Li Bennich-Björkman

Det Skytteanska priset delas varje år ut till det mest betydelsefulla bidraget inom statskunskap. Priset är numera världens mest prestigefyllda utmärkelse i ämnet. Li Bennich-Björkman och Leif Lewin, som under olika perioder lett priskommittén, blickar här tillbaka på ett pris som hyllat forskning om allt från demokratins överlevnad och fall till hur anständiga och fria samhällen kan formas.

Antologin "Hålla huvudet kallt" handlar om forskningens integritet och behovet av kritisk distans. Våra lärosäten har kommit att bli centrala för det fria kunskapssökandet och det fria tänkandet, men verksamhetens normer är inte längre självklara. Såväl styrning och finansiering utifrån som incitamentsstruktur, specialisering och slutenhet inifrån, har sakta men säkert börjat underminera normerna ifråga. Det är en utveckling som, om den får fortgå, kommer att vara förödande för kreativiteten, det analytiska modet och den intellektuella integriteten i kunskapssökandet. Varför har det blivit så och vad kan forskarsamhället göra åt det? Och hur kan man som forskare balansera engagemang och objektivitet? Finns det en hållbar intellektuell position mellan aktivism och akademisk avskärmning?Antologins 11 författare, flertalet av dem verksamma forskare, skriver om denna integritetsproblematik ur olika perspektiv och med olika konkreta exempel. Situationen inom humaniora och samhällsvetenskap står i fokus i flertalet av texterna, men också skolundervisningens utformning och nyhetsjournalistikens spelregler får en genomlysning. Texterna är grupperade i tre tematiska avdelningar: ”Konformism och självständighet”, ”Aktivism och vetenskaplighet” och ”Kunskapspolitikens infrastruktur”. Men gemensamt för samtliga texter är en plädering för ett ”distanserat engagemang”, där sanningssökandet uppfattas som en kritisk och självkritisk men först som sist kunskapsbaserad verksamhet.I antologin medverkar Li Bennich-Björkman, Ylva Bergström, Erik Fichtelius, Martin Gustavsson, Sverker Gustavsson, Ylva Hasselberg, Gudmund Hernes, Jonny Hjelm, Mats Lindberg, Johan Lundberg och Sharon Rider.

»I slutet av 1990-talet reste jag som en skottspole till Estland. Det hade bara gått några år sedan landet åter blev självständigt och det sovjetiska dröjde sig kvar. Doften av stekt mat blandades med cigarettrök på restauranger och barer, ofta belägna i källare som skydd mot det bistra klimatet.« Så lyder inledningen till Bakom och bortom järnridån, där Li Bennich-Björkman granskar maktens och motståndets strukturer och berättar om hur relationerna mellan centralstaten i Moskva, de lokala kommunistpartierna och den lokala intelligentian påverkade Baltikums och Ukrainas vägar till demokrati.Li Bennich-Björkman är skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.På Appell Förlag har hon tidigare givit ut boken Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus, för vilken hon belönade med Disapriset för populärvetenskapligt författande av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala: "Med utgångspunkt i forskning och erfarenhet behandlar hon här flyktingars siituation stringent och stilsäkert, utifrån kulturella och socialpsykologiska perspektiv, och förmedlar samtidigt empati och djup värme." Disaprisets jury framhöll att boken har goda egenskaper långt utöver de vanliga och är lättillgänglig utan att göra avkall på kravet på vetenskaplighet.

