Marcus Larsson

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer. Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.

I Skolan efter marknaden ger forskare, opinionsbildare och lärare sina bilder av vad marknadsmekanismerna gör med skolväsendet – och hur den svenska skolan kan se ut efter att marknaden har släppt sitt grepp. Den svenska skolan har gått från att vara den mest likvärdiga i hela världen, till att olika elevgrupper i allt högre grad lyckas olika bra. Under samma tid har läraryrket gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Hur behöver synen på lärares uppdrag ändras för att lärare ska må bra av att arbeta i skolan? Hur behöver den politiska styrningen av skolan ändras för att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt? Bokens medverkande guidar läsaren genom skolans organisation, från högsta politiska nivå till vardagen i klassrum och barngrupp. Skolan behöver något nytt. Det här är en bok om skolans och lärarnas framtid. Om författarnaMarcus Larsson är lärare och arbetar på en friskola i Göteborgstrakten. Han har tidigare varit regionalt skyddsombud för Lärarförbundet och lokalpolitiker. Åsa Plesner är doktorand i företagsekonomi på Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat som bland annat administrativ chef och kvalitetschef på friskoleföretag.

Friskolereformen skulle flytta makten över skolan närmare verksamheten, men istället växer sig nu koncerner så stora att de riskerar att hamna bortom demokratisk kontroll. I De expansiva visar Marcus Larsson från tankesmedjan Balans hur investerare rusar till den svenska skolmarknaden, och vilka konsekvenser det ger för hela det svenska skolsystemet. Samma politiker som en gång tog beslut om friskolereformen och skolpengens utformning återfinns nämligen bland skolkoncernernas ägare, i deras styrelser och i mäktiga lobbyorganisationer. De ekonomiska konsekvenserna för den kommunala skolan är mycket mer omfattande än att pengar försvinner till vinstutdelningar.

I Trelleborg får en friskola rabatt på hyran; kommunen betalar. I Ronneby ska lärarna skydda kommunens varumärke när de använder internet på fritiden. I Botkyrka riskerar kommunen att få betala 7,5 miljoner per år för tomma lokaler när en friskola ska få plats. Det pratas mycket om friskolors vinster. Det pratas mycket om rätten att välja skola. Men vi pratar inte tillräckligt om skolmarknadens effekter för den svenska skolan som helhet. Den här boken handlar om det: om betygsinflation, varumärken, segregation, tystnadskultur och dokumentation. Onödiga grejer allihopa, men ofrånkomliga - så länge vi har en skolmarknad.

Varför är så många inom vård, skola och omsorg trötta och slutkörda? Vi lägger väl jättemycket pengar på välfärden? De effektiva berättar om hur i princip alla kommuner och regioner tar till olika typer av effektiviseringskrav för att få ekonomin att gå ihop. Men samma krav gör att välfärdens anställda går sönder. Hur effektiv kan en människa bli?

Under de senaste åren har miljoner och åter miljoner människor lyfts ur fattigdom. Ny dynamik – ekonomisk, social och politisk – har lett till ett oräkneligt antal klassresor runt om i världen. Samtidigt förs en intensiv debatt i USA, men också i Europa, om den krympande medelklassen. Ny teknik i en ny global ekonomi förändrar arbetsmarknaden. Traditionella medelklassyrken pressas tillbaka; många försvinner. Antologin ”Klassresan” är en liberal stridsskrift för social rörlighet. Att det är möjligt att göra klassresor är inte bara viktigt för den enskilda människans frihet – utan också för att samhällen som präglas av social rörlighet är mer rättvisa och anständiga för alla. Samhällen som håller tillbaka människors ambitioner och drivkrafter brukar däremot stagnera. I Klassresan ger nio skribenter sin syn på vad som krävs för att skapa bättre möjligheter för social rörlighet. Syftet är att ge underlag för en vitalare debatt kring ökad rörlighet och dynamik i samhället. Klassresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan.