Lauri Karvonen

Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de frågor som behandlas i Komparativ politik - Institutioner och beteende. Utöver en presentation av grundläggande begrepp och metoder jämförs centrala institutioner, som till exempel parlament, regeringar och statsformer, och aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och media. Därtill görs jämförelser mellan medborgares politiska beteenden, politiska kulturer och värderingar. Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I Komparativ politik - Elva politiska system beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier, valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser. Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de frågor som behandlas i Komparativ politik - Institutioner och beteende. Utöver en presentation av grundläggande begrepp och metoder jämförs centrala institutioner, som till exempel parlament, regeringar och statsformer, och aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och media. Därtill görs jämförelser mellan medborgares politiska beteenden, politiska kulturer och värderingar. Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I Komparativ politik - Elva politiska system beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier, valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser.Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de många frågor som behandlas i denna introduktion till komparativ politik. Här presenteras grundläggande begrepp och metoder, och jämförelser görs mellan centrala institutioner som parlament, regeringar och statsformer, liksom mellan aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och medier. Därtill diskuteras former för jämförande analys av medborgares politiska värderingar och beteende.Syftet med boken är att ge läsaren en förståelse för hur politiska system är uppbyggda och fungerar samt hur dessa system varierar världen över. I denna tredje upplaga har de globala översikterna uppdaterats, samt nya forskningsresultat och aktuella utvecklingstrender beaktats.Komparativ politik riktar sig till studenter i statsvetenskap. Boken ger tillsammans med Komparativ politik: Elva politiska system (Studentlitteratur 2022) en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån teoretiska och empiriska perspektiv.

Finland's modern, technologically advanced welfare state is, in fact, a fairly recent creation, because the social changes that led to it occurred in Finland much later than elsewhere in the West. Once underway, however, such changes took place with unprecedented speed. This book is the story of what happens to parties, governments and voters when the fundamental features that conditioned party formation and voter alignments undergo rapid change. It is this that makes the Finnish case interesting and, as far as possible, this book examines Finland in a comparative perspective. Karvonen's study is based on a wealth of new primary evidence. It demonstrates that Finland is indeed a special case in certain respects, especially when it comes to the attenuation of ideological rivalry and the recurrent waves of populist protest.

With the weakening of the structural determinants of politics in Western democracies, it is commonly assumed that individual politicians and politicians as individuals have come to mean more for voter behaviour and party choice. Many observers argue that politics has become more personalised in the course of the last few decades. Although considerable research on the various aspects of personalisation has been carried out, no single study so far has approached the question from a broad comparative perspective. By examining four central dimensions of personalisation – institutions, candidates, party leaders and media – and by including data from most stable parliamentary democracies, this book attempts to fill part of that gap. The book demonstrates clearly that there is no linear trend towards more personalisation among the cases studied. From the point of view of the general personalisation thesis, the findings are mixed at best; in some important respects, they are negative. While the media tend to focus more on individual politicians, the idea that party leaders increasingly determine the party choice of voters finds little support in empirical evidence. Most researchers seem to agree that the position of the prime minister has become more dominant. A closer look at comparative evidence results in a more complex picture. There has been a certain tendency to develop the most party-centred electoral systems in a more candidate-centred direction. On the other hand, recent reforms have altered some of the most candidate-centred systems in the opposite direction. Individual candidates seem to mean more to voters in systems where preferential voting has been practiced for a long time. This change is by no means dramatic, nor does it seem to apply to other electoral systems. Karvonen shows that the personalisation thesis, while not completely erroneous, has been overstated not just by the media but in some of the research literature as well.

Den trettio år gamla regeringsformen har så stora brister att den bör bytas ut. Konstitutionella reformer skulle stärka den svenska folkstyrelsen. Den lokala självstyrelsen kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner. Riksdagen behöver kompletteras med en folkvald senat med uppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt. Demokratins grundlag är årets rapport från SNS Demokratiråd, som avslutar SNS stora författningsprojekt. Demokratirådet består i år av Lauri Karvonen, Eivind Smith, Birgitta Swedenborg och Olof Petersson. Lauri Karvonen är professor i statskunskap vid Åbo Akademi. Eivind Smith är professor vid Institutt for offentlig rett, Universitet i Oslo. Birgitta Swedenborg är Ph. D. i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS. Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.

The breakdown of democracy in large parts of interwar Europe has often been attributed to the fragmentation of party systems, executive stability, and the ultimate fate of democracy in Europe between the World Wars.This study comprises intensive case studies of sixteen countries, including both successful democracies and countries where democratic rule was replaced by authoritarian regimes.