Maria Karlsson

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

”När Morkullan i skymningen flyger in överVildvargatjärnen finns mulmorna redan där.De har samlats på den plats där tjärnen är somdjupast, deras sorgesamma sång ljuder klart ochtydligt fram och åter över tjärnens vatten.”Vaknätter i Morkullans rike är en prosalyrisk och vemodig saga med trolska nyanser och drömlika bilder. Trots att inga sanningar finns, så finns det ändå ett uns av sanning i berättelsen om Morkullan och hennes tre alter egon.

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik för tiden på grund av sin storlek, men också för att människor från alla samhällsskikt skrev. Vad ville de författaren? Vilka var deras drömmar? Vilken bild av mottagaren rymmer breven? Vad säger de om läsning? Och hur svarade Lagerlöf? I Lagerlöfs läsare berättar litteraturvetarna Jenny Bergenmar och Maria Karlsson en läsarnas historia, men också en skrivandets. Breven utforskas som retoriska konstruktioner och som både historiska och självbiografiska dokument. Vid sidan av läsningens var, hur och varför och vad litteraturen användes till, diskuteras brev om ekonomiskt stöd och om hjälp med eget skrivande, brev som ger uttryck för idéer om nationen och om folket samt brev från skolvärlden som berör pedagogiska frågor. Breven visar hur allmänhetens vardagliga skrivande kunde se ut, hur brevskrivarna framställde sig själva och vad en författarcelebritet som Selma Lagerlöf kunde betyda för vanliga människor i samtiden. Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Maria Karlsson är forskare och lärare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

In this open access book, seventeen scholars discuss how contemporary Scandinavian art and media have become important arenas to articulate and stage various forms of vulnerability in the Scandinavian welfare states. How do discourses of privilege and vulnerability coexist and interact in Scandinavia? How do the Scandinavian countries respond to vulnerability given increased migration? How is vulnerability distributed in terms of margin and centre, normality and deviance? And how can vulnerability be used to move audiences towards each other and accomplish change? We address these questions in an interdisciplinary study that brings examples from celebrated and provocative fiction and documentary films, TV-series, reality TV, art installations, design, literature, graphic art, radio podcasts and campaigns on social media. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

In this open access book, seventeen scholars discuss how contemporary Scandinavian art and media have become important arenas to articulate and stage various forms of vulnerability in the Scandinavian welfare states. How do discourses of privilege and vulnerability coexist and interact in Scandinavia? How do the Scandinavian countries respond to vulnerability given increased migration? How is vulnerability distributed in terms of margin and centre, normality and deviance? And how can vulnerability be used to move audiences towards each other and accomplish change? We address these questions in an interdisciplinary study that brings examples from celebrated and provocative fiction and documentary films, TV-series, reality TV, art installations, design, literature, graphic art, radio podcasts and campaigns on social media. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet?Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare. Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Agora – för ett folk på väg är ett nytt studiematerial om mission. En rikt illustrerad, inspirerande och djuplodande bok att läsa tillsammans i församlingen. I Agora ges möjlighet att fördjupa samtalet och engagemanget för mission. Hur ska kristen mission se ut i framtiden? Vad är en missionell gemenskap? Vilka är kyrkans utmaningar i en tid med stora folkomflyttningar, ökad urbanisering och mångkulturella städer – i Sverige såväl som i utlandet? Materialet visar på kreativa missionsstrategier och guidar genom samtidens många utmaningar. Vilken är den lokala församlingens roll i den pågå­ende världsevangelisationen? Hur ska kyrkorna hantera kulturella skillnader i arbetet med migranter? Hur kan integrationen förbättras i församlingsgemenskapen? I Agora finns uppmuntran och utrustning till att se mission på nya sätt. Ett trettiotal skribenter medverkar i boken. Materialet är framtaget på initiativ av Evangeliska Frikyrkan, Pingst och Svenska Alliansmis­sionen i samarbete med Marcus Förlag,Equmeniakyrkan och studieförbundet Bilda. För att anordna studiegrupper utifrån Agora, kontakta studieförbundet Bilda. Agora betyder mötesplats.