Marie Demker

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat? Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Hur kan vi skydda demokratin i en tid då auktoritära idéer åter får fäste? Statsvetaren Marie Demker väcker 1900-talets politiska historia till liv genom berättelsen om den franska politikern Pierre Mendès France och belyser hur en demo­kratisk företrädare navigerade ett politiskt land­skap präglat av hot och tilltagande extremism. Pierre Mendès France påbörjade sin politiska bana mellan två världskrig. Han var jude i en anti­semitisk tid, radikal i ett konservativt klimat, antinazist i ett naziockuperat land och en före­språkare av parlamentarism i en era präglad av starka män. Han pekade på andra politiska möj­ligheter än de som dominerade debatten. I "Makt och motstånd" skildrar Marie Demker hur en enskild politiker kan bli en viktig motkraft till en auktoritär utveckling. En angelägen bok om ledarskap, principfasthet och vikten av att försvara det öppna samhället – också när det blåser som hårdast. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forsknings­områden innefattar internationell och jäm­förande politik samt demokratifrågor. Under mer än trettio år har hon forskat och undervisat om fransk politik.

Forskning och vetenskap har högt förtroende i det svenska samhället. Universiteten och den högre utbildningen står stadigt när vindarna med konspirationsteorier och fabricerade fakta blåser. En av förutsättningarna för att det ska förbli så är att forskare fortsätter att dela med sig av sina forskningsresultat och söka olika former av samverkan med andra aktörer i samhället. Men hur kan man utveckla förmågan att kommunicera vetenskap?I den här boken varvas resonemang om vad samverkan med det omgivande samhället innebär för forskarrollen med konkreta råd om hur forskning kan göras mer tillgänglig för en bredare publik. Här finns också avsnitt om kommunikationsplanering, vad forskaren bör tänka på vid intervjuer och hur forskningskommunikation fungerar i en medieoffentlighet där sociala medier blivit allt viktigare. Boken tar också upp offentlighetens baksidor i form av hat och hot mot forskare och hur forskaren kan tänka och agera i sådana situationer.Att kommunicera vetenskap riktar sig till alla som är intresserade av att nå ut brett i samhället med sin forskning.

Identifying a crisis for representative democracy in Western European party systems, this essential book studies the widening gap between political parties’ ideological economic Left-Right rhetoric and their increasing convergence on policymaking. Addressing whether these ideologies are converging or diverging, it answers whether these changes are initiated by the parties themselves, aligned with voter demand, or forced by economic globalization.The crisis of representative democracy in Western Europe is a prevalent issue in comparative politics. This comprehensive study assesses the problems faced by representative democracy by analysing ideological polarization and inter-party conflict in relation to the changing linkage between citizens, parties, and public policies, and the implications this has for representative democracy. Considering both supply-side and demand-side theories, it analyses five major theoretical themes central to the ideological convergence and polarization within party systems, including the cartel party thesis, the median voter theorem, realignment theory, consensus democracy theory, and globalization theory. Going beyond theory, chapters use five decades of empirical research to present new and unique longitudinal and comparative data sets covering eight party systems, ultimately providing a more accurate diagnosis of the vitality of representative democracy in contemporary Western Europe.Combining in-depth theoretical analysis with empirical research, this comprehensive book will prove invaluable to students and scholars of politics and political science, and policymakers concerned with party systems.

Journalisten Daphne Rosén befinner sig i Paris, som gäst på det svenska kulturhuset i Marais-kvarteren. Hon ska att arbeta med en artikel om den franske författaren Victor Hugos kamp mot antisemitismen. Men vistelsen blir inte alls som Daphne tänkt sig. Hon får överraskande sällskap av sin författarvän Robert Idh och snart blir de båda indragna i en härva av främlingshat, försvinnanden och mord. Vilka hemligheter bär Daphnes nya vänner på kulturhuset Nioma och Warga på? Vem var egentligen den mystiske tiggaren hon och Robert stötte på vid Place des Vosges och varför blev han mördad? Och vad var det för lapp tiggaren stoppade i den misstänkte gärningsmannens ficka? Daphne och Robert rör sig hemtamt i olika Parismiljöer. Snart växer en intrig fram, där skuld, nåd och förlåtelse har en central plats. Till sist blir Daphne själv villebråd i en kedja av händelser där historia och nutid utgör en enhet. Kriminalromanen Tiggarens gåva är en fristående fortsättning på Ulf Bjerelds och Marie Demkers uppmärksammande debut Levande charader (Hjalmarson & Högberg, 2019).

Identitetspolitik är ett av de senaste årens mest utskällda fenomen i samhällsdebatten. Från vänster till höger väcks starka känslor. Men vad är det egentligen för typ av samhällsförändring vi står mitt i och som föranleder denna debatt? Med exempel hämtade från bl a #MeToo, Sverigedemokraterna, sametinget, Pridefestivalen och Black Lives Matter tar statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker i boken Det är identitetspolitikens fel! sig an en av samtidens hetaste stridsfrågor. Pedagogiskt och med belysande exempel sorterar de argumenten för och emot identitetspolitiken. På vilka sätt är identitetspolitik skadlig och på vilka sätt är den oundviklig?

