Lotten Peterson

Nummer 201 av Bild & Bubbla fokuserar på serieskaparen Malin Biller, med intervju, omslag och bildsektion med skisser och opublicerat material. Dessutom en inblick i hur den svenska seriescenen ser ut sedd med norska ögon, intervjuer med Peter Bagge och Trina Robbins, en analys av hur figuren Spirou har utvecklats visuellt sedan starten 1938, och mycket, mycket mer. Aktuellt: Syster Förlag – intervju med Åsa Grennvall och Sofia Olsson Ett nytt svenskt serieförlag har startats av tv. serieskapare, och deras första utg.va har hyllats av recensenterna. Men vad planerar de för framtiden? Aktuellt: Manara skapar debatt om jämställdhet i USA Milo Manaras kritiserade omslag till serietidningen Spider-Woman har satt ljuset på den amerikanska serievärldens problem med sexuella trakasserier och bristande jämställdhet. Aktuellt: Hårdkokt action i nya Hagel Nya serieantologitidningar tillhör inte vanligheterna i Sverige, men nyligen s.g tidningen Hagel dagens ljus. Vi har tagit oss ett samtal med redaktören och serieskaparen Mikael Sol. Aktuellt: Guardians of the Galaxy oväntad filmsuccé Årets mest sedda film i USA är Guardians of the Galaxy, som bygger p. en obskyr science fiction-serie från Marvel Comics. Femiserier – svenska serier ur ett norskt perspektiv Vi låter den norske journalisten Öyvind Holen komma till tals med sina intryck av den svenska seriekulturen, efter en reportageresa runt om i grannlandet. I sann pionjäranda – intervju med Trina Robbins Trina Robbins har brutit ny mark under hela sin karriär, som serieskapare, redaktör och historiker. Vid ett besök i Sverige passade vi på att intervjua denna pionjär. I varje droppe är en ädelsten – intervju med Malin Biller Malin Biller hoppar gladeligen mellan att göra drastiska humorstrippar och självutlämnande serieromaner. Hon ger sig nu på ytterligare en genre, en bok baserat på Gustav Frödings verk. Bildbilaga: Malin Biller Malin Biller har grävt djupt i högarna av original, skisser och målningar från sin karriär, och visar upp dem i detta nummers bildbilaga. Medelklassens gisslare – intervju med Peter Bagge Peter Bagge debuterade med New Yorks punkscen som kuliss, och blev stjärna under grungerocken i Seattle. Hur? Han gör serier om vita amerikaner som inte klarar av medelklasstillvaron. Spirou – över 70 år av figurdesign Seriefiguren Spirou har levt och utvecklats i händerna på ett flertal serieskapare under drygt sju decennier. Docent Jakob Dittmar tittar p. hur figuren har utvecklats. Ett seriemecka i Columbus, Ohio – The Ohio State University Billy Ireland Cartoon Library and Museum Vår utsände p. andra sidan Atlanten, serieforskaren Martin Lund, rapporterar från systerarkivet i Columbus, Ohio. Recension: Sexy Guns Helge Reumann tillh.r inte de mest kända serieskaparna i Sverige. Knut Larsson har läst och imponerats av Reumanns senaste alster: Sexy Guns. Recension: Skyttegravskriget Den franske serievirtuosen Jacques Tardi är besatt av första världskriget och har skapat många böcker om detta. Skyttegravskriget är Tardis magnum opus på temat. Recension: Dylan Dog Ett nytt svenskt förlag ger ut den numera klassiska italienska serien Dylan Dog, och vi har läst de första utgåvorna. Recension: Deras ryggar luktade så gott Åsa Grennvalls nya serieroman Deras ryggar luktade så gott har hyllats av kritikerna. Bild & Bubblas recensent är inte riktigt lika översvallande. Recension: Min nattbror Joanna Hellgren skapar en egen drömsk verklighet i sin spännande, filosofiska serieberättelse om dunkelt sammanhängande livsöden. Recension: Bekele Bekele handlar om invandring, segregation och förnedring, men också om kärlek, vänskap och hopp. En seriebok med flera bottnar.

Centrum för klassisk mytologi vid Lunds universitet presenterar i denna antologi Afrodites historia, inflytande och framställning i konsten. Den grekiska kärleksgudinnan Afrodite har rötter tusentals år bakåt till Mesopotamiens himmelsgudinna Inanna, som var kungars beskydderska och fruktbarhetens garant i heliga kultiska samlag. Hon hade också krigiska drag. Lotten Peterson (fil.mag. i religionshistoria, journalist) beskriver Afrodites utveckling från Inanna i Sumer, via Ishtar i Babylonien och Assyrien, fram till de feniciska köpmännens gudinna Astarte. På Cypern möter grekerna henne. De kallar henne Afrodite och kommer att begränsa henne till enbart kärleksgudinna. Platon urholkade henne ytterligare, när han filosoferade att kroppslig kärlek var obesjälad. Hos romarna blev hon Venus, som både beskyddar kejsarna och de prostituerade. Men Himladrottningen återuppstod i Jungfru Maria i kristendomen på 400-talet. Peterson visar hur alla deras symboler är desamma, liksom deras män: Sonen/älskaren som dör och återuppstår, vilket i kristen, snöpt form återkommer i Marias son, från krubban till korset. Johan Flemberg (docent i Antikens kultur och samhällsliv) behandlar två motiv av Afrodite, omtyckta av antikens konstnärer: Hur krigsgudinnan blir en kärleksgudinna, samt Anadyomene, den nakna gudinnan som stiger ur havet. Den första essän handlar om hur Orientens krigiska gudinna i den grekiska tappningen avväpnar krigsguden med kvinnliga medel. I sin andra essä bedriver Flemberg en detektivjakt: Är en överrestaurerad Anadyomene i Rom, belagd på tidigt 1800-tal, samma statayett som nu finns i Carl Milles´ samling i Stockholm? Göta Johansson (präst i Svenska kyrkan, doktorand i religionshistoria) visar hur den cypriotiska gudinnans lavinartade popularitet i Europa följde Cyperns kopparexport. I Skandinavien blev hon vår fruktbarhetsgudinna Nerthus och hennes vikingatida arvtagerska Freyja. Johansson spårar även hur musslan kunde bli Afrodites symbol. De patriarkala grekerna hade diktat hur deras kärleksgudinna fötts av himmelsguden Uranos avskurna kön - hur kunde detta manliga trauma ersattas med den kvinnliga musslan, skötets symbol? Arne Fälth (konstnär) presenterar sin träskulptur En tvetydig gudinna i ett bilduppslag. Han tolkar hennes motstridiga väsen: Himmelsgudinna och den jordiska, erotiska sinnlighetens gudinna.

Aphrodite - The Making Of A Goddess. Aphrodite in History, Art, and Literature. Det tvärvetenskapliga Centrum för klassisk mytologi, Lunds universitet, har sammanställt denna antologi om gudinnan Afrodite (Venus). Forskare som representerar flera olika ämnen har skrivit en rad uppsatser som belyser Afrodites roll i förhistoriska och historiska samhällen, i antik och modern bildkonst samt i modernistisk diktning. Boken är på engelska.