Lars Nord

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

The Media for Democracy Monitor (MDM) assesses the performance of leading news media in mature democracies with regard to three core dimensions of democracy: freedom, equality, and control. After monitoring 10 countries in 2011, the MDM project expanded to cover leading news media of 18 democracies in 2021. In this book, the most salient results from the MDM were selected to undergo cross-country and longitudinal comparison, searching for patterns and tendencies across countries, with a particular focus on the influence of digitalisation. Some of the key results are the ubiquitousness of the news media’s financial crisis, increasing consumption gaps as younger generations prefer online platforms, and persisting gender inequalities, both in news content and in newsrooms. However, the volume also shows that the reach of news media remains high, the watchdog role and investigative journalism are increasingly relevant in daily practice, and that public service media, in general, continue to play a vital role for democracy. These results have implications for media policies, regulations, and practices to improve news quality and, ultimately, democracy worldwide.

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en mycket viktig roll och partier och partisystem är ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå.Här presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partierna som organisationer analyseras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via valkampanjer, regerings bildning, partipolitikers karriärer och europeisk politik. Även så kallade utmanarpartier, som lokala partier och radikala högerpopulistpartier, granskas utförligt. Författarna är alla forskare som här skriver inom sina expertområden. De redogör på ett pedagogiskt sätt för forskningsfronten om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna andra upplaga är reviderad och aktualiserad.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C.G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier. Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.

Valrörelser är demokratins högtidsstund. Då mobiliserar partierna allt de har för att nå så många väljare som möjligt. Men hur går det egentligen till? Hur väljer partierna sina budskap och hur lägger de upp sina kampanjer? I Politik är att vinna presenterar tre forskare en ny analys av hur valkampanjer egentligen går till i Sverige. Boken bygger på intervjuer med nyckelpersoner bakom partiernas valkampanjer sedan 2010. NIKLAS BOLIN är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. MARIE GRUSELL är docent i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. LARS NORD är professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet.

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan. Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är: • Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier? Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna? • Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner? • Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar? • Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen? Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.

När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse. Alla redaktioner matade på med enormt mycket uppgifter och publiken strömmade till i rekordomfattning. I denna bok diskuteras, med stöd av flera unika studier, bilden av detta terrordåd i medier och opinion. Det visar sig att de många felaktiga uppgifterna om skottlossning sänkte förtroendet för medier och att sociala medier betydde relativt lite för att sprida kunskap om vad som skett på Drottninggatan. En experimentstudie visar också att publiken bortser från markörer om att uppgifter medier vidarebefordrar är osäkra. Och: Vad drar redaktionerna för lärdomar? Det svarar de på i en enkätstudie.

Ingen valrörelse är den andra helt lik, men varje valrörelse är ändå en blandning av gammalt och nytt. Vad utmärker svenska valrörelser och dynamiken under dessa? Vilka är partiernas viktigaste kampanjmetoder? Vilken roll spelar nyhetsmedier och sociala medier? Hur tar de svenska väljarna del av den politiska kommunikationen i valrörelsen? Och hur kommer svenska valrörelser att se ut i framtiden? I denna bok görs en systematisk genomgång av hur de stora förändringar som politik, medier och väljarbeteende under 2000-talets valrörelser har genomgått, också har förändrat villkoren för den politiska kommunikationen. Utvecklingen av svenska valrörelser analyseras mot bakgrund av centrala trender såsom ­professionalisering, medialisering och marknadsorientering.Boken vänder sig främst till studerande i journalistik, medie­vetenskap och statskunskap men erbjuder intressant läsning även för dem som är allmänt intresserade av svensk politik.

I Skampåle funderar framstående journalister och medieforskare kring drevens betydelse och framtid, både som samhällsgranskning och kollektiva riter. Finns det ett samband mellan drevjournalistikens blomstring och de traditionella mediernas kris? Hur påverkas vår personliga integritet av drev på sociala medier och vad händer på orter där det inte längre finns några granskande journalister kvar?Paul Frigyes är journalist och författare. Sedan 2001 har han skrivit och producerat radio på teman om mediefrågor, press- och yttrandefrihet.Medverkande:Jack Werner, journalist och grundare av ViralgranskarenPer Svensson, kulturjournalist och författareSusanne Wigorts Yngvesson, docent i etikOisin Cantwell, journalistLars Nord, medieprofessorKerstin Weman, journalistTobias Bromander, lektor i statsvetenskapAnn Engqvist, journalist och lokalpolitiker i SvedalaFredrik Nejman, journalist och författare

Du tycker att samhällsfrågor är spännande och har ett särskilt intresse för kriser och oförutsedda händelser. Vad gör egentligen de som har ansvar och förväntningar på sig att ställa saker till rätta i en krissituation? Hur fungerar mediernas granskning och hur agerar andra parter som har till uppgift att utkräva ansvar? När väl den akuta fasen är över, vad lär sig de inblandade aktörerna, och hur fungerar förändringsarbetet och införandet av nya policyer? Perspektiv på krishantering är till för dig som vill fördjupa dig i dessa frågor.De perspektiv som presenteras är olika sätt att närma sig och studera krishantering som fenomen.Boken är indelad i tre övergripande perspektiv: hantera, granska och förändra. Genomgående i boken presenteras fallbeskrivningar av verkliga händelser och faktiskt handlande. Men fokus ligger inte på händelserna som sådana, utan på förståelsen av dem – de teoretiska perspektiven. Även om boken är rik på perspektiv gör den inte anspråk på att vara heltäckande. Snarare inbjuder den dig som är intresserad och engagerad att själv studera krishantering och bidra till kunskapsfältet.

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.