Maria Edström

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Svenska kvinnotidskrifter har en lång tradition. Det började med Tidskrift för hemmet 1859 och har sedan fortsatt med många viktiga tidskrifter som Hertha,Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Bang och de akademiska tidskrifterna som Tidskrift för genusvetenskap, den populärvetenskapliga Genus och fanzines av olika slag.Det är en brokig skara tidskrifter: långvariga och kortvariga, borgerliga och socialistiska, politiska, kulturella och vetenskapliga, små och stora. Mycket skiljer dem åt, men en sak förenar: kvinnotidskriften har varit och är en viktig plats för kvinnofrågor i samhället, politiken och kulturen. Kvinnotidskrifterna har varit betydelsefulla som opinionsbildare, som kultur- och litteraturförmedlare, som mötesplats för kritisk tänkande, som informationsspridare, som identitetsskapare och som humoristisk arena.I antologin Nya röster finns fjorton spännande bidrag av följande skribenter: Irene Andersson, Åsa Arping, Anna Bohlin, Eva Borgström, Monika Edgren, Maria Edström, Jenny Gunnarsson Payne, Kristina Hultman, Ingrid Holmquist, Katarina Leppänen, Anna Lena Lindberg, Ami Lönnroth, Birgitta Ney, Anna Nordenstam, Lina Samuelsson, Cristine Sarrimo, Lisbeth Stenberg, Margareta Stål, Birgitta Wistrand, Eva Åsén Ekstrand.

Länge kallades det textreklam och det var inget seriösa medier sysslade med. Nu talas det om native advertising, branded content, innehållsannonsering eller sponsrad journalistik och det är något alla stora medieföretag världen över satsar på. Är det samma sak? Och kommer det att hjälpa eller stjälpa medier och journalistik? I denna bok presenteras ett unikt experiment om hur sponsring påverkar synen på trovärdighet och saklighet hos journalistik. Här sammanfattas också forskningen om dessa företeelser. Och inte minst: här kommer aktörer till tals - både de kritiska rösterna och de som jobbar med innehållsannonsering varje dag.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Företagsdoktor eller städgumma? Resultatorienterad eller ambitiös? Hur skildrar egentligen medierna toppchefer i svenskt näringsliv? Fyra inflytelserika personer – Marianne Nivert, Birgitta Johansson-Hedberg, Leif Johansson och Kurt Hellström -- berättar om sina erfarenheter av att möta medierna i rollen som vd och vilka strategier de har valt. Vilken bettydelse har de som förebilder, vilka råd har de att ge kvinnor som vill bli chefer och finns skillnader mellan mediers förväntningar på kvinnor och män? En inventering av två månaders pressmaterial från hösten 2001 visar hur kvinnliga chefer presenteras i nyheter och reportage. I vilken typ av artiklar förekommer kvinnor, vilka är de vanligaste ämnena och vad avslöjar bildval och vinklar? Sammalagt har 34 tidningar granskats och samtliga artiklar om kvinnliga chefer i näringslivet analyserats. Även etermediernas huvudsändningar ingår i undersökningen. Såväl nyhetsprogrammen som tv-serier och långfilmer skapar föreställningar om hur chefer ska vara. Här diskuteras bland annat vilken betydelse tv-såpornas schabloner har för verklighetens kvinnliga chefer. Dessutom ger två checklistor konkreta råd till journalister och till kvinnor på väg in i medieuppmärksamheten. Maria Edström har arbetat som journalist i femton år och är doktorand vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.