Lars Jonung

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU? Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.

Tom

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om finanssektorn. Fördelarna och riskerna förknippade med bankernas dubbla funktion som kredit- och betalningsförmedlare beskrivs grundligt.Det unika med denna bok är att den utgår från det rika makroekonomiska arv i form av bidrag till teori och praktisk politik som vårt land kan uppvisa. Svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin har påverkat den makroekonomiska teorin. Hit hör också Dag Hammarskjöld, vars bild pryder bokens omslag. Sverige uppvisar ett antal spännande makroekonomiska experiment. Riksbanken är den äldsta centralbanken i världen. Den var först i Europa med att ge ut sedlar. Under 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. Under 1930-talets globala ekonomiska kris blev Sverige det första land – och är fortfarande det enda – som infört en stabilisering av konsumentprisindex som målet för penningpolitiken. Sverige var också tidigt ute med en medveten användning av finanspolitiken för att styra konjunkturen. Den svenska modellen för arbetsmarknadspolitiken väckte internationell uppmärksamhet under efterkrigstiden. Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

The income velocity of money-an inverse measure of the demand for money balances-is the ratio of the money value of income to the average money stock that the public (excluding banks) holds in a given period. Why the magnitude of that ratio has changed over time is the subject of Michael D. Bordo and Lars Jonung's classic study, originally published as The Long-Run Behavior of the Velocity of Circulation. Supported by statistical data, econometric estimation techniques, and meticulous historical analysis, this work describes, in an international setting, how slow-moving economic, social, and political forces interact with the decisions households and firms make about how much money to hold.Annual time series of velocity for several countries from the late nineteenth century to the late twentieth century display a U-shaped pattern. Existing theories can explain each section of the velocity curve-the falling, flat, and rising parts-but the overall pattern is not consistent with any one theory. Here the authors put forth a comprehensive explanation for this behavior over time. Their theory is largely an extension of the approach of Knut Wicksell, the Swedish economist who stressed the role of substitution between monetary assets. This approach, which emphasizes institutional variables, is incorporated into the arguments for the traditional long-run money demand (velocity) function. Four types of empirical evidence strongly support the authors' theory: econometric studies of the long-run velocity function for several countries; a cross section study of approximately eighty countries in the postwar period; a case study of the Swedish monetization process in the fifty years before World War I; and an examination of the time series properties of velocity.Demand for Money suggests that institutional factors, as opposed to real income, play a greater role in velocity than previously thought. And these institutional factors have a major impact on monetary policy. This is a book that will prove of great value to economists, monetary strategists, and policymakers.

Den globala finanskris som bröt ut 2008 har utlöst en livlig debatt om mål, medel och regelverk för penning- och finanspolitiken. Gamla insikter och sanningar har ifrågasatts. Här finns femton bidrag vilka belyser aspekter på denna diskussion. De presenterades ursprungligen vid ett symposium i Lund Makropolitik i kris, arrangerat av Arne Rydes stiftelse. I artiklarna ställs frågor som: Vad kan vi lära oss om kriser från den ekonomiska historien? Vem bör ansvara för finansiell stabilitet? Vilka regler bör styra penning- och finanspolitiken? Hur kan framtida kriser motverkas? Konferensen hölls för att uppmärksamma professor Lars Jonung vid hans 70-årsdag. Han har deltagit flitigt i forskningen och debatten om den ekonomiska politiken i Sverige. Boken avslutas med en sammanfattning av Lars Jonungs lärdomar som nationalekonomisk forskare ”i kris”. Hans slutsats är: ”Krisen kommer – vi vet bara inte när, var eller hur.”

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen. Denna bok handlar om vad som behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Räcker det med att skärpa medlemsländernas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och förbättra det finanspolitiska samarbetet? Eller krävs rent av att den monetära unionen kompletteras med en fiskal union, det vill säga gemensamma skatter och en gemensam finanspolitik på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättssystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker? Detta är den fjortonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv diskuterar de betydande utmaningar som eurokrisen innebär och hur de bör mötas.Deltagande författare: Hans Agné, Linda Berg, Martin Berglund, Michael Bergman, Mattias Dahlberg, Sverker Gustavsson, Åsa Hansson, Lars Jonung, Mats Persson, Sideek M Seyad

The income velocity of money-an inverse measure of the demand for money balances-is the ratio of the money value of income to the average money stock that the public (excluding banks) holds in a given period. Why the magnitude of that ratio has changed over time is the subject of Michael D. Bordo and Lars Jonung's classic study, originally published as The Long-Run Behavior of the Velocity of Circulation. Supported by statistical data, econometric estimation techniques, and meticulous historical analysis, this work describes, in an international setting, how slow-moving economic, social, and political forces interact with the decisions households and firms make about how much money to hold.Annual time series of velocity for several countries from the late nineteenth century to the late twentieth century display a U-shaped pattern. Existing theories can explain each section of the velocity curve-the falling, flat, and rising parts-but the overall pattern is not consistent with any one theory. Here the authors put forth a comprehensive explanation for this behavior over time. Their theory is largely an extension of the approach of Knut Wicksell, the Swedish economist who stressed the role of substitution between monetary assets. This approach, which emphasizes institutional variables, is incorporated into the arguments for the traditional long-run money demand (velocity) function. Four types of empirical evidence strongly support the authors' theory: econometric studies of the long-run velocity function for several countries; a cross section study of approximately eighty countries in the postwar period; a case study of the Swedish monetization process in the fifty years before World War I; and an examination of the time series properties of velocity.Demand for Money suggests that institutional factors, as opposed to real income, play a greater role in velocity than previously thought. And these institutional factors have a major impact on monetary policy. This is a book that will prove of great value to economists, monetary strategists, and policymakers.

As the new Russian state struggles with the transition to a market economy, the need for radical monetary reform becomes increasingly urgent. The choice of reform is crucial, for it will largely determine Russia's future economic performance. In order to break free of the lingering effects of Soviet central planning, the new Russian state needs a stable, convertible currency. Steve H. Hanke, Lars Jonung and Kurt Schuler propose that Russia establishes a currency board which would issue a Russian currency fully convertible with international currency, backed 100 per cent by international bonds. The international community would aid in establishing the currency board by providing the initial reserves. Early supplies of this new Russian currency would be distributed free to Russian citizens. The authors give detailed explanations of how the currency board could be established and how it would work.