Linda Rampell

Den filosofiska frågan "vad är mode?" pulserar genom denna kunskapsteoretiska exposé. Fashionwashing rannsakar mode i våran shopmoderna tid. Detta banbrytande verk belyser föreställningar om fashion ur olika perspektiv. Tonvikten ligger på perioden 1850 till 2025. Syftet är inte att tvinga fram entydiga svar, utan att ge dig en kritisk överblick och en detaljrik insikt. Linda Rampell är fil. dr, designteoretiker, modekritiker, föreläsare och författare.

Det började som ett infall och spårade ut i en illusion: att en modedocka skulle finnas i Sverige i form av en handstor hemslöjdsfigur från renässansen. Trots att modedockan först omnämns under rokokon som minst en meterlång mannekäng professionellt tillverkad för att förevisa det senaste modet med en sådan precision att kläderna kunde tjäna som förlaga till kopiering. En hemsydd småsak, som dessutom saknar vitala delar, lever inte upp till det. Det är en sak när barn låtsas att deras docka är en modell. Det är en helt annan affär när museiintendenter och dräkthistoriker gör en artefakt till något den aldrig har varit, återberättar amsagor och anekdoter, löper amok med anakronistiska analogier, åsidosätter proveniensen et cetera. Till slut framstår det oegentliga som om det vore ett bevisat faktum. Denna modehistoriografiska undersökning klär av de falska föreställningarna som har klätt upp en vanlig docka till en modedocka. Linda Rampell är fil. dr, designteoretiker och författare.

In his artist book COSMOS, Gabor Palotai displays a distinct graphic vision of outer space. He turns planets, galaxies, moons, and stars into an abstract art. The book illustrations consist of circles with intense patterns in white, black and orange. The circles are differently sized and have their own pattern that shapes the edges of their circle. The effect is striking: each circle has its own identity from within and yet relates to one another. This is also highlighted on the book cover, where the lenticular shows two images in one. The 72 illustrations put forward that each individual represents its own cosmos. The patterns in contrasting colors create a graphic rhythm that seemto make the circles swell, shrink and spin. The optical illusions open up for imagination: you are your own cosmos. The intricate graphic patterns invite to contemplation and extend outer space into your inner life. COSMOS is the second book in a triology by Gabor Palotai. The first book ZOO was published in 2017.

Linda Rampells nya bok Vera von Toth En skönhetskirurgs monolog handlar om den estetiska plastikkirurgen Vera von Toth som driver en klinik vid S:t Jacobs kyrkogård på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. I Vera von Toth En skönhetskirurgs monolog råder plastikkirurgens poesi och psykosens prosa. Din kropp kan omvandlas till utseendeprofit. Vem vet? Vera von Toth svarar inte när hon sticker in nålen i din hud och formger ditt ansiktslandskap. Linda Rampell är fil. dr, designteoretiker och författare till flera böcker. Hon debuterade med designromanen ZOO (2000) och har skrivit flera framstående böcker inom ämnet designteori. I sin nya skönlitterära bok Vera von Toth En skönhetskirurgs monolog låter Linda Rampell den estetiska plastikkirurgen Vera von Toth komma till tals.

In this book, Gábor Palotai displays a different take on the depictions of animals as figurative illustrations. Every animal is portrayed as an abstract art: sharply outlined in contrast with a mesmerizing pattern in light and dark. The effects of this black and white pattern enhance the impression that every animal is etched into the paper in a visual texture that evokes tactile sensibility. At the same time, the animals are bound to the architectural outer shape of their image and their bodies are tattooed in undecipherable graphic patterns suggesting that each of them is free from within to multiply and literally take on any figurative meaning. The Swedish-Hungarian graphic designer and artist Gábor Palotai is internationally renowned for the striking imagery he creates with his intense art, playfulness of forms, strong and emotional elements. Gábor Palotai's unique photographic and graphic art has given rise to several art books.

THE SHOPMODERN CONDITION BY LINDA RAMPELL Read me! I am not going to change your life, I am your life. You are now living in the shopmodern condition. Forget art history. Remember image shopping. The only ism after postmodernism is consumerism. Aesthetics and economics have merged into aesthetonomics, being is becoming, existence is exchange, and design has become the designed Who are you? Google yourself up! The Internet has become the shopwindow to the world. You are designed for consumption. Linda Rampell, PhD, is a design theorist, lecturer and the author of several books. In The Shopmodern Condition, Linda Rampell offers a critical panorama of contemporary design capitalism.

DESIGNATLAS En resa genom designteori 1845-2002 är ett banbrytande designteoretiskt verk som kom ut och sålde slut 2003. Jubileumsutgåvan 2013 innehåller även ett nytt kapitel, "Det var en gång som är nu", som behandlar den förhärskande designideologin i Sverige 2003-2013.

Sekelskiftet 2000 har inneburit ett paradigmskifte: estetisk kirurgi har blivit en massindustri med kroppen som råvara. Det har medfört att varje kroppsdel motsvarar ett marknadssegment. Design handlar inte bara om att köpa varor som ser designade ut, utan om att designa sin kropp som ett kapital värt att visa upp i det sociala skyltfönstret utan glas. Om livet är en skönhetstävling, trottoaren en catwalk och hemmet ett showroom har estetisk kirurgi blivit den nakna kroppens mode. Kroppsdesign med estetisk kirurgi som medel är i flera avseenden en radikal form av mode. Kroppen formger inte bara modet. Fyrkantiga ansikten är på modet. Estetiska kirurger bedriver handel med kroppsdelar och utseendesjukhus drar profit på människors mindervärdeskomplex projicerade på kroppen.

Designdarwinismen är ett panorama över 2000-talets självförbättrarkultur. Där shopping har blivit ett livsprojekt. Samtidigt som förskjutningen från varumärke till människomärke har fullbordats. Människor strävar efter den status som märket utlovar. De kan till och med göra karriär genom konsumtion. Designdarwinismen behandlar nutida konsumtions- och varumärkeskulturer.

Hösten 2003 etablerade Lars O Ericsson och Linda Rampell föreningen CODE (förkortning av Contemporary Design) för att befria design i Sverige från kravet på att passa "svensk god form cementerad i nationell självgodhet och inrotade maktstrukturer. I samband med föreningens bildande lanserades CODE manifest som ivrar för ett nytänkande inom samtida design och gör upp med förlegade marknadsföringskoncept som "svensk form" och god smak. CODE ämnade samtidigt utvidga begreppet funktion till att omfatta visuella koder med vilka vi kommunicerar, verkar, reproducerar relationer och utbyter information. CODE tog initiativet till att internationalisera och vidga designbegreppet i Sverige. Samtidigt ledde CODE:s ifrågasättande av svensk formpolitik och maktens smakcensurer till att CODE kom att motarbetas av formetablissemanget i sin egenskap av hot mot status quo. CODE:s budskap förblir samtida i en svensk designkultur som fortfarande domineras av intellektuellt förslappande förhållningssätt, där sakfrågorna lämnas därhän till förmån för invanda synsätt. Bättre liv genom god design lyder svensk forms senaste payoff vilket är förvånansvärt bakåtsträvande och iögonfallande skenheligt för att komma från en statligt understödd organisation och lämnar allt i övrigt att önska ifråga om historisk medvetenhet och kunskapsbefrämjande.

The title AM MU NA HI is an abbreviation, derived from the American Museum of Natural History, situated in New York. Gábor Palotai photographed the stuffed animals at the Museum and then computer manipulated the pictures ? a modus operandi by which they were transformed into allegory. No longer recognized as they were once seen, they became a memento of a death which for them had already occurred.

Vad innebär design i dag? Ett beteende? Ett substitut för mänsklig kontakt? En konsumtionsorgie? Representationen av ett jag på drift i identitetsindustrins utbud? Designromanen ZOO låg före sin tid och är ständigt aktuell. År innan heminredningshetsen, designmanin och varumärkesfrenesin slog ut på bred front kom ZOO. Boken föregriper så kallade kallade väsk- och smakdebatter, som följde med på köpet av populariseringen av design. ZOO är en berättelse om designade identiteter vars meningar består i vad de konsumerar. Design finns aldrig som ett dött eller tomt ting. Design designar beteenden och behov som begär att bli tillfredsställda. Här framträder modernismens ?goda smak?, postmoderna livsstilar och konsumtion av identitet som en pågående psykosocial kommunikation.

MAXIMIZING THE AUDIENCE consists of two parts: The first part display a diversity of themes and topics: construction, dimensions, heraldry, nature morte, heroes of typography, textures, numbers, tourism, death and play. The second part shows client based design projects made during the years 1985-2000, such as corporate identity programs, trademarks, editorial design, information systems, web design, stamps, packaging, books, posters, and exhibition design.?