Lene Koch

Folkesundhed - i et kritisk perspektiv går bag om den herskende forestilling om folkesundhed og løfter elementer frem, som sjældent bliver diskuteret, i håbet om på sigt at kunne udvikle forebyggelse, sundhedsfremme og pleje inden for folkesundhedsområdet. Tanken bag bogen er hermed at skærpe læserens blik på og forståelse af folkesundhed som begreb og som praktik. En række forfattere har i egne kapitler bidraget med deres helt specielle viden inden for folkesundhedsområdet. Bogen er disponeret i fire dele: 1. Talen om folkesundhed i det moderne samfund, 2. Forestillingen om det gode liv, 3. KRAMS (Kost, Rygning, Alkohol, Motion, Stress) og 4. Eksempler på sundhedsfaglige aktiviteter med fokus på folkesundhed. Redaktør på bogen er ph.d., cand.cur. Stinne Glasdam. Bogen kan læses af studerende gennem hele sygeplejerskeuddannelsen. Også studerede på mange andre uddannelser, som beskæftiger sig med folkesundhed, vil med fordel kunne læse bogen, da den byder på forståelser af, hvordan der tænkes såvel sundhed som sygdom i vores samfund i dag.

In this book, 16 authors describe various public health research methods ranging from interviews, discourse analysis, hermeneutic analysis, historical and comparative studies, and anthropological field work to statistical methods, questionnaire surveys and register studies. The book opens with a chapter on different ways of understanding the role of theory and on the relationship between theory and method; a subsequent introductory chapter addresses the topic of qualitative and quantitative methods and epistemology. The book will be of interest to anyone who is about to embark on a public health and other research project or who is writing a thesis or a paper, and who is looking for help in the choice of methods. New researchers, Ph.D. students and undergraduate students of medicine, public health, nursing, occupational therapy and physiotherapy and students in other areas such as sociology, pedagogy, and anthropology, as well as students taking their master's degrees will benefit from this book.

En kvinnlig gränsgångare gestaltar för första gången historien om Clara Lachmann (1864--1920) och hennes skandinaviska arv. Clara Lachmann levde sitt liv över gränserna. Hon föddes in i Köpenhamns traditionsbundna judiska borgerskap, men orienterade sig mot moderna och sekulära värderingar. Senare förde äktenskapet med den välbärgade sockerfabrikanten Jacob Lachmann henne från Danmark till Sverige. När Clara som änka övertog ansvaret för familjeförmögenheten testamenterade hon ett miljonbelopp för att stötta samarbetet över de gränser som hade format hennes liv. Det ledde till inrättandet av Clara Lachmanns stiftelse, som sedan dess har arbetat för att främja den skandinaviska samkänslan. Berättelsen om Clara Lachmann är sammantvinnad med de skandinaviska judarnas historia och ger en sällsynt inblick i hur livet tedde sig för borgerskapets kvinnor. Den avslöjar myter och maktkamper inom den svenska sockerindustrin och kastar ljus över skandinavismen som politisk och kulturell strömning från 1800-talet till idag. Leonora Lottrup Rasmussen, f. 1989, är historiker och forskare vid Århus universitet. Översättning från danska: Öyvind Vågen. Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor. Vi är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Bokserien Centrum för Öresundsstudier är en del av vår verksamhet, och En kvinnlig gränsgångare. Clara Lachmanns stiftelse under 100 år (som finns i både dansk och svensk utgåva) är bok nr 42 i serien. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.

[Boken finns även i svensk utgåva: En kvinnlig gränsgångare, ISBN 9789170614316]En kvindelig grænsegænger udfolder for første gang historien om Clara Lachmann (1864--1920) og hendes skandinaviske arv. Clara Lachmann levede et liv på tværs af grænser. Hun blev født ind i det traditionsbundne jødiske borgerskab i København, men orienterede sig mod moderne og sekulære værdier. Senere bragte ægteskabet med den velhavende sukkerfabrikant Jacob Lachmann hende fra Danmark til Sverige. Da Clara som enke blev ansvarlig for familieformuen, testamenterede hun et millionbeløb til at støtte samarbejdet på tværs af de grænser, der havde formet hendes liv. Det førte til etableringen af Clara Lachmanns Stiftelse, der siden har arbejdet for at fremme skandinavisk fællesskabsfølelse. Fortællingen om Clara Lachmann væver sig ind i de skandinaviske jøders historie og giver et sjældent indblik i livet for borgerskabets kvinder. Den afdækker myter og magtkampe i svensk sukkerindustri og kaster lys over skandinavismen som politisk og kulturel strømning fra 1800-tallet til i dag. Leonora Lottrup Rasmussen, f. 1989, er historiker og postdoc ved Aarhus Universitet. Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor. Vi är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Bokserien Centrum för Öresundsstudier är en del av vår verksamhet, och En kvindelig grænsegænger. Clara Lachmanns stiftelse i 100 år (som finns i både dansk och svensk utgåva) är bok nr 42 i serien. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.

Samfundsvidenskab er en mangfoldig størrelse præget af uenighed omkring, hvordan vi opnår viden, og hvad der kan betegnes som videnskab. Disse spørgsmål er ikke kun vigtige på et teoretisk niveau, men spiller en afgørende rolle for, hvordan man anlægger en samfundsvidenskabelig analyse. Denne bog præsenterer samfundsvidenskabernes videnskabsteori fra tre perspektiver. For det første præsenteres to centrale teoretiske og metodiske tilgange: hypotesetest og forståelse/fortolkning. Dernæst gennemgås de vigtigste videnskabsteoretiske traditioner og positioner: positivisme, kritisk rationalisme, videnskabsparadigmer, hermeneutik, fænomenologi, pragmatisme, kritisk teori, poststrukturalisme, socialkonstruktivisme og kritisk realisme. Endelig sættes der fokus på en række vigtige temaer i det samfundsvidenskabelige arbejde: rationalitet, forklaring, værdier, metodologisk perspektiv, sandhed, relativisme samt samfundsforskningens indlejring i samfundet. Bogen er skrevet af førende kræfter på området, og der præsenteres løbende eksempler på de forskellige positioner og temaers betydning for samfundsvidenskabelig forskning. I den foreliggende 3. udgave af bogen er kapitlerne om hermeneutik/fænomenologi, kritisk teori, strukturalisme/poststrukturalisme og kritisk realisme nyskrevne. De øvrige kapitler er gennemgående revideret og ajourført. Bogens redaktører: Michael Hviid Jacobsen er professor på Aalborg Universitet, Kasper Lippert-Rasmussen er professor på Aarhus Universitet, og Peter Nedergaard er professor på Københavns Universitet.

En del saker berör människor till den grad att gängse normer och idéer ställs på huvudet. Synen på kroppen och hälsan är ett sådant fenomen. Den moderna biovetenskapen utgör i det sammanhanget en betydelsefull arena för mötet mellan människors drömmar och samhällets riktlinjer. Här ställs individers önskningar om exempelvis fysiskt välbefinnande mot övergripande värderingar - här formuleras och omformuleras synen på kropp, hälsa och identitet. I En ny kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val undersöker humanistiska och medicinska forskare samspelet mellan biomedicin, kultur och individ. Den moderna medicinen är en framgångsrik vetenskap med stor genomslagskraft i samhället. Samtidigt utgör biotekniken en kulturell drömmaskin, en tankekonstruktion bestående av goda och onda drömmar. Ur denna smältdegel av vetenskapliga erövringar och enskilda människors förväntningar växer en regelrätt bioteknisk förhoppningsindustri fram.