I dagens globala kunskapsintensiva ekonomier konkurrerar länder om att locka till sig högutbildad arbetskraft. Till Sverige kommer sådan arbetskraft antingen som rekryterad, på eget initiativ eller som flyktingar. I regel är de framgångsrika på arbetsmarknaden och inom sina yrken, men deras väg till att erkännas som fullvärdiga medborgare och yrkespersoner är ofta kantad av motgångar och problem. Känslan av att inte riktigt höra till kan finnas kvar trots att de levt många år i landet. Födelseland, möjligheter till uppehållstillstånd och hudfärg hör till det som kan påverka en individs livsvillkor. I den här antologin presenteras aktuell forskning om högutbildade migranter i Sverige. De medverkande författarna delar med sig av kunskap och insikter om allt från politik, migranters representation på arbetsmarknaden och myndigheters handläggning av arbetstillstånd till migranternas egna erfarenheter av yrkes- och vardagsliv och deras strävan efter delaktighet och erkännande. Boken är skriven för en bred läsekrets och riktar sig förutom till forskare också till studenter, journalister, tjänstemän, politiker och en intresserad allmänhet. INNEHÅLL Maja Povrzanovic Frykman & Magnus Öhlander 1. Högutbildade migranter i Sverige. En introduktion Henrik Emilsson 2. Politik för arbetskraftsinvandring. Erfarenheter av den svenska modellen Nahikari Irastorza & Pieter Bevelander 3. Högutbildade immigranters representation på svensk arbetsmarknad. En översikt Linn Axelsson 4. Om väntan. IT-företags och dataspecialisters upplevelser av svensk migrationspolitik och praktik Lisa Salmonsson 5. Den professionella tillhörighetens mikrosociologiska gränser Anna Taban-Franz 6. Att komma in i svensk hälso- och sjukvård. Ömsesidighet och kapital i ett introduktions­program för utlandsutbildade läkare Katarina Mozetic 7. Att vara högutbildad och flykting. Erfarenheter hos utomeuropeiska läkare som kom till Sverige som flyktingar Paula Mulinari 8. Stolthet och fördomar. Vad krävs för att bli en riktig läkare? Nataliya Berbyuk Lindström 9. Utrikesfödda läkare i Sverige. Interkulturell kommunikation på arbetsplatsen Katarzyna Wolanik Boström & Magnus Öhlander 10. Yrkesvardag mellan friktion och integration. Polskfödda läkare i Sverige Maja Povrzanovic Frykman & Katarina Mozetic 11. Vikten av vänner. Utländska läkare berättar om livet i Sverige Helena Pettersson 12. Släktskap genom mobilitet och vetenskaplig praktik Erik Olsson, Alireza Behtoui & Hege Høyer Leivestad 13. Karriär på spel. Socialt kapital och karriärer för disputerade migranter i den svenska högskolan Li Bennich-Björkman & Branka Likic-Brboric 14. Svensk integrationspolitik och integration i Sverige. Hur har det gått för 1990-talets högutbildade flyktingar från Bosnien och Hercegovina?

”Flyktingfrågan, invandringen och integrationen är vår tids stora politiska angelägenhet. Trots detta är det som om flyktingarna förblir anonyma. Min mamma var en av de tusentals som flydde över Östersjön från Estland krigshösten 1944. Hela livet har jag velat förstå henne, och vad som händer inuti en människa som tvingas lämna ett liv bakom sig för att bygga upp ett nytt. Min bok handlar om två av de största flyktinggrupperna som kommit till Sverige – esterna 1944 och bosnierna 1992 och 1993 – och om många andra flyktingar i världen. Den gläntar på dörren till flyktingens existentiella livsvärld. Trots den stora sorg som det innebär att lämna ett liv förmår många till slut leva ett annat.” Li Bennich-Björkman är professor i statskunskap.

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång. Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande. Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det? I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

Utvidgningen av EU år 2004 var en historisk händelse i ordets sanna bemärkelse. Efter ett halvsekel av politisk uppdelning i Europa, återförenades öst och väst inom ramen för EU. Men jämte alla förhoppningar som knöts till utvidgningen, fanns också farhågor om unionens förmåga att integrera de nya medlemsländerna. I Europa efter utvidgningen tar SNS Demokratiråd temperaturen på EU fem år efter östutvidgningen. Vilka förväntningar infriades och vilka kom på skam? Rapporten uppmärksammar särskilt tre teman: Hur effektiva är EU:s institutioner i en union med 27 medlemsstater? Vilka förändringar har skett i EU:s politiska inriktning sedan utvidgningen? Hur har EU:s nya medlemsländer utvecklats politiskt efter inträdet? SNS Demokratiråd 2009 består av Li Bennich-Björkman (Uppsala universitet), Anna Michalski (Svenska institutet för europapolitiska studier), Daniel Naurin (Göteborgs universitet) och Jonas Tallberg (Stockholms universitet).