Lena Kåreland

Boken diskuterar och problematiserar skilda perspektiv på det språk- och kunskapsarbete som sker tillsammans med barnen i förskola och skolan. Författarna visar hur barn kan få arbeta som kodknäckare, meningsskapare, textbrukare och kritiska analytiker. Boken hjälper läraren att förstå hur man både kan bygga broar till barns språk- och textvärldar och öppna dörrar för barn att göra nya erfarenheter och möta nya textvärldar.Denna nya upplaga är uppdaterad enligt Lgr 11 och innehåller också ett helt nytt kapitel om hur barns berättande idag tar sig nya former. De digitala hjälpmedlen förändrar sättet barnen skriver och kommunicerar på och det behöver skolan förhålla sig till.Boken riktar sig framför allt till studenter vid lärarutbildningen och till lärare i förskola och skolans tidiga år. Fokus i boken ligger på svenskämnena, men kan med fördel läsas av alla lärare som är verksamma inom förskola och skola.Sagt om boken"Redaktör för denna antologi är Karin Jönsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. De sex författarnas bidrag handlar om barnens språk- och kunskapsutveckling i dagens samhälle, med mångfald och tillgång till samt påverkan av digitala källor till barnens språk- och kunskapsvärldar. Alla medförfattare har undervisat vid högskoleutbildning och flera av dem har praktisk erfarenhet av pedagogyrket. Hur kan pedagogerna brygga broar till och förhålla sig till digitala hjälpmedel? Bokens första upplaga utkom 2009 och innehållet i denna andra upplaga är reviderat enligt centralt innehåll i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11). Boken riktar sig till alla lärare och lärarstudenter, då språkutveckling sker i alla ämnen. Den erbjuder en bred belysning av ett aktuellt ämne och styrkan ligger i att bejaka det digitala samhällets möjligheter till nya vägar i språkutveckling. En informativ och överskådlig innehållsförteckning samt ett sökregister ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 4, 2017. Lektör Eeva-Stiina SundénOm författarnaBokens huvudredaktör Karin Jönsson är universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Medförfattarna har alla gedigna kunskaper inom sina specialområden och har undervisat vid olika högskolor och universitet. Flera har lång erfarenhet som lärare i grundskolan.

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Detta är en historia om litteraturer från hela världen. Den handlar om litterära texter som varit värdefulla i sin egen tid, som bevarats och traderats till nya generationer. Den handlar om litteratur som kommunicerar över tids- och kulturgränser ? litteratur som skrivits ned på palmblad, pergament eller papper, varit muntlig eller digital.Boken är indelad i fem makroepoker. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Okänd för de flesta, men drivande bakom publikationer som Jultomten och den oändliga raden med röda bokryggar: Barnbiblioteket Saga. Verksam i en blomstringstid för barnlitteratur lockade Amanda Hammarlund gräddan bland illustratörer och skribenter. Ges ut i samarbete med Svenska Barnboksinstitutet.

Prins Pompom uppfostras till att bli den största mannen i sitt rike, så att han ska bli en ännu riktigare kung än sin far. Men det är bara storhet som syns som räknas, och därför sätts prinsen på gödning. Han växer och växer och växer. Tills en dag då han till allas stora fasa börjar magra."Prins Pompom" utkom första gången 1901, och återutges här med efterord av Lena Kåreland.

Albert Camus gav bara ut en novellsamling under sitt alltför korta liv. Hans romaner har blivit desto mer uppmärksammade, som Pesten och Främlingen. 1957 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid. Tre år senare förolyckades han som 56-åring i en bilolycka på franska landsbygden. Sin novellsamling gav han namnet Landsflykten och riket. Senast de gavs ut i Sverige var 1963. Samlingen innehåller sex noveller, olikheterna är slående. De är också skrivna vid helt olika tillfällen. De fyra första utspelar sig i Algeriet, som var en fransk koloni, där Albert Camus föddes och växte upp. Sedan förflyttas läsaren till både en konstnärslägenhet i Paris och en inbjuden ingenjör som tas emot i en liten stad vid Atlantkusten i Brasilien. Introduktionen till novellsamlingen är skriven av Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.Albert Camus föddes 1913 i Algeriet, en fransk koloni. När han var ett år stupade hans far i första världskriget och modern flyttade till fattiga kvarter i huvudstaden Alger. Tillsammans med sina två bröder växte han upp där med mormor. Som 17-åring fick han tuberkulos, som gav sig tillkänna även senare. På universitetet i Alger studerade han filosofi, blev journalist och debuterade som författare 1937, 24 år gammal. Landsflykten och riket, hans enda novellsamlingen gavs ut 1957, samma år som han fick Nobelpriset i litteratur. I januari 1960 omkom han i en bilolycka. Några av hans mest kända verk är Pesten, Främlingen, Myten om Sisyfos och Människans revolt.

