Lars Lindström

"Att lära genom att skapa hör framtiden till, och slöjden har här ett unikt bidrag att lämna till människors utveckling" skriver professor Roger Säljö i denna bok. Här beskrivs hur en pedagogiskt upplagd slöjdundervisning kan ta sig uttryck i ett modernt samhälle. Men också bakgrunden till att slöjd blev ett skolämne. Fjorton författare med god inblick i dagens skola och lärarutbildning beskriver utifrån sina egna erfarenheter och vetenskapliga rön olika pedagogiska slöjdverksamheter. Och de förklarar varför slöjd är viktigt för livet - nu och i framtiden! Denna antologi vänder sig till slöjdlärare, skolledare, lärarstudenter och andra intresserade. Innehåll: Inledning / Kajsa Borg & Lars Lindström Den materiella kulturen och vårt kunskapande / Roger Säljö Slöjdämnet efter millennieskiftet / Peter Hasselskog & Marléne Johansson Del 1: Slöjd som pedagogisk aktivitet "... slöjden såsom medel att uppfostra människor" / Lars Lindström Svensk skolslöjd - en internationell framgång / Hans Thorbjörnsson Slöjd för flickor och slöjd för gossar / Kajsa Borg Formsinnets fostran - Carl Malmstens bildningssyn / Per Hartman Metallslöjd - en historia för sig / Hans Persson Del 2: En verksamhet i tiden Slöjdcirkus - ett tält för lärande / Susanne Björkdahl Ordell & Kristin Boström Second hand, customizing och konsten att slakta en tröja / Anna-Stina Lindén Ivarsson Informationsteknik - ett redskap i slöjden / Inger Degerfält & Mia Porko-Hudd Del 3: Lärprocesser i slöjdIntuitionens roll i estetiska lärprocesser / Lars Lindström Kommunikation i skolans slöjdpraktik / Marléne Johansson Novis eller expert? Om bedömning inom slöjd och hantverk / Lars Lindström Provlapp eller sjal? Om relationer till slöjdföremål / Anna Ekström Sådan lärare, sådant lärande / Peter Hasselskog Kreativitet eller problemlösning - vad bedömer vi i slöjden? / Kajsa Borg Författarpresentation och fotografförteckning

Skollagen slår fast att fritidshemmet ska bedriva undervisning, vilket har inneburit nya uppdrag för fritidsläraren med krav på systematik, planering och uppföljning – med andra ord på en didaktik för fritidshem. Av tradition har lärande på fritidshemmet utgått från elevens intressen och elevgruppens samspel, och lärandet har fångats i flykten i den mer informella lärandemiljön. Hur kan sådana förhållningssätt förenas med och berika skolans undervisning? Vilka risker finns? Den reviderade upplagan omfattar de reformer och styrdokument som tillkommit under senare år.Boken behandlar bland annat följande:Lärande och utveckling på fritidshem i teori och praktik. Hur begrep-pet utbildning ska tolkas i fritidshemsverksamhet, vad fritidshemmets didaktik bör omfatta samt likheter och skillnader jämfört med skolans utbildning.Fritidslärarrollen och dess kompetensmässiga utmaningar i de nya uppdragen, på fritidshemmet och under praktiska och estetiska lektioner.Planering, utvärdering, bedömning och kvalitetsutveckling i fritidshemmet – av lek, tematiskt arbete, skapande aktiviteter och av miljö samt hur perspektivförskjutningar till barnens intresseområden, som lek och datorspelande, påverkar verksamheten och lärandet. Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning, främst med inriktning mot arbete i fritidshem; den kan användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap om fritidshemmets didaktik. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som kan användas för att diskutera innehållet, samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Med dagens målrelaterade betygssystem ska lärarna betygssätta varje elev i förhållande till kunskapskrav. Eleverna ska bedömas utifrån vad de faktiskt kan, vilket ställer lärare och elever inför uppgiften att tolka och konkretisera skolans styrdokument.I denna omarbetade upplaga ingår nyskrivna kapitel om skolans kunskapsuppdrag och om individuella utvecklingsplaner (IUP). Dessutom diskuteras i flera kapitel de senaste läroplanerna mot bakgrund av det nytänkande som präglar aktuell forskning och olika utvecklingsarbeten om bedömning och betygssättning.En grupp forskare, lärarutbildare och lärare presenterar här sin syn på olika former av bedömning i grundskola och gymnasium. I antologin finns konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta med t.ex. kunskapskrav, nivåer, portfolios, matriser och andra hjälpmedel.Sagt om boken"Lyckat försvar för eleven ... en tankeväckande bok ... en angelägenhet för alla som berörs av utbildningsfrågor" skrev Joanna Giota i Pedagogiska magasinet."... användbar både i lärarutbildningen och för pedagoger och ledare ute i praktiken" skrev Erik Groth i Lärarnas Tidning.Om författarnaFörutom redaktörerna Lars Lindström, Viveca Lindberg och Astrid Pettersson medverkar följande författare: Lisa Björklund Boistrup, Ingrid Carlgren, Anders Jönsson, Katarina Kjellström, Ann S. Pihlgren, Lena Sjöqvist och Helena Tsagalidis.

