Madeleine Gustafsson

I "Annorlunda hos ekorrarna" har tretton svenska författare skrivit var sin text om Werner Aspenström (1918–1997) – en av den svenska 1900-talspoesins mest betydande och mest lästa diktare. Texterna är skrivna på beställning, tolv läsningar av dikt och prosa i Werner Aspenströms författarskap, till hans hundraårsjubileum. Den trettonde och sista skiljer ut sig. Hans Isakssons essä om Bengt Emil Johnsons poetiska samspråk med Werner Aspenström fanns som manuskript i hans efterlämnade papper och har här funnit sitt rätta sammanhang. De tolv bidragen är för det mesta skrivna av författare som varit tysta om Werner Aspenström, de tillhör inte hans gängse skara av uttolkare och kommentatorer. Ändå är det påtagligt hur personliga de skilda texterna är, på skilda sätt – de har gärna karaktär av brev. Men det handlar inte om någon sentimental intimitet. Tvärtom verkar det i Werner Aspenströms författarskap, eller i hans poetik, finnas något som uppfodrar till reflektion över egna skrivsätt, något som söker svar i den skrivandes poetik. I "Annorlunda hos ekorrarna", redigerad av Staffan Söderblom, medverkar Jonas Gren, Madeleine Gustafsson, Gunnar D. Hansson, Elise Ingvarsson, Hans Isaksson, Arne Johnsson, Ida Linde, Lotta Lotass, Eva Runefelt, Elisabeth Rynell, Lennart Sjögren, Jesper Svenbro och Peter Törnqvist.

DET SPONTANKÖPTA SLOTTET Lyckeholm börjar äntligen bli ett hem för Jack och Filip, nykomlingarna i bygden. Samtidigt upptäcker paret ett hemligt rum på vinden där tiden tycks stått still. Vem bodde där uppe på vinden, och varför har det en dag bara bommats igen för gott? Jack kan inte låta bli att försöka hitta svaren men det visar sig vara svårare än tänkt. Finns det fortfarande någon som vill att rummet ska förbli stängt för evigt? I samma veva får paret och Lyckeholm besök av det glamorösa inredningsmagasinet Lyx & Lantliv. Dessutom får de en vinkännare på halsen och hälsovårdsinspektören Herman Göransson, en man ur Jacks förflutna, verkar vara ute efter att tillintetgöra deras rykte. Grannen Amanda beter sig konstigt och vem är egentligen den där kvinnan som dyker upp vid sjön hela tiden? När Jack hittar ett lik och inser att bevisen pekar mot honom själv blir det jobbigt på riktigt Hemligheten på vinden är andra delen i Madeleine Gustafssons charmiga mysdeckarserie Mysterierna på Lyckeholm. MADELEINE GUSTAFSSON är född i Småland, där hon fortfarande bor med sin familj. Hon har tidigare skrivit den omtyckta mysdeckarserien om Henny Hoff på Storytel Original, och 2025 släpptes hennes första roman på Pia & Co: Liket i salongen.

Jack är i desperat behov av förändring efter att ett ödesdigert misstag ödelagt hans karriär. Efter en kväll med alldeles för mycket billigt rödvin hittar han och sambon Filip Sveriges billigaste slott till salu på Hemnet. Och de bestämmer sig för att slå till. Med planer om att starta ett charmigt bed & breakfast beger sig paret till sitt nya hem för att dra igång renoveringen. Men det dröjer inte lång tid innan ett lik hittas i slottets salong. Och när det uppdagas vem som bragts om livet väcks ännu fler frågor. Jack börjar luska i mysteriet, och till sin hjälp får han den lokala sexbarnsmamman Amanda, som dessutom driver byns skvallriga Facebookgrupp. Men det blir snart tydligt att många i trakten bär på hemligheter Liket i salongen är en charmerande mysdeckare med färgstarka karaktärer, och den första delen i serien Mysterierna på Lyckeholm.MADELEINE GUSTAFSSON är född och bor i Småland och har alltid burit på författardrömmar. Hon har tidigare skrivit den omtyckta mysdeckarserien om Henny Hoff på Storytel Original, som sålt i över 100 000 ex.

