Lennart Weibull

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Det filippinska köket är otroligt mångfacetterat och spännande, med starka lokala traditioner och tropiska råvaror som möter influenser från olika delar av världen. Örikets brokiga historia, i kombination med det geografiska läget, har skapat något helt unikt. Resultatet är sött, salt, syrligt och kryddigt – helt enkelt oemotståndligt. Det kan vara en ikonisk adobo, mörk, simmig och glansig, med syran och umamin uppskruvade till max, eller en halo-halo, desserternas galna och supersöta påfågel som ärligt talat inte liknar något annat.Vi skulle kunna säga att det här är vår hyllning till den filippinska maten, men det skulle inte vara hela sanningen. Det här är egentligen en hyllning till våra mammor, de somlämnade sitt hemland för kärleken och för Sverige. Och kanske en hälsning till våra yngre jag, de brunögda pojkarna som växte upp här, men som inte såg ut som alla andra.Joel Åhlin har förutom internationell kökserfarenhet varit verksam i Stockholm i snart 20 år som bland annat köksmästare på Tjoget och medgrundare av Agrikultur och Bar Agrikultur – med en stjärna och Bib Gourmand i Guide Michelin.Lennart Weibull är en av Sveriges bästa matfotografer och har gjort flera kokböcker i Sverige – men även internationellt för exempelvis Martha Stewart och Bon Appétit i USA.

Boken “Yttrandefriheten i dagens mediekultur” undersöker yttrandefrihetens ställning i vårt digitala samhälle. Baserat på SOM-undersökningens resultat diskuteras bland annat hur medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar av yttrandefriheten kan tolkas som en kritik mot mediernas sätt att fungera. - Det är medierna som förvaltar yttrandefriheten i demokratiska samhällen. Då medie-och samhällskontexten förändras ser vi ett behov att mediernas roll, rättigheter och ansvar uppmärksammas på nytt, säger Ulla Carlsson. Innebörden av yttrandefrihet måste bli tydligare Den bild som framkommer av undersökningen innebär att medborgarna inte självklart sätter yttrandefriheten före andra rättigheter. I boken dras slutsatsen att det både finns ett stöd för att värna om yttrandefrihetens grundläggande principer, men också ett behov av en viss anpassning till en verklighet där digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för publicistisk verksamhet, medievanor och innebörden av personlig integritet. - För att möta förändringarna i kommunikationssamhället krävs att innebörden av yttrandefrihet är väl känd bland medborgarna. Det är en viktig pedagogisk fråga som inte får försummas, säger Ulla Carlsson. Boken är skriven av Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet och internationell mediepolitik och Lennart Weibull, professor emeritus i massmedieforskning och seniorprofessor vid SOM-institutet.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.

Medielandskapet har under det senaste decenniet förändrats på ett grundläggande sätt, främst genom utvecklingen av internet. Visserligen är det fortfarande dagstidningar, radio och tv som dominerar det svenska medielandskapet, men villkoren för deras verksamhet är helt annorlunda än tidigare. Den tekniska utvecklingen har medfört att alla massmedier finns på flera plattformar, och det allt större medieutbudet gör att konkurrensen om publik och reklam har ökat. Därtill har utvecklingen av sociala medier varit betydelsefull för de traditionella mediernas villkor. För den elfte upplagan av boken Massmedier har den stora utmaningen varit att ge en rättvisande bild av detta skeende och samtidigt belysa dagens medievillkor. För att förstå vad som pågår måste man ha en helhetssyn och analysera medielandskapet i såväl ett historiskt som i ett samtida perspektiv. Många framtidsprognoser om medieutveckling har slagit fel på grund av bristande förståelse för hur mediemarknaden faktiskt fungerar. Samtliga kapitel är helt eller delvis omskrivna och ett helt nytt kapitel har tillkommit. Mediernas förutsättningar utifrån tekniska, politiska, ekonomiska och sociala villkor tas upp och de traditionella massmediernas strukturella förhållanden på 2010-talet diskuteras. Vidare ges en översikt av journalistikens förändring och i den avslutande delen står publikens användning av och attityder till såväl traditionella som sociala medier i fokus. Massmedier har sedan den första upplagan kom ut 1970 blivit en klassiker och ett standardverk som för den som vill förstå vad som händer inom medievärlden. Lennart Weibull f 1946, professor emeritus i massmedieforskning och seniorforskare på SOM-institutet, Göteborgs universitet Ingela Wadbring f 1964, professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet i Sundsvall

Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet. Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas. Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier. SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Demokratirådets ordförande (forskningsledare vid SNS), Monika Djerf-Pierre (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck ( Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet) och Lennart Weibull, (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).