Linda Wedlin

Business administration is a scientific field described as complex, diverse, and eclectic. Acknowledging the multiplicity of the field and the many challenges faced by students of business administration, there is a need for a book on theories and perspectives and how they can be applied. This book outlines a broad set of contemporary and frequently used theories and perspectives.Based on a selection conducted through a survey and discussions with colleagues, sixteen theories and perspectives are presented by the contributing authors. The book covers both a tradition based on the assumption of economic man and the more interpretivist-oriented traditions. It addresses undergraduate and graduate students who want to apply a specific theory or perspective to study phenomena within the field of business administration research.

More world-leading research; more internationalisation; more mobility; more open access; more impact; more arts and humanities perspectives on other disciplines; more research links in teaching; we want more of most things, quite simply But how should Swedish research be organised and funded to achieve all this? The question covers numerous problems and dilemmas. What should be the distribution between major programmes and minor projects? Should research proposals be evaluated with reference to the applicants earlier achievements bibliometrically, for example or to the results expected? How much weight should be given to practical social benefits? Should assessments mainly be done by other researchers (peer review)? If so, how can they avoid spending more and more of their time evaluating other researchers? What specific role should research play in academic teaching? At universities in general? Or in politics, for that matter? Shouldnt researchers, to a higher degree, impart their results to decision-makers and the public with far greater outreach than today? Nowadays, more than half of Swedens university research is paid for by research funders outside the higher education institutions. Such funders include central government agencies, but also independent bodies. Riksbankens Jubileumsfond (RJ), the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, fosters and supports research in these disciplines. This book, published to mark RJs Golden Jubilee in 2015, is an attempt to think ahead on issues concerning the future of research.

Samverkan mellan lärosäten och näringsliv är viktig för den långsiktiga kunskapsutvecklingen i samhället.I denna rapport behandlas frågor som rör samverkan mellan lärosäten och företag beträffande forskarutbildning, och vad som regleras i de avtal som styr samverkan kring doktorander. Analysen av avtalen fokuserar på tre områden: 1) doktorandens finansiering, anställning och förutsättningar för avtalets upphörande i förtid; 2) fördelning av kommersiellt intressanta immateriella rättigheter mellan de inblandade; samt 3) frågor kring företagshemligheter, konfidentialitet och forskarens publiceringsmöjligheter.Avslutningsvis ges några rekommendationer till lärosätesledningar och för samarbete mellan lärosätesjurister, samt rekommendationer för övervägande av lagstiftning.Magnus Strand är docent i Europarätt och universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet, Linda Wedlin är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och Thomas B. Schön är professor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.Rapporten ingår i SNS treåriga forskningsprojekt Högre utbildning och forskning.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

RJ:s årsbok 2015/2016 i två band: svensk och engelsk utgåva. Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

International comparisons and rankings of universities and business schools have proliferated in recent years. Ranking Business Schools provides a welcome analysis of this development and its implications for the field of management education, theorizing the role of classifications such as rankings in forming and structuring organizational fields. Focusing on the European experience with rankings and the subsequent response, the book illustrates how business schools use rankings to form identities and positions, and to draw boundaries for the field. By both creating and confirming 'belonging' to a business school community and providing distinction within that group, rankings are important for defining an international field of management education organizations, constructing an international business school market, and constitute an arena for debating and establishing the boundaries of this field. Building an extensive theoretical framework for understanding classification mechanisms and field construction, the study draws on theories of cultural and institutional fields, field boundaries and identities as well as on theories of classifications, transnational regulations and audit procedures. This book will be of great interest to a wide-ranging audience, including practitioners in business schools, management education organizations, and universities; researchers, students and academics interested in the development of management education and the forming of academic disciplines and scientific fields; and those interested in new forms of transnational regulations and governance principles