Vem ska ha rätten att avgöra vad som är sant och vad som är falskt? Hur kan alla medborgares rätt till kunskap garanteras? Och vilken auktoritet har kunskapen som grund för politiska beslut?Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap. Marie Demker är professor i statsvetenskap och dekan vid humanistiska fakulteten, båda vid Göteborgs universitet.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en mycket viktig roll och partier och partisystem är ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå.Här presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partierna som organisationer analyseras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via valkampanjer, regerings bildning, partipolitikers karriärer och europeisk politik. Även så kallade utmanarpartier, som lokala partier och radikala högerpopulistpartier, granskas utförligt. Författarna är alla forskare som här skriver inom sina expertområden. De redogör på ett pedagogiskt sätt för forskningsfronten om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna andra upplaga är reviderad och aktualiserad.

En uppsluppen vernissage för konstnären Eva Bonnier på Prins Eugens Waldemarsudde tar en oväntad vändning. Frilansjournalisten Daphne Norén hittar tillsammans med sin nyfunna vän Nora Bevien en av gästerna knivmördad i ett lusthus. Upptäckten blir början på en dramatisk händelseutveckling där gamla sanningar vänds ut och in och inte mycket är vad det synes vara. Vad ligger bakom mordet på Waldemarsudde och de efterföljande våldshandlingarna? En intrig med inslag av främlingsfientlighet, antisemitism, mänsklig utsatthet och vanmakt växer fram. Ulf Bjereldoch Marie Demkerär båda professorer i statsvetenskap, verksamma vid Göteborgs universitet. Med Levande charaderskildrar de i kriminalromanens form ett polariserat Sverige, där uppluckrade gemenskaper, flytande identiteter och individualitetens primat präglar samhällslivet.

Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att helheten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.

1968 när allt började Få är så mytomspunna och väcker så starka känslor som 1968. Vietnamkriget, studentupproren, mordet på Martin Luther King, Sovjetunionens invasion i Tjeckoslovakien. Tenniskravaller i Båstad, kvinnorörelsen mobiliserar och Grupp 8 bildas. Gatorna i Sverige fylls av demonstrationståg till stöd för FNL och mot USA-imperialismen. Antikrigs-filmen och musikalen Hair har premiär, i Stockholm och på Broadway. Hur ska vi förstå det som egentligen hände?årtal För en del förknippas 1968 med individuell frigörelse, ett nedrivande av föråldrade, förtryckande auktoriteter och normer. Årtalet får symbolisera en kamp för jämlikhet, ökad mångfald och solidaritet med förtryckta folk. De svenska folkhemsfönstren öppnas på allvar mot omvärlden. För andra förknippas 1968 med odemokratiska idéströmningar där en dogmatisk vänster tillåts dominera samhällsdebatten. Auktoritetsnedrivningen utmanar den samhällsordning som representerat trygghet för den enskilde. Utbildningsväsendet och kulturliv fylls med flum och narcissism. I år har det gått 50 år sedan 1968 och vi publicerar en pocketversion av vår uppmärksammade bok I Vattumannens tid? Om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag. Boken inleds med ett nyskrivet fylligt kapitel där vi relaterar 1968 års auktoritetsuppror till den senaste tidens utveckling med framgångar för den auktoritära högerpopulismen och till de nya politiska och sociala skiljelinjer som växer fram i den kommunikationsteknologiska revolutionens spår.

"Statistik och siffror signalerar objektivitet och trovärdighet, och orden 'ny undersökning' figurerar i mängder av nyeter varje dag." Så skriver en pr-byrå om vikten av att erbjuda ständigt nya hårda siffror för att få uppmärksamhet i medierna. Men redaktionerna klarar inte alltid av att granska undersökningar; de missar ibland bortfallets betydelse och felmarginalens funktion. Vad kan ihåliga undersökningar få för konsekvenser? Hur kan kunskaperna förbättras? Hur utvecklas sifferjournalistiken? Svaren ges i denna bok.

Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter vuxit sig starkare? Och hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst i Sverige och övriga Europa? Sverige åt svenskarna bygger på 20 års forskning kring svenskarnas attityder, och ifrågasätter en rad av våra föreställningar om invandring och främlingsfientlighet. De nationalkonservativa partierna är bara ett symptom på ett större problem. Hotet mot demokratin består i att det politiska samtalet inte längre vårdas.

This study addresses the puzzle why Pierre Mendès France as French Prime Minister managed to grant Indochina independence through negotiations, but neglected the same demand from Algeria. In the mid-1950s, France was experiencing not only a political crisis but also a crisis of national identity. The author shows that there were competing national identities among the French foreign policy elite, and that the struggle among different identity conceptions was a determinant factor in the outcome of the Indochina and Algeria cases. Pierre Mendès France tried to decolonize France by making France a European power. This seemed successful when France left Indochina, but it turned to be a failure when Algeria demanded its independence. The research material represents a unique collection of speeches, letters, radio performances, opