Malin Arvidson

Vem styr det civila samhället i Sverige? Denna viktiga gemensamma del av samhället, skild från staten och marknaden, framställs ofta som en motvikt till den maktordning som gäller i politik och näringsliv. I rörelser som idrottsföreningar, intressegrupper och trossamfund kan strukturerna tyckas mer tillåtande och inkluderande. Men vad vet vi egentligen om det civila samhällets interna hierarkiska ordning eller dess elitskikt?Bokens författare argumenterar för att det skapats en maktkoncentration till ett fåtal aktörer i föreningsliv och organisationer. Tecken finns på att ledarna också tillsätts i urvalsprocesser som inte tryggar representation och mångfald. Skribenterna synar maktstrukturer genom att analysera sammansättningar, karriärstrukturer och elitmobilitet. I fallstudier belyser de hur nätverk, historiska skeenden och ledarideal formar elitskiktet.Kan det civila samhället existera utan påverkan från strukturer där redan privilegierade premieras? Med ett rikt empiriskt material lämnar boken ett viktigt bidrag till förståelsen av det civila samhällets roll för att främja solidaritet, tillit och demokrati.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Where civil society is often seen as a driving force for equality, this book addresses a challenging topic: civil society elites. Drawing on a comprehensive study of Italy, Poland, Sweden, and the UK, this ground-breaking research investigates the often-overlooked power structures within civil society. By combining elite studies with civil society research, the book uncovers how a distinct civil society elite emerges and how it interacts with leaders in politics and business. The findings reveal a fascinating paradox. While this elite may be a powerful engine for social change, its integration into wider power circles risks reproducing the very inequalities it seeks to dismantle. By exploring how this elite can become disconnected from its grassroots, the book provides essential insights into the future of civil society and its democratic promise.

Oavsett om de benämns ideella organisationer, civilsamhälleorganisationer eller frivilligorganisationer är intresset för dessa större än någonsin både i Sverige och internationellt. Orsakerna är flera, främst att dessa organisationer förväntas spela avgörande roller för demokrati och välfärd, men även att ge oss högre livstillfredsställelse och mer mening i våra liv.Kunskaperna om den ideella sektorn har inte hållit jämna steg. Det gäller framför allt för villkoren på lokal nivå, där ideella organisationer både är engagerade i intressepolitiskt arbete och utför konkreta serviceuppgifter. I den svenska samhällsdebatten har det sedan länge funnits en tveksamhet om möjligheten för ideella organisationer att axla dessa motstridiga roller.Denna bok beskriver hur ideella organisationer verksamma inom tre viktiga socialpolitiska områden - funktionshinder, kvinnofrid och hemlöshet - upplever villkoren att verka i sina lokala välfärdssamhällen. Boken redogör dels för kommunernas politik och ekonomiska stöd, dels för de ideella organisationernas villkor att agera som röst för viktiga behov och som servicegivare. En viktig fråga som boken ger svar på är om det finns skäl att befara att den ideella sektorns roll som samhällskritiker naggats i kanten som en följd av att ideella organisationer allt oftare verkar som offentliga serviceleverantörer. Boken vänder sig till alla som vill ha en djupare förståelse kring villkoren för ideella organisationer i våra lokala välfärdssamhällen. Det gäller naturligtvis alla samhällsintresserade men kanske speciellt för högskolestudenter, forskare, politiker, offentliga tjänstepersoner och den ideella sektorns företrädare.