Albert Camus gav bara ut en novellsamling under sitt alltför korta liv. Hans romaner har blivit desto mer uppmärksammade, som Pesten och Främlingen. 1957 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid. Tre år senare förolyckades han som 56-åring i en bilolycka på franska landsbygden. Sin novellsamling gav han namnet Landsflykten och riket. Senast de gavs ut i Sverige var 1963. Samlingen innehåller sex noveller, olikheterna är slående. De är också skrivna vid helt olika tillfällen. De fyra första utspelar sig i Algeriet, som var en fransk koloni, där Albert Camus föddes och växte upp. Sedan förflyttas läsaren till både en konstnärslägenhet i Paris och till en inbjuden ingenjör som tas emot i en liten stad vid Atlantkusten i Brasilien. Introduktionen till novellsamlingen är skriven av Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Här ett citat ur Lena Kårelands introduktion: "I Landsflykten och riket finner man flera av de teman som utmärker Camus författarskap. Här gestaltas människans ensamhet i en absurd värld, där hon känner sig främmande och rotlös. Hon är i exil eller i landsflykt och söker, oftast förgäves, befrielse från eller åtminstone ett slags försoning med livets ondska, det vill säga hon vill nå 'leroyaume', riket. Novellernas laddade skildringar av människans vanmakt och samvetsstrider kan också ses mot bakgrund av författarens personliga livssituation."

Möt Paris genom flanörens strövtåg i den franska litteraturen. Lena Kåreland berättar om romaner och dikter, tecknar miljöer och lyssnar in röster. Hon lyfter också fram författarnas egna relationer till sin stad, skildrar platser som deras liv kretsat kring och ger ledtrådar till deras vandringar och vattenhål. Franska flanörer handlar främst om 1800-talets mytomspunna Paris, århundradet då den franska huvudstaden blev en modern världsmetropol. Staden representerade framsteg och förfining men också fattigdom och prostitution. Här kastade sig Victor Hugos ringare Quasimodo mellan Notre Dames avsatser, här vandrade Charles Baudelaires dandy under gatlyktornas sken och här lät Émile Zola varuhusens skyltfönster glittra i kapp. Följ även Honoré de Balzac som kallade flanerandet för en vetenskap och ögats gastronomi, Gustave Flaubert, Guy de Maupassant, bröderna de Goncourt – samt två författare från senare tid: Georges Simenon och Patrick Modiano. Lena Kåreland är professor em. i litteraturvetenskap och kritiker i Svenska Dagbladet. Hennes senaste arbeten är Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt (2014), Skönlitteratur för barn och unga (2015) och Förbjuden frukt – Litterärt, franskt och kvinnligt (2018).

I en tid av kulturell och medieteknologisk förändring, och då betydelsen av humaniora inte sällan ifrågasätts, är det av stor vikt att ge blivande och verksamma lärare redskap att arbeta med litteratur. Skönlitteratur för barn och unga ger kunskap om barnlitteraturens framväxt och exempel på hur barnlitterära texter kan indelas, analyseras och diskuteras utifrån olika litteraturvetenskapliga teorier och metoder. Boken ger en överblick också över nyare genrer inom barnlitteraturen såsom grafisk roman, teen lit och fanfiction. Författaren behandlar såväl bilderböcker som ungdomsböcker liksom så kallad crossover, litteratur för både barn och vuxna.Skönlitteratur för barn och unga vänder sig till såväl lärarstudenter som verksamma lärare, samt till studenter i litteraturvetenskap på universitet och högskolor.

