Lars Mikael Raattamaa

Birgitta Trotzigs berättelse om Tobit, Ingrid och deras dotter Tora-Greta hör till det hårdaste och vackraste i svensk modern litteratur. Få texter kan som Sveket [1966] tåla denna allra mest allmänna beskrivning: Det är en berättelse om människor. Om vad som för dem samman och vad som får dem att stöta ifrån varandra. Svaren går inte att åtskilja eftersom blir detsamma vilket ord vi än använder kärleken eller döden. Däri bottnar en förtvivlan som gjort samhället ont. BIRGITTA TROTZIG [1929-2011] hör till de största svenska 1900-talsförfattarna. Det som för Trotzig gjorde litteraturen giltig var poesin; så blev hon en av prosakonstens verkliga nyskapare. Med ett samtidigt renskrapat och rörligt språk sökte hon objektiva skildringssätt, bottnande i religionens fråga om livets mening. Från 1993 och fram till sin död var Birgitta Trotzig ledamot av Svenska Akademien. »Birgitta Trotzig är en författare som påminner oss om varför vi har något sådant som skönlitteratur och vad den kan åstadkomma om den tar sig på allvar.« Jonas Thente, Dagens Nyheter »Modernistas nyutgivning av detta mästerverk påminner oss både om det viktiga med litteratur och det farliga hos människorna.« Alexandra Coelho Ahndoril, Göteborgs-Posten

"Det som blockerar vyn utgör vyn. Byggnadsarbetet tvingar migatt välja vägenöver de fyra körfältenEn begränsning i världen, alltså, som förändrar diktjaget och också dikten. På så sätt skapas ett subjekt som blir till genom omvärlden och är känsligt inför det, som en snigel är för regn och hetta. Lever vi då om andra lever? frågar Goethe oss innan regnet faller över Sarajevo. Dör vi då om andra dör i Srebrenica?" Ur Judith Kiros förordLARS RAATTAMAA, född 1964 och utbildad arkitekt, debuterade 1989 med diktsamlingen Ur krakars gäld. Han har erhållit flera priser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris och Aftonbladets litteraturpris. Ingenting annat (materia) utkom första gången 1996, och ges här ut i ny utgåva på N/L:s poesibibliotek, med förord av poeten Judith Kiros. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Tiotalet böcker om året planeras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

»We only said goodbye with words.«Mikael Raattamaa // Trots allt går ett spöke runt i Europa. / Trots allt går du omkring på Valla torg. // Trots allt är alla hittillsvarande samhällens historia klasskampens historia. / Trots allt är ingen du hittills träffat den nya människan. // Trots allt har arbetarna inget fosterland. / Trots allt har du inte ens sagt hejdå med ord. // Trots allt ska de härskande klasserna darra inför en kommunistisk revolution. / Trots allt ska du mäta avståndet till det som hade kunnat vara. // Trots allt har proletärerna inget annat att förlora än sina bojor. / Trots allt har du trätt de dödas namn kring halsen som en talisman. // Athena Farrokhzad Är Kommunismen människorna som bar och bars upp av Kommunismen? Är summan av delarna större än helheten? LARS RAATTAMAA, [f. 1964] är en svensk författare och arkitekt. Raattamaa bor vid Valla Torg i Stockholm.

Birgitta Trotzigs berättelse om Tobit, Ingrid och deras dotter Tora-Greta hör till det hårdaste och vackraste i svensk modern litteratur.Få texter kan som Sveket [1966] tåla denna allra mest allmänna beskrivning: Det är en berättelse om människor. Om vad som för dem samman och vad som får dem att stöta ifrån varandra. Svaren går inte att åtskilja eftersom de blir desamma vilket ord vi än använder: kärleken eller döden. Däri bottnar en förtvivlan som gjort samhället ont. BIRGITTA TROTZIG [1929 2011] hör till de största svenska 1900-talsförfattarna. Det som för Trotzig gjorde litteraturen giltig var poesin; så blev hon en av prosakonstens verkliga nyskapare. Med ett samtidigt renskrapat och rörligt språk sökte hon objektiva skildringssätt, bottnande i religionens fråga om livets mening. Från 1993 och fram till sin död var Birgitta Trotzig ledamot av Svenska Akademien. »Birgitta Trotzig är en författare som påminner oss om varför vi har något sådant som skönlitteratur och vad den kan åstadkomma om den tar sig på allvar.« Jonas Thente, Dagens Nyheter »Modernistas nyutgivning av detta mästerverk påminner oss både om det viktiga med litteratur och det farliga hos människorna.« Alexandra Coelho Ahndoril, Göteborgs-Posten

1974 spelade Dolly Parton in I will always love you. I juni var den uppe på förstaplatsen på Billboards topplista. 1975 sa hon nej när Elvis Presley ville spela in hennes sång. 1980 spelade hon in den på nytt. Återigen nådde den högst upp på topplistan. Mest känd är nog ändå Whitney Houstons inspelning 1990. När sången var ledmotiv i filmen Bodyguard. Också den här gången en #1 hit. Nya versioner är vardag i musiken. Covern är inte mindre värd än originalet. Och hur katten skulle vi kunna veta vad som är det egentliga ursprunget? Filmer dyker också upp i remakeutgåvor med jämna mellanrum, men i litteraturen är det ovanligt. Så var det inte en gång. Före 1800 var inte geniet avgörande. Sumpen var vanligare än den rena tavlan. Svensk dikt undrar vad som hände med de gamla sångerna. Nästan som om det inte fanns någon författare alls. Om Politiskt våld (2003) ”Att läsa Raattamaa är som att bli uppkallad på scenen i det lappade cirkustältet för att vara med i föreställningen.” Daniel Sjölin, Svenska Dagbladet Om Helgonlegenderna: Väv (2000) ”Riktigt bra böcker blir man inte klok på, i alla fall inte genast. I stället lockas man och förleds, går tillbaka och finner nytt, och när man slutligen tycker sig ha läst färdigt har man ändå en känsla av att någonting blivit förbisett. Någonting som gör att man trots allt vill läsa boken en gång till.” Anna Hallberg, Göteborgs-Posten

Lars Mikael Raattamaa (född 1964) är ett av den svenska samtidspoesins viktigaste namn. Få poeter har under de senaste åren fått samma uppmärksamhet, och hans förra diktsamling, ”Helgonlegenderna: väv” (Albert Bonniers Förlag, 2000) hyllades av en enig kritikerkår. ”Politiskt våld” är en bok som skiftar mellan essä och poesi och låter de olika formerna brytas mot varandra. Klassiska versmått blandas med visuell poesi med texter som samplar det egna författarskapet. Polemiska inlägg flankeras av rörlig reflektion. Från Mesopotamiens megastäder till ”Postmetropolis”, från Alva Myrdal till L=A=N=G=U=A=G=E, från Gertrude Stein till ”Sanningen enligt Rah Digga” ­ så byggs vägarna till en samtid. ur Lars Mikael Raattamaas förord: Jag hade aldrig tänkt skriva ett förord till min bok. Men den här dagen är ingen vanlig dag. Idag ser vi våldet. Idag är det blodfläckar. Men våldet finns också djupt nere i språket och matematiken. I varje bokstav och tecken som skrivs, sägs eller bränns. Och precis som makten och meningen så finns det i oss alla. It¹s up to us now. De bästa har än en gång tagits ifrån oss. Vår uppgift är återigen att söka meningen, göra den, det politiska i allt. Också i det mest privata. Det politiska finns i detaljen. Vi vill öppet samhälle, vi vill öppen stad, vi vill offentliga rum. Men de är ingenting värda om de inte är öppna för alla. Anna Lindh, den här boken är till dig nu.