Halva Hudiksvall blir väckt mitt i natten av att kyrkklockorna vrålar ut sin klang över den mörka staden. Räddningstjänsten blir kallad till platsen och de hittar ett lik som dansar upp och ner i tornet i det gamla rep som en gång användes för att ringa i klockorna. Poliskommisarie Bofalk blir väckt för att åka till kyrkan och ta hand om fallet. Han är inte på sitt bästa humör för han drömde just om Sonja som är stadens välkända tetilkonstnärinna. Hon är en sprudlande glad och färgstark kvinna som är rund och go på de rätta ställena.Gösta får ansvar för utredningen och flera, både udda och intressanta personligheter uppenbarar sig.Mordutredningen blir alltmer komplicerad, men Gösta kämpar tappert vidare, även om de inblandade personernas lögner gör det extra svårt.Många konstiga och skrämmande saker kommer att inträffa och ytterligare bludsutgjutelse sker innan kommisarie Bofalk får grepp om det hela och lyckas få fram den oväntade sanningen.

Einar Stoorlih arbetar som forskare vid fysikaliska instutitionen, Uppsala Universitetet. Han forskar inom ett område som kallas Parafysik. Han och hans kollega Anders försöker kartlägga hur kraftiga elektriska fält påverkar tidsflödet.Det är sommar och han har tillbringat några sköna dagar hos sina föräldrar på deras gård utanför Boden.När han är på väg hem till Uppsala råkar han ut för ett mycket kraftigt åskväder i höjd med Söderhamn. Hans bil börjar krångla oc han måste svänga av från stora vägen och han hamnar nere vid havet. Han är mycket intresserad av åska och oförsiktigt nog går han ut på en brygga för att beundra skådespelet. Där ute råkar han ut för ett åsknedslag. Den kraftiga blixten klyver tiden i två olika flöden.Einar hamnar i de båda tidsflödena, i det ena som levande och i det andra som död. Han som befinner sig i det levande tillståndet hittar sin egen döda kropp i en sjöbod vid havet.Nu börjar en kamp på liv och död för att återföra de båda kropparna till rätt tidsflöde, annars finns det risk att han försvinner bort för evigt.Den vackra och hunungsdoftande Mai ger honom mod och kraft att stå ut med sitt lidande. Hans dröm är att ta sig ur sitt helvete och leva ett skönt och normalt liv med henne och hennes pittoreska sommarstuga.

Ett decennium av nöje. 1990-talet gav oss mer underhållning än någonsin. Mer tv, musik, film, radio, video och fler dumheter än något annat decennium. Lars Lindström har följt utvecklingen under hela 90-talet; beskrivit, kommenterat och försökt påverka den. Han har letat tändstickor och jazz i New Orleans, sågat Ulf Lundells småflicksbilder och Tomas Ledins produktplacering, skapat debatt om Dramatens värstingar, han har krävt och fått Hassan på skiva och skissat en modell för ZTV ett halvår innan Jan Stenbeck drog i gång. Lars Lindström har kritiserat tv-såporna som ses av barn och innehåller våldtäkter, misshandel, självmord och mord, han har utverkat dom mot Rolling Stones i Nürnberg och skakat hand med dem i Stockholm, han har tvingat Lasse Holm att hoppa av schlager-SM och bevistat Elvis-bröllop i Las Vegas. Nu finns de bästa, argaste, roligaste och knasigaste krönikorna från 90-talet samlade. Hur många de är? Ett 90-tal. Såklart. Lars Lindström är Expressens nöjeskrönikör. Han är född 1956 i Skellefteå, arbetade i tio år på tidningen Norra Västerbotten och kom 1986 till Expressen som nöjesreporter. Lars Lindström har varit korrespondent för tidningen i New York och i två omgångar chef för nöjesredaktionen. Krönikor i Expressen har han skrivit regelbundet i mer än tio år. I två säsonger satt han varje vecka i Rapports nöjespanel i SVT 2 och kommenterade aktuella händelser i branschen.