Innehållsförteckning Malena Janson, ”Introduktion” Jørgen Bruhn ”Intermediala studier – en kort introduktion” Erik Rosales ”Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran” Lena Kåreland ”Med många stämmor. Lennart Hellsing ? en återbrukande rimmare” Linda Sternö ”Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet” Ingeborg Wasserman Westlin, Katarina Eriksson, Ulrika Goude Westby “Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin” Kee Lundqvist, Mitt liv i fanfiction ”Den flytande fritiden. Ett samtal om hur barn gör och upplever kultur i dag” (red. Malena Janson) Anna Sofia Rossholm & Elisa Rossholm, Bilden utanför boken – Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek David Cardell och Johanna Sjöberg, ”Gåvor och boxar i bebiskulturen – från moderskapsförpackning till babybox” Susanne Kjällander – Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan

»En av 1900-talets största författare.« | The Guardian »Jag älskar Simenons romaner. Han får mig att tänka på Tjechov.« | William Faulkner Kees Popingas liv har sett likadant ut så länge han kan minnas. Den vaga, mystiska känsla han får av att se tåg passera, särskilt nattåg, är det enda som avviker från rutinerna. Men plötsligt faller hans värld samman, när hans chef visar sig vara en bedragare, företaget konkursmässigt och Kees själv ruinerad. Han flyr sitt gamla liv med tåget till Amsterdam. Så småningom med ett annat tåg till Paris. Vid det laget, han vet det inte själv, är Kees mördare. Och den nederländska polisen är honom på spåren. Mannen som såg tågen gå förbi [1938] är en av Georges Simenons främsta romaner, här i svensk översättning av Elisabeth von Törne-Arfwedson och med ett nyskrivet förord av Lena Kåreland, litteraturforskare och professor emerita vid Uppsala universitet. GEORGES SIMENON [1903-1989], född 1903 i Liège, Belgien, död 1989 i Lausanne, Schweiz, var en närmast ofattbart produktiv författare, till cirka 300 romaner och 500 noveller. Allra mest känd är han som upphovsman till kriminalkommissarie Maigret, men han skrev också en rad romaner som med tiden kommit att räknas som klassiker. De mest hyllade och lästa är Mannen som såg tågen gå förbi och Snön var smutsig, som nu kommer i efterlängtade nyutgåvor. »Simenon har skrivit några av 1900-talets mest extraordinära mästerverk.« | John Banville »En verkligt underbar författare. Klar, enkel, fullkomligt samstämmig med den värld han skapar.« | The Observer »Den störste av dem alla, den mest genuina romanförfattare vi haft.« | André Gide

Françoise de Breyves blir besatt av en medioker man - om han bara varit en vacker man: då kunde man ha funnit henne en vackrare. Eller en intelligent man: då kunde man ha funnit henne en kvickare. Men en man som varken är vacker eller intelligent? Greve Baldassare Silvande får veta att han bara har tre år kvar att leva. När han väl vant sig vid tanken och dragit sig undan från livet får han veta att han kanske aldrig varit sjuk. Men hur ska han hitta tillbaka till livet när döden blivit som en besatthet för honom? Besatthet, svartsjuka, kärlek, död; alla de teman som är centrala i Marcel Prousts storverk På spaning efter den tid som flytt, återfinns i hans noveller. I Marcel Prousts Samlade noveller möter vi mondäna människor insvepta i vackert formulerade meningar, och förflyttas tillbaka till en tid som inte bara läsaren utan också författaren tycks se på med nostalgisk blick. Marcel Proust (1871-1922) är en av 1900-talets största författare. I Samlade noveller ingår den enda novellsamling av Proust som publicerades under hans livstid, Les plaisirs et les jours (1896), men även de prosastycken som upptäckts efter Prousts död, varav flera aldrig tidigare översatts till svenska. Samlade noveller ges ut i Modernistas nya serie med Moderna klassiker.

Den femte delen i Marcel Proust-sällskapets skriftserie med bidrag av Magnus Bergh, Birgit Munkhammar, Sven-Olov Wallenstein, Anders Olsson, Kristoffer Leandoer, Lena Kåreland, Eric Schüldt, Magnus Florin, Arne Melberg, Maria Kronberg, Neal Ashley Conrad Thing, Peter Stenson och Daniel Pedersen. Redaktörer: Maria Kronberg och Emi-Simone Zawall.

Simone de Beauvoir, George Sand, Ellen Key, Elisabeth Vigée Le Brun, Eugénie de Guérin och Elsa Beskow är några av alla namn i persongalleriet i Förbjuden frukt, där Lena Kåreland – professor em. och kritiker i Svenska Dagbladet – tar oss med på en svindlande resa i essäform och ger nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur.

Gurli Linder (18651947) är i dag mest omtalad som en av Sveriges första barnboksrecensenter. Under de tre första decennierna av 1900-talet skrev hon regelbundet barnbokskritik i Dagens Nyheter. Hon bidrog i hög grad till att höja barnlitteraturens anseende och få igång en seriös diskussion om barnbokens betydelse. Hon är även känd som kulturskribent, särskilt för den ofta citerade skildringen av Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918). I denna bok presenteras Gurli Linders memoarer och hennes brev till ballongfararen Salomon August Andrée under åren 18941896. Här ges ett nytt perspektiv på en kvinna som levde i en brytningstid då gamla värderingar bröts mot nya. I centrum står människan Gurli Linder och hennes personliga livsöde. Hennes liv fick en speciell och tragisk framtoning på grund av kärleken till S.A. Andrée. När hon i början av 1890-talet lärde känna ingenjören och ballongfararen Andrée var hon gift med Nils Linder, lektor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Förhållandet till Andrée kom att dominera hennes liv, även sedan denne 1897 gett sig iväg på sin ödesdigra ballongfärd till Nordpolen. Gurli Linder skrev sina memoarer under 1930-talet och tidigt 40-tal. Vitöfynden 1930, då Andrée och hans följeslagares läger upptäcktes, var en bidragande orsak till att hon började teckna ned sina minnen och berätta om sin kärlek till Andrée. Tillsammans med Lena Kårelands inledningskapitel och utförliga kommentarer till memoarerna och breven formar sig denna bok till en biografi över Gurli Linder. Den kärlekshistoria som träder fram är präglad av det sena 1800-talets samhälle och kvinnosyn. Det handlar om en kärlek som präglades av 1800-talets värderingar och normer och tvingades leva i det fördolda, en kärlek som aldrig fick fullbordas. Memoarerna ger dessutom en levande bild av det kulturella livet i Stockholm runt sekelskiftet 1900 och belyser kvinnans situation i en tid av stora förändringar. Lena Kåreland är litteraturvetare och professor em. vid Uppsala universitet. På Carlsson Bokförlag gav hon senast (tills. m. Boel Englund) ut Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor (2008).

Vietnamkriget, könsrollerna, miljöfrågan och kärnkraften - 1960- och 70-talen var diskussionernas och debatternas decennier. Kulturen demokratiserades och författarna sökte nya vägar ut till publiken. Gränserna mellan generationerna tonades ner och kulturbegreppet breddades. Konstarterna influerade varandra, och allkonstverket kom på modet. Litteratur, konst och musik sökte sig nya uttryck. Särskilt de nyenkla poeterna förde i sina dikter demokratins, jämlikhetens och vardagens talan. Också barnboksförfattarna närmade sig verkligheten, och barnboken blev politisk. Men vid sidan av det ideologiska var lekfullheten ett viktigt inslag i tidens konstnärliga yttringar. Homo ludens, den lekande människan, blev ett ideal. Lena Kåreland gör nedslag i den samtida kulturdebatten och i tre författarskap som på olika sätt uttryckt tidsandan: Sandro Key-Åberg, Siv Widerberg och Lars Bäckström. Hon ger en mångfasetterad bild av den livliga diskussionen om barn- och vuxenlitteratur i Sverige under en tid då kulturen skulle befrias från sin finhetsstämpel och inte längre vara gåbortsföremål. Lena Kåreland är litteraturvetare och professor emerita vid Uppsala universitet.