Lotta Bergman

Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämnes­kunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Denna antologi kan ses som en fortsättning och en fördjupning på boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (Bruce m.fl.). Fortsättning för att den fokuserar på senare skolår, gymnasie­skolan samt studier på universitet och högskola. Fördjupning för att den ger en teoretisk grund för hur begreppet sårbarhet kan förstås och användas i allt lärande och i all undervisning. Det innebär ett kontextuellt och relationellt sätt att möta språkliga och pedagogiska utmaningar.Bokens tolv kapitel behandlar de tre delarna: den lärande individen, de språkliga utmaningarna och de pedagogiska möjligheterna. Dessa måste synkroniseras för att fungera tillsammans, vilket illustreras med ett kugghjul. Samtliga kapitelförfattare har förhållit sig till begreppet sårbarhet i spänningsfältet mellan utmaningar och möjligheter samtidigt som de bidrar med sina specifika och unika kunskapsbidrag.Bokens huvudbudskap är att lärare måste sätta ord på och börja prata om både sin egen, språkets och hela skolans sårbarhet för att i kollegial samverkan komma vidare. Därmed blir sårbarheten startpunkten till hållbarhet i lärande och undervisning.Boken vänder sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och på universitetet samt till specialpedagoger, speciallärare och logopeder – verksamma såväl som studerande – samt till alla inom elevhälsa och med ledaransvar.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Ett välgenomtänkt arbete med skönlitteratur kan få oss att utmana våra egna föreställningar och tankemönster. Både elever och lärare kan lockas att gå utanför sina bekvämlighetszoner i mötet med det som är främmande och annorlunda, och kritiskt granska både sig själva och det egna samhället.I Litteraturundervisning och interkulturella möten ger författarna både konkreta undervisningsexempel på arbete med skönlitteratur i heterogena klassrum och resonerar kring teoretiska perspektiv på läsande och lärande. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lärarens viktiga roll i valet av texter, arbetsformer och i relationen till eleverna. Målet är att skapa en trygg arena som ger utrymme för en mångfald av engagerade röster och kritisk reflektion.Boken vänder sig till verksamma och blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år och gymnasiet.

Tema: Svenska med didaktisk inriktning Innehåll: Förord Lotta Bergman Den friska boken och den sjuka läsaren: Om litteratur som medicin Magnus Persson; Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken Kent Adelmann; Kroppen läser och skriver? Läsningens och skrivandets kroppslighet i ljuset av Merleau-Pontys kroppsfilosofi Cecilia Nielsen; Texter, språk och skrivande med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i svenska Annbritt Palo & Lena Manderstedt; Den retoriska arbetsprocessens betydelse för möjligheten att framstå med starkt och trovärdigt ethos i muntlig framställning Cecilia Olsson Jers; Vad kan vi lära oss av berättelser? Det fiktivas funktion i svenska som främmande språk Lisa Källström

Föreliggande temanummer i EDUCARE – Tvåspråkig undervisning på svenska och arabiska och mångkulturella storstadsskolor – är huvudresultatet av de studier som genomförts inom forskningsprojektet ”Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska – förutsättningar och konsekvenser” som finansierats av UVK, Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. I media- och samhällsdebatten, inte minst den partipolitiska, finns en stark oro för att svenska elever, i internationell jämförelse, inte håller samma kunskapsmässiga standard som tidigare. Elever med annat modersmål än svenska är överrepresenterade bland elever som inte når målen i grundskolan. Andelen elever som inte uppnår behörighet för nationella program i gymnasiet är dubbelt så hög bland dessa elever som genomsnittet (Skolverket, 2004). Med låga betyg i grundskolan är inträdet till gymnasiet stängt och risken för arbetslöshet och utanförskap ökar. Ungdomar med migrationsbakgrund är de som drabbas hårdast av en sviktande arbetsmarknad. Att elever med annat modersmål uppvisar sämre skolprestationer än elever som talar majoritetsspråket har också visats i internationella studier (t.ex. OECD/PISA, 2004, 2010). Bilden är entydig även om smärre skillnader mellan länderna kan iakttas.