Margareta Petersson

Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning. Texterna är skrivna på svenska, danska och engelska, och omfattar skilda genrer och ämnen: mellan pärmarna samsas litteraturvetenskapliga och historiska artiklar med dikt, essäer och dialoger, och många bidrag kretsar kring ämnen som modernitet, genus och klass, några av dem i kombination med ekokritiska eller postkolonialafrågeställningar.Litteraturen i arbete är en vänskrift tillägnad Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De som medverkar i skriften är kollegor och vänner som alla haft förmånen att samarbeta med Peter Forsgren i olika sammanhang och som inspirerats av hans gärning.

År 1857 reste en ung kvinna från Köpenhamn till Brittiska Indien tillsammans med sin man, fylld av förhoppningar om exotiska äventyr. De första breven hem var entusiastiska, men snart mörknade tonen. Det finns många skildringar av de brittiska männens liv i det som då hette Brittiska Indien, men motsvarande berättelser om kvinnor är sällsynta. Det unika med den här boken är att vi får läsa om en ung medelklasskvinna Ingeborg Stephens som utan förkunskaper beskriver det hon möter i den nya världen. Vad hon inte ser är minst lika intressant och vittnar ofta om tidsandan. Männen i släkten Stephens tog vara på den nya tidens möjligheter. De reste i den värld som öppnade sig och deltog i de koloniala projekten. Men Ingeborg fick en svår position, både utomlands och hemma. Berättelsen om släkten Stephens är den kronologiska ryggraden i boken och sträcker sig över ungefär hundra år, från 1830- till 1930-talet. Den kan följas i brevväxlingar om förälskelser och separationer. Genom familjehistorien blixtrar dramatiska historiska händelser, som framväxten av nationalismen i Europa. Kärlek, kvinnoroller och koloniala drömmar handlar om personer som idag är i stort sett okända men som var välkända åtminstone i sin lokala samtid. De efterlämnade ett stort material i arkiven på släktgården Huseby bruk, som ger en sällsynt mångfasetterad inblick i vardagslivet hos människor motvilligt på väg in i moderniteten. Margareta Petersson är professor emerita i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes huvudintresse är indisk litteratur, och i detta ämne har hon skrivit några monografier och ett stort antal artiklar för svenska och internationella tidskrifter. Hon deltog i ledningen för projektet Literary History: Towards a Global Perspective som resulterade i fyra böcker, där hon var redaktör för en. Hon fortsatte som redaktör och skribent för flera litteraturhistorier med inriktning mot världslitteratur och medverkade som skribent i den senaste, Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021). Petersson har samarbetat med Vetenskapsrådet och Crafoordska stiftelsen och varit Linnéuniversitetets dekan för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. År 2021 tilldelades hon Hallenblads utmärkelse av Linnéakademien.

Det småländska godset Huseby bruk köptes år 1867 av den unge Joseph Stephens som gjort sig en förmögenhet på att bygga järnväg i Brittiska Indien. När ­Stephens avvecklade sin indiska affärsverksamhet samlade han noggrant ihop sina brev, arbetskontrakt och lönelistor och skickade hem dem till Huseby, där de länge låg bortglömda i en kista på vinden. År 2008 upptäcktes kistan och den unika dokumentsamlingen kom att dra till sig historiker från flera länder. I den här boken lägger de fram sina resultat.Fram träder bilden av en historisk person och hans familj mitt i den koloniala expansion, globalisering och modernisering som svepte över världen under 1800-talet. Genom att utgå från Joseph Stephens och hans värld av envisa arbetare, fräcka konkurrenter och arroganta tjänstemän, långt från den koloniala maktens finrum, kan författarna ge nya perspektiv på det brittiska imperiet och dess verkningar i Indien och internationellt.INNEHÅLL Gunnel Cederlöf, "Huseby och det brittiska imperiet" Margareta Petersson, "Joseph Stephens familjen och arkivet" Henrik Chetan Aspengren, "Bombay möjligheternas stad" Ingemar Gunnarsson, "Från lärling till 'ingenjör'" Alexander Bubb, "Klass, bomull och 'Woddaries'" Radhika Krishnan, "Järnvägsbygget ur arbetarnas perspektiv" Dhiraj Kumar Nite, "En lycksökares liv och affärer i Indien och Skandinavien" Margareta Petersson, "Drömmen om eldorado"

This volume brings together and presents multidisciplinary research related to India at Linnaeus University in Växjö, Sweden. With contributions by researchers working in different disciplines and from various theoretical perspectives, the book explores cultural encounters, developments, and events in historical and contemporary India, and how narratives about people and cultures in India have been presented and represented through European and Scandinavian colonial lenses. Several contributions illustrate how people resist oppression, cooperate across borders, and transform cultural practices when their experiences and representations converge in complex ways. The book opens a window on research conducted at Linnaeus University while making an empirically based contribution to the academic study of Indian history and society.

”Odödlighet, uppståndelse! Uppståndelse ur förnedring och smärta till fullkomning och oförgänglighet. Bara nu är det så som det inte skall vara. Bara nu. Men i fröet är allting riktigt. Bara där är allting riktigt. Ja, i varje tid är det så som det inte skall vara. Men i fröet ligger fullkomligheten och väntar, bidar tåligt sin stund. Och dess stund kommer alltid. Stunden då den kan få trädet att stiga ändå högre, med en ändå stoltare krona.” Orden är hämtade från Pär Lagerkvists skrift Den befriade människan, utgiven 1939. Den utgör ett centrum i Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift, 2016, som även rymmer studier om bland annat Lagerkvist som tröstare, hans försvar för människans värdighet, hans frånvaro från dagens svenska teaterscener och en text av mottagaren av 2015 års Pär Lagerkvist-pris, Lars Andersson.

Medicin är egentligen den mest humanistiska av vetenskaper. All medicinsk praktik börjar och slutar i ett möte mellan människor. I denna tvärvetenskapliga antologi förs ett livligt samtal om medicin som humaniora av forskare från båda sidor. Rikt illustrerad. Nr 9 i serien Symposier på Krapperups borg.