt samt att som ledamot ingå i universitetsorgan, forskningsfinansiering och akademier. Därmed kan han i boken skildra möten med många intressanta personligheter. Av boken framgår också att egen forskning utgör ett viktigt inslag i en professors arbete. För Lars Engwalls del har det varit fråga om att synliggöra förutsättningarna och problem i dagstidningar, banker och universitet. Vidare har han tillsammans med andra studerat hur akademiska institutioner, konsulter och media har spridit företagsekonomiska idéer samt hur moderna organisationer styrs genom ett samspel mellan reglerare, marknadsaktörer och granskare.

Företagsekonomi är i dag ett efterfrågat ämne vid universitet och högskolor över hela världen. Dess begrepp och principer tillämpas i allt fler organisationer, oavsett huvudman. Den här boken sätter företagsekonomin i ett nytt ljus, och visar hur ämnet sedan slutet av 1800-talet har nått dagens ställning genom ett samspel mellan företag, akademiska institutioner, konsulter och media.Fenomenet företagsekonomi ger en övergripande bild av hur företagen inte bara styrs av politik och marknad utan också av olika slags granskare. I boken visas hur företags verksamhet grundas på ett samspel mellan olika aktörer i fysiska och finansiella flöden. Företagsekonomiska angreppssätt har blivit viktiga verktyg i detta samspel, för att lösa problem och för att på bästa sätt hantera begränsade resurser.

Corpus linguistics in Sweden: Pioneers and their context first presents the early international development for corpus linguistics and the institutional and disciplinary conditions for research on the subject in Sweden. Accounts of the first generationsof Swedish innovators in the 1960s then demonstrate the significance of the international scholarly development and external funding for their success. An analysis of the international development of the researsh field points to two well-defined clusters: one consisting of scholars with a background in language studies and another with scholars of cognitive science and psychology with an interest in language acquisition and language loss. Moreover, the study shows the increasing institutionalization of the field over time through the foundation of professional associations and journals.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Defining Management charts the expansion of management as an idea and practice from a time when it was limited to churches and households to its current ubiquity, focusing in particular on the role of business schools, consultants, and business media in this process.How did an entire industry develop around business schools, consultants, and business media who are now widely considered the authorities regarding best management practice? This book shows how these actors – on their own and in interaction – became taken-for-granted and gained such definitional power over management and managers, expanded across the globe from often modest and not always respected origins, and impacted, and continue to impact businesses and, increasingly, the broader economic and social context. Building on extant and some new research, the book is unique in bringing together issues and actors that have been examined elsewhere separately.Any student or professional of management interested in the evolution of their field or the rise of business schools, consultants and business media will find this book both novel and thought-provoking.

Defining Management charts the expansion of management as an idea and practice from a time when it was limited to churches and households to its current ubiquity, focusing in particular on the role of business schools, consultants, and business media in this process.How did an entire industry develop around business schools, consultants, and business media who are now widely considered the authorities regarding best management practice? This book shows how these actors – on their own and in interaction – became taken-for-granted and gained such definitional power over management and managers, expanded across the globe from often modest and not always respected origins, and impacted, and continue to impact businesses and, increasingly, the broader economic and social context. Building on extant and some new research, the book is unique in bringing together issues and actors that have been examined elsewhere separately.Any student or professional of management interested in the evolution of their field or the rise of business schools, consultants and business media will find this book both novel and thought-provoking.

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång. Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande. Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det? I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.