Lars-Magnus Engström

I takt med teknologiska landvinningar, förbättrade kommunikationer och ökad datorisering har våra liv blivit alltmer stillasittande och mindre fysiskt krävande. Samtidigt visar forskning att en sådan livsföring kan få dramatiska följder för hälsotillståndet.Den fysiska aktiviteten har förskjutits till fritiden där olika kulturformer utvecklas som man kan ta avstånd från eller bli delaktig i. Vilka är då dessa kulturformer och vilka är deltagarna? Valet att ägna sig åt motion, liksom smaken för olika aktivitetsformer, har visat sig vara tydliga markörer för social position. Motionsutövning är uttryck för en livsstil som är tydligt relaterad till ålder, klass och kön samt till erfarenheter från ungdomsåren.Författaren presenterar här sin nästan 40 år långa uppföljningsstudie av ca 2000 flickor och pojkar från tonåren till medelåldern, med många nya och överraskande resultat. Denna kultursociologiska studie har fått stor uppmärksamhet, inte minst internationellt.Smak för motion – fysisk aktivitet som livsstil och social markör vänder sig till alla som är intresserade av frågor som berör livsstilar, idrotts- och motionskulturer och kan med fördel användas inom lärarutbildningar och andra utbildningar vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, som har kurser med inriktning mot livsstilsfrågor, idrott och hälsa.Om författarenLars-Magnus Engström, professor emeritus vid Stockholms universitet och under senare år knuten till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt till Malmö högskola, har under många år studerat idrotts- och motionsvanor hos den svenska befolkningen.

Vetenskaplig evidens visar att långvarigt dagligt stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet och motion, innebär en ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna samt förtida död. Stillasittande är således inte samma sak som brist på motion, utan de bör ses som två separata beteenden med delvis oberoende betydelse för utfallet hälsa och sjukdom.Stillasittande innebär frånvaro av muskelkontraktioner, muskulär inaktivitet, i de större muskelgrupperna i kroppen och karaktäriseras av en mycket låg energiomsättning. Långvarigt stillasittande ersätter framför allt den lågintensiva vardagliga aktiviteten, och genom att öka denna kan ett stillasittande beteende motverkas. I dag finns stora möjligheter, men också krav, på att vara stilla­sittande stora delar av den vakna tiden. Att arbeta med det stillasittande beteendet är således relevant för många olika professioner och yrkeskategorier; alltifrån den som möter individen i det enskilda samtalet, till samhällsplaneraren och beslutsfattaren.I denna bok beskrivs för första gången det stillasittande beteendet och bl.a. berörs den epidemiologiska forskningsgrunden hos såväl vuxna som barn, föreslagna mekanismer samt metoder för att mäta och motverka stillasittande. Dessutom ger fyra olika professioner sin syn på saken och hur dom har arbetat med det i sin yrkesroll.