Magnus Hörnqvist

Här är en grundbok om arbetslivet, en bok om arbete, organisation, personal och ledning. Den ger en gedigen baskunskap och samtidigt självständiga perspektiv att diskutera i seminarier och bland samhällsintresserade. I grunden finns frågan: Hur ser dagens tendenser i arbetsliv och ekonomi ut, och vad betyder de för arbetets kvalitet och mening, för hälsa, inflytande, och maktrelationer på arbetsmarknaden?Tjugosju forskare från en rad universitet och högskolor och från olika ämnen har samarbetat för att skapa en helhetsbild, som är både perspektivrik och sammanhängande. Teman som produktiv välfärd och solidarisk individualism lyfts fram, liksom demokrati och utvecklande arbeten. Arbete & välfärd ger en empiriskt och teoretiskt grundad bild av det svenska arbetslivet, med historiska och internationella utblickar. Managementstrategier presenteras, och framför allt vad de betyder i människors arbete och liv. Boken är förankrad i såväl arbetsorganisation och arbetsplatser, som i ekonomi och arbetsmarknad i stort. Den svenska modell, som sökt förena värdighet i arbetslivet med välfärd och konkurrenskraft, har ifrågasatts och transformerats. Vi frågar oss nu: Hur robust är denna ”svenska modell” under tryck av globalisering och digitalisering?Bokens föregångare Ledning för alla? var under årtionden kurslitteratur i universitetsutbildningar om personal, organisation och ledarskap i ämnen som sociologi, företagsekonomi, arbetsvetenskap, psykologi och pedagogik, liksom i personalutbildning, facklig utbildning och studiecirklar. Vi räknar med bred användning och hög hållbarhet även för denna helt nyskrivna bok.

Vad är ett rättvist straff? Allt sedan antiken har det funnits en koppling mellan rättmätiga straff och uppfattningen om ett rättvist samhälle, en balans som symboliserats av rättvisegudinnan Dikes våg och svärd. Straff och vedergällning har fyllt flera funktioner: skydd, avskräckning och hämnd. Förhållandet mellan rättvisa och straff är komplicerat och förändras över tid, men strävan efter balans är konstant. Här diskuteras straff och rättvisa, från grekiska Orestien, Dantes skärseld och franska revolutionen till Donald Trumps vurm för tortyr. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Kriminologen Magnus Hörnqvist skriver om rättvisa straff. Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan filosofi och samhällsvetenskap, vilket återspeglas i böcker om Foucault, klass och makt. Senaste boken är The Pleasure of Punishment (2021). Just nu brinner han allra mest för att utveckla kritisk teori i en skandinavisk kontext.* Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Based on a reading of contemporary philosophical arguments, this book accounts for how punishment has provided audiences with pleasure in different historical contexts. Watching tragedies, contemplating hell, attending executions, or imagining prisons have generated pleasure, according to contemporary observers, in ancient Greece, in medieval Catholic Europe, in the early-modern absolutist states, and in the post-1968 Western world. The pleasure was often judged morally problematic, and raised questions about which desires were satisfied, and what the enjoyment was like. This book offers a research synthesis that ties together existing work on the pleasure of punishment. It considers how the shared joys of punishment gradually disappeared from the public view at a precise historic conjuncture, and explores whether arguments about the carnivalesque character of cruelty can provide support for the continued existence of penal pleasure. Towards the end of this book, the reader will discover, if willing to go along and follow desire to places which are full of pain and suffering, that deeply entwined with the desire for punishment, there is also the desire for social justice.An accessible and compelling read, this book will appeal to students and scholars of criminology, sociology, philosophy and all those interested in the pleasures of punishment.

Based on a reading of contemporary philosophical arguments, this book accounts for how punishment has provided audiences with pleasure in different historical contexts. Watching tragedies, contemplating hell, attending executions, or imagining prisons have generated pleasure, according to contemporary observers, in ancient Greece, in medieval Catholic Europe, in the early-modern absolutist states, and in the post-1968 Western world. The pleasure was often judged morally problematic, and raised questions about which desires were satisfied, and what the enjoyment was like. This book offers a research synthesis that ties together existing work on the pleasure of punishment. It considers how the shared joys of punishment gradually disappeared from the public view at a precise historic conjuncture, and explores whether arguments about the carnivalesque character of cruelty can provide support for the continued existence of penal pleasure. Towards the end of this book, the reader will discover, if willing to go along and follow desire to places which are full of pain and suffering, that deeply entwined with the desire for punishment, there is also the desire for social justice.An accessible and compelling read, this book will appeal to students and scholars of criminology, sociology, philosophy and all those interested in the pleasures of punishment.

Klass är ett begrepp som används vid indelning utifrån ekonomiska och sociala kriterier. Att kategorisera genom klass är ett sätt att närma sig ojämlikt fördelade livschanser. Magnus Hörnqvist utgår från sociologins klassiker och lotsar läsaren från det synliga till det mindre synliga. På ytan ser vi skillnader i hälsa och boende, inkomst och smak. Men under ytan verkar tunga strukturer och ärvda tillgångar.Sagt om bokenI alla tider har klasstillhörighet styrt människors liv. Hur kan vi förklara och förstå begreppet klass? Magnus Hörnqvist är docent i kriminologi vid Stockholms universitet. Trots bokens till sidantalet nätta karaktär är innehållet mycket omfattande. Med utgångspunkt i klassiska sociologiska tänkare som Marx och Weber beskriver författaren hur klass ständigt gör sig påmind i människors vardag. Magnus Hörnqvist belyser såväl hur val av studieort och yrke styrs av klasstillhörighet, som hälsoeffekter och livsstil. Historiska jämförelser görs liksom liknelser med andra länder. Begreppet identitet är också centralt och visar hur människor från olika samhällsklasser uppfattar sin sociala tillhörighet. Boken är, trots sin teoretiska tyngd, skriven på ett lättillgängligt och modernt sätt. Den belyser hur klasstillhörighet alltid har påverkat människors livschanser. Boken är viktig för att ge perspektiv på hur ekonomiska och sociala strukturer inverkar på såväl samhället som enskilda individer." Publiceras i BTJ-häftet nr 4, 2017. Lektör Maria FridstjernaOm författarenMagnus Hörnqvist är docent i kriminologi vid Stockholms universitet. Frågor om makt och klass är centrala i hans forskning.

En annan Foucault vidareutvecklar Foucaults maktanalys. Hörnqvist utvecklar tre distinktioner som är viktiga och centrala för att förstå maktens problematik. Först skillnaden mellan makt som aktivitet och makt som relation, sedan skillnaden mellan programmatik och icke-programmatisk makt. Huvudsakligen bygger författaren sin framställning på texter från Foucaults radikala period på 1970-talet. Syftet är att gräva fram en annan Foucault, den som begravts under högen av diskursiva konstruktioner. Magnus Hörnqvist är filosof, samhällsvetare och kriminolog i Stockholm. Han har tidigare skrivit en bok om Foucault.

Risk, Power and the State addresses how power is exercised in and by contemporary state organisations. Through a detailed analysis of programmatic attempts to shape behaviour linked to considerations of risk, this book pursues the argument that, whilst Foucault is useful for understanding power, the Foucauldian tradition – with its strands of discourse analysis, of governmentality studies, or of radical Deleuzian critique – suffers from a lack of clarification on key conceptual issues. Oriented around four case studies, the architecture of the book devolves upon the distinction between productive and repressive power. The first two studies focus on productive power: the management of long-term unemployment in the public employment service and cognitive-behavioural interventions in the prison service. Two further studies concern repressive interventions: the conditions of incarceration in the prison service and the activity of the customs service. These studies reveal that power, as conceptualised within the Foucauldian tradition, must be modified. A more complex notion of productive power is needed, which covers interventions that appeal to desires, and which govern both at a distance and at close range. Additionally, the simplistic paradigm of repressive power is called into question by the need to consider the organising role of norms and techniques that circumvent agency. Finally, it is argued, Foucault's concept of strategies – which accounts for the thick web of administrative directives, organisational routines, and techniques that simultaneously shape the behaviour of targeted individuals and members of the organisation – requires an organisational dimension that is often neglected in the Foucauldian tradition.

Risk, Power and the State addresses how power is exercised in and by contemporary state organisations. Through a detailed analysis of programmatic attempts to shape behaviour linked to considerations of risk, this book pursues the argument that, whilst Foucault is useful for understanding power, the Foucauldian tradition – with its strands of discourse analysis, of governmentality studies, or of radical Deleuzian critique – suffers from a lack of clarification on key conceptual issues. Oriented around four case studies, the architecture of the book devolves upon the distinction between productive and repressive power. The first two studies focus on productive power: the management of long-term unemployment in the public employment service and cognitive-behavioural interventions in the prison service. Two further studies concern repressive interventions: the conditions of incarceration in the prison service and the activity of the customs service. These studies reveal that power, as conceptualised within the Foucauldian tradition, must be modified. A more complex notion of productive power is needed, which covers interventions that appeal to desires, and which govern both at a distance and at close range. Additionally, the simplistic paradigm of repressive power is called into question by the need to consider the organising role of norms and techniques that circumvent agency. Finally, it is argued, Foucault's concept of strategies – which accounts for the thick web of administrative directives, organisational routines, and techniques that simultaneously shape the behaviour of targeted individuals and members of the organisation – requires an organisational dimension that is often neglected in the Foucauldian tradition.

I Den bästa av världar? belyser nio svenska forskare med olika akademisk bakgrund framväxten av en postpolitisk logik som innebär att allt fler dimensioner av det mänskliga livet underordnas kraven på marknadsanpassning, produktivitet och effektivisering. Denna utveckling får långtgående konsekvenser för grundläggande frågor om makt och suveränitet, fri- och rättigheter, inkludering och exkludering, liv och död. Dagens postpolitiska tillstånd ställer såväl samhällskritiken som det politiska motståndet inför svåra utmaningar. Med Sverige som utblickspunkt mot världen kartlägger författarna till denna antologi de teoretiska och praktiska implikationerna av det paradigmskifte som postpolitikens uppkomst innebär.