Malin Ideland

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KR AV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om »hur man ska vara«. Ur ett normkritiskt perspektiv diskuterar Malin Ideland hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för »den önskvärda människan«. Den som uppfyller KRAVen. Och hur detta ideal samtidigt skapar en bild av »den icke-önskvärda människan«, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa den?MALIN IDELAND är professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi på Malmö Universitet.»Om miljö är något som engagerar dig är detta definitivt en bok du ska läsa.« Bookbirds»Språket är föredömligt och läsekretsen med miljö- och samhällsintresse torde vara stor. Betyg: 4.« Ulf Karlström, BTJ

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

Den fremtid, vores børn skal leve i, bliver radikalt anderledes end i dag. Globalisering og hurtig samfundsforandring har skabt et stigende ”fremtidspres” på daginstitution og skole. Denne situation stiller nye krav til børns læring, dannelse og udvikling. Skolen er konstant i fokus med spørgsmålet: ”Kan den levere varen?” Kampen om daginstitutionspædagogikken er tilsvarende i fuld gang: ”Skal små børn lære eller lege?” Hvad er op og ned i den polariserede debat? Læring, dannelse og udvikling – kvalificering til fremtiden i daginstitution og skole forholder sig aktivt sig til denne problematik. I dette konfliktfyldte felt, præget af ideologi og holdninger, har vi fundet det nødvendigt at forankre bogen i forskning. Den er derfor skrevet af aktive forskere, som er særligt kyndige inden for deres specifikke emne. Bogen er et kritisk opgør med den dominerende PISA-tænkning i skolen og den stigende tendens til skoleficering af daginstitutionen. Forfatterne fremlægger en række konstruktive faglige og brugbare svar på spørgsmålet: Hvilken læring, dannelse og udvikling kvalificerer bedst vores børn til fremtiden? Bogen henvender sig pædagog- og lærerstuderende samt studerende på en lang række diplomuddannelser og pædagogisk orienterede fag og moduler på universiteterne. Derudover vil den være inspirerende læsning for alle andre fagpersoner, som er engageret i børns og unges læring og udvikling. Jacob Klitmøller er adjunkt i pædagogisk psykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker i brugen af undervisningsteknikker, fænomenologisk læringsteori og betydningen af skolebørns oplevelse af undervisning. Dion Sommer er professor i udviklingspsykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker bl.a. i barndomspsykologi, udvikling og pædagogik i vor tid.

En del saker berör människor till den grad att gängse normer och idéer ställs på huvudet. Synen på kroppen och hälsan är ett sådant fenomen. Den moderna biovetenskapen utgör i det sammanhanget en betydelsefull arena för mötet mellan människors drömmar och samhällets riktlinjer. Här ställs individers önskningar om exempelvis fysiskt välbefinnande mot övergripande värderingar - här formuleras och omformuleras synen på kropp, hälsa och identitet. I En ny kropp. Essäer om medicinska visioner och personliga val undersöker humanistiska och medicinska forskare samspelet mellan biomedicin, kultur och individ. Den moderna medicinen är en framgångsrik vetenskap med stor genomslagskraft i samhället. Samtidigt utgör biotekniken en kulturell drömmaskin, en tankekonstruktion bestående av goda och onda drömmar. Ur denna smältdegel av vetenskapliga erövringar och enskilda människors förväntningar växer en regelrätt bioteknisk förhoppningsindustri fram.