"Det är ett slags väntan, med paradoxala egenskaper – paradoxala, eftersom de vanligen motsäger varandra: å ena sidan förströddhet, å andra sidan djupaste koncentration, å ena sidan ett slags planlöst drömmeri, å andra sidan en vibrerande uppmärksamhet, på språng." Så beskriver Madeleine Gustafsson en av faserna i en litteraturkritikers arbete: själva läsandet, den lyckliga inhämtningsfasen – friheten innan det krävande analys- och formuleringsarbetet tar vid. Till det föredömliga med Gustafssons egen litteraturkritiska verksamhet hör att hon i hög grad lyckas bevara denna kombination av vidvinkelseende och tålmodig uppmärksamhet på detaljer genom hela arbetsprocessen. Det finns ett iakttagelsens lugn i hennes texter, en sorts djupandning. Men även en associativ rörlighet som överrumplar och skapar dynamik. Och en tillit till våra möjligheter att genom litteraturen upptäcka något vi både visste och inte visste om oss själva. "Påminnelser" är ett brett urval av Gustafssons litteraturkritiska och essäistiska texter från de senaste decennierna och rör sig över en mycket varierad litterär terräng, från Carl Jonas Love Almqvist, Matsuõ Basho och Gunnar Ekelöf till Selma Lagerlöf, Elsa Morante och W. G. Sebald. Det handlar också om påminnelser i bokstavlig bemärkelse. Om böcker som förtjänar att läsas på nytt. Och om författarskap som kommer oss till mötes, förutsatt att vi låter dem göra det. Madeleine Gustafsson är född 1937 och författare, översättare och kritiker. Hon är ledamot i Samfundet De Nio och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. 2013 tilldelades hon Svenska Akademiens översättarpris. Hon har medarbetat i bland annat GHT, DN och BLM och givit ut en rad böcker och diktsamlingar.

Det var tjugo år sedan Henny lämnade sitt barndomshem. Nu är hon tillbaka för att en gång för alla reda ut vad som egentligen hände den där ödesdigra kvällen då hon blev föräldralös. Hennes ankomst till den idylliska byn rör upp känslor som länge legat begravda. Alla verkar ha åsikter om hennes familj och alla verkar ha något att dölja. Tillsammans med vännen Magda, som samtidigt står inför sitt livs utmaning, försöker Henny följa spår som för länge sedan kallnat. Snart står det klart att någon vill ha bort henne. Någon som är beredd att gå över lik … Men frågan är bara vem, och varför? Mord i minnet är den tredje boken i serien Ett fall för Henny Hoff. Seriens två tidigare delar Mord på slottet och Mord i fjällen har på kort tid blivit lyssnarsuccéer. Madeleine Gustafsson kom tvåa i Storytels krimtävling 2019 och den första delen i serien var hennes skönlitterära debut.

Deckarförfattaren Henny Hoff befinner sig till sin förvåning på ett högfjällshotell. Hon som inte ens kan åka skidor! Det är hennes vän polisen Magda som bjudit med henne på sitt nya uppdrag: att bevaka svenska skidskyttelandslagets uppladdning inför OS. Så istället för en härlig solsemester befinner sig Henny nu i ett snölandskap, på ett hotell dit det bara finns en väg. Och en väg därifrån ... På det lyxiga hotellet njuter Henny ändå av den friska fjälluften och de fantastiska vyerna. För att inte tala om varm choklad och en spännande deckare framför brasan. Men när skidskyttarna anländer med en oönskad fripassagerare i bagaget står det snart klart att stämningen inom truppen är spänd. Och att en olycka sällan kommer ensam. När livet står på spel är det inte längre viktigast att delta, utan att överleva. ”Mord i fjällen” är den andra boken i Madeleine Gustafssons deckarserie om den lite tafatta men älskvärda deckarförfattaren Henny Hoff. Madeleine Gustafsson kom tvåa i Storytels krimtävling 2019 och den första delen i serien, ”Mord på slottet”, var hennes skönlitterära debut.

Henny Hoff kan knappt fatta att det är sant. Fastän hon nyss debuterat som författare har hon blivit inbjuden att vara med i tv-programmet D som i deckare. Hon ska få hänga med riktiga stjärnförfattare, i härlig slottsmiljö. Men inget blir som hon drömt om. Slottet visar sig vara fallfärdigt och författarkollegorna är självcentrerade och verkar måttligt intresserade av att umgås. En av dem har dessutom försvunnit spårlöst, redan innan inspelningen sätter igång. När den ena dokusåpadeltagaren efter den andra råkar illa ut börjar Henny undra om hon kommer att klara sig helskinnad från slottet. Det känns som om hon befinner sig i en gåta där någon verkar vilja sätta punkt för gott. Vem är det som vill dem så illa, och varför? ”Mord på slottet” är den första boken om den osäkra men nyfikna deckarförfattaren Henny Hoff skriven av Madeleine Gustafsson som kom tvåa i Storytels krimtävling 2019. ”Mord på slottet” är hennes skönlitterära debut.

"Vad är det för fel på orden? Jag skakar meningar som man skakar en trasig klocka, och plockar isär dem, samtidigt går tiden som den inte visar."Max Frischs två litterära dagböcker från 1950 respektive 1972 hör till hans mest säregna och omtyckta verk. Här presenteras den tredje och sista dagboken som lämnades oavslutad vid hans död. Kritikern Madeleine Gustafsson som var vän med Frisch har skrivit ett efterord och översättaren Marc Matthiesen har skrivit förordet.

?Det är ett slags väntan, med paradoxala egenskaper ? paradoxala, eftersom de vanligen motsäger varandra: å ena sidan förströddhet, å andra sidan djupaste koncentration, å ena sidan ett slags planlöst drömmeri, å andra sidan en vibrerande uppmärksamhet, på språng.? Så beskriver Madeleine Gustafsson en av faserna i en litteraturkritikers arbete: själva läsandet, den lyckliga inhämt­ningsfasen ? friheten innan det krävande analys- och formuleringsarbetet tar vid. Till det föredömliga med Gustafssons egen litteraturkritiska verksamhet hör att hon i hög grad lyckas bevara denna kombination av vidvinkelseende och tålmodig uppmärksamhet på detaljer genom hela arbetsprocessen. Det finns ett iakttagelsens lugn i hennes texter, en sorts djupandning. Men även en associativ rörlighet som överrumplar och skapar dynamik. Och en tillit till våra möjligheter att genom litteraturen upptäcka något vi både visste och inte visste om oss själva. "Påminnelser" är ett brett urval av Gustafssons litteraturkritiska och essäistiska texter från de senaste decennierna och rör sig över en mycket varierad litterär terräng, från Carl Jonas Love Almqvist, Matsuõ Basho och Gunnar Ekelöf till Selma Lagerlöf, Elsa Morante och W. G. Sebald. Det handlar också om påminnelser i bokstavlig bemärkelse. Om böcker som förtjänar att läsas på nytt. Och om författarskap som kommer oss till mötes, förutsatt att vi låter dem göra det. Madeleine Gustafsson är född 1937 och författare, översättare och kritiker. Hon är ledamot i Samfundet De Nio och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. 2013 tilldelades hon Svenska Akademiens översättarpris. Hon har medarbetat i bland annat GHT, DN och BLM och givit ut en rad böcker och diktsamlingar.

Romanen Chéri utspelar sig i det tidiga 1900-talets Paris, en mytisk tid då konsten blomstrade och den fria kärleken bejakades. I bokens centrum står Léa, en förmögen, medelålders kvinna och hennes vackre, nyckfulle, 24 år yngre älskare Chéri. Med skärpa och sensualism, inkännande och skoningslöst, skildrar Colette det psykologiska spelet mellan de älskande på ett sätt som gör att berättelsen känns helt modern trots att den skrevs för snart ett sekel sedan. Chéri utkom 1920 och samma år skrev Colette även en scenversion av boken. Sidonie Gabrielle Colette, mer känd som Colette, född 1873 i ett litet samhälle i Bourgogne, död i Paris 1954, är en av Frankrikes främsta 1900-talsförfattare. Hon har skrivit en rad böcker, många baserade på hennes eget frigjorda liv. "Det är det samtidigt sakliga och överdådiga i hennes språk och hennes ojämförbara sinne för detaljer som lyser genom decennierna. (...) Hård i sin blick, i sitt språk och i det oavbrutet fängslande." Kulturnytt, SR "Historien är både humoristisk och sorglig, eftersom åldersskillnaden tvingar relationen att ta slut. Jag älskar detaljerna det rosa, spetsgardinerna, pärlorna som skapar stämningen av sensualism, lyx och dekadens." Kommunalarbetaren "Romanen är en genial uppvisning av ståndsmässig ytlighet och underskön fransk syndighet, som skrivs fram med en osentimental språklig élan och precision. Detta i kombination med bokens sinnliga beskrivningar av möblemang, kulörer, material och blommor gör att Colettes prosa (och Björkmans översättning) blir en lustfylld läsning. När hon beskriver sina karaktärers kroppsliga fåfänga, som när Chéri ser sig själv i spegeln som en annan Dorian Gray, är hon intet annat än hänförande." Hufvudstadsbladet

Från René Chars omfattande lyriska författarskap presenteras här för första gången på svenska en hel diktsamling, Sånger från La Balandrane (1977) i tolkning av Maja Thrane och Erik Bergqvist. Det rör sig, som alltid hos Char, om en starkt förtätad poesi; icke klassicistisk, samtidigt tvär och mild, sträng och fri, på en gång poetik och utsaga om människors villkor. Efterord av Madeleine Gustafsson.