Leo Wallentin

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalister bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av en rad skribenter och forskare.