Margareta Serder

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.Kursboken Vetenskapliga teorier för lärare riktar sig i första hand till lärarstuderande, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare och VFU-handledare. Teorier är redskap både för vetenskaplig kunskapsproduktion och för att tolka och förstå såväl kunskaper som egna erfarenheter. På så sätt är teoretiskt kunnande en väsentlig del i det som lärare i en utbildning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver erövra.Antologin Vetenskapliga teorier för lärare beskriver en bred palett av teorier och perspektiv från olika kunskapsdiscipliner, däribland sociologiska, psykologiska, didaktiska, pedagogiska och naturvetenskapliga kunskapsområden. Boken diskuterar också hur vetenskap kan läsas och förstås i ett kapitel som behandlar vetenskaplig läskunnighet.Bokens innehåll ger både en överblick och fördjupande kunskaper i en mängd vetenskapliga teorier och perspektiv och utgör därför en bas i den utbildningsvetenskapliga kärnan, gemensam för alla blivande lärare i Sverige.Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Vetenskapliga teorier för lärare.

Malmö studies in educational sciences nr 75 This thesis explores the standardized assessment of students’ scientific literacy by studying test items, frameworks and result reports from the international comparative study Programme for International Student Assessment, PISA. My research concerns the negative trend observed for Swedish students’ results in science reported in international comparisons since 2000. In this thesis, PISA is considered as a specific kind of practice that acts through a certain rationality, which frames how the measurement is constructed and interpreted. The overall aim is to highlight the epistemological and ontological assumptions that are embedded in the assessment of students’ scientific literacy by PISA. Data was constructed by video documentation of collaborative encounters between 21 groups of 15-year-old students and eleven selected items from the PISA scientific literacy assessment. This method enabled an analysis of the students’ reasoning and the difficulties that arose in these encounters. I also conducted a text analysis of selected frameworks and reports produced under the PISA label, analyzing how science and student performance are discursively constructed in these documents. In this thesis, I examine the similarities and differences between two theoretical approaches: one sociocultural and one sociomaterial. Both are used to explore the embedded assumptions of the PISA scientific literacy assessment. The sociocultural perspective focuses on the students’ situated meaning making as they solve the test questions. The sociomaterial perspective finds inspiration in science and technology studies, and takes a performative stance on scientific practice. This thesis has been formed as a hybrid of a compilation thesis and a monograph. It comprises three articles in English, published or still in the process of publication. The measured knowledge in and about science in PISA are based on onto-epistemological assumptions that are connected to science traditions which are mainly monologistic and representational, whereas this thesis proposes a dialogistic and performative stance. One identified assumption is that language is a neutral transmitter of information, which can be unambiguously communicated and translated without losing or gaining new meanings. Another is the assumption of a single unambiguous, primary frame for interpretation of the test questions, and a third that in PISA, science is assumed to be a socially and culturally neutral object for learning. It appears crucial that the students are able, and motivated, to discern and privilege the scientific perspectives and interpretations while engaging with the complexity of the tasks. My analysis suggests that framing the tasks within fictive, everyday situations, as is significant for PISA, contributes to this complexity. Further, the image of science as portrayed in the test items that were studied, risk reproducing stereotypical images of science and scientifically literate people. To PISA, students are mirrors of the school system and even future society. In the analysis of PISA documents, low performers appeared as threats to future society, due to the risk that they would become ineffective citizens. Meanwhile, other studies assert that standardized comparison is a practice that, when frequently repeated, contributes to lower results and an increasing disillusion of low achievers. It is proposed that PISA, rather than to be seen as a knowledge measurement, should be regarded a knowledge actor.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar.Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade.Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.

Den fremtid, vores børn skal leve i, bliver radikalt anderledes end i dag. Globalisering og hurtig samfundsforandring har skabt et stigende ”fremtidspres” på daginstitution og skole. Denne situation stiller nye krav til børns læring, dannelse og udvikling. Skolen er konstant i fokus med spørgsmålet: ”Kan den levere varen?” Kampen om daginstitutionspædagogikken er tilsvarende i fuld gang: ”Skal små børn lære eller lege?” Hvad er op og ned i den polariserede debat? Læring, dannelse og udvikling – kvalificering til fremtiden i daginstitution og skole forholder sig aktivt sig til denne problematik. I dette konfliktfyldte felt, præget af ideologi og holdninger, har vi fundet det nødvendigt at forankre bogen i forskning. Den er derfor skrevet af aktive forskere, som er særligt kyndige inden for deres specifikke emne. Bogen er et kritisk opgør med den dominerende PISA-tænkning i skolen og den stigende tendens til skoleficering af daginstitutionen. Forfatterne fremlægger en række konstruktive faglige og brugbare svar på spørgsmålet: Hvilken læring, dannelse og udvikling kvalificerer bedst vores børn til fremtiden? Bogen henvender sig pædagog- og lærerstuderende samt studerende på en lang række diplomuddannelser og pædagogisk orienterede fag og moduler på universiteterne. Derudover vil den være inspirerende læsning for alle andre fagpersoner, som er engageret i børns og unges læring og udvikling. Jacob Klitmøller er adjunkt i pædagogisk psykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker i brugen af undervisningsteknikker, fænomenologisk læringsteori og betydningen af skolebørns oplevelse af undervisning. Dion Sommer er professor i udviklingspsykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker bl.a. i barndomspsykologi, udvikling og pædagogik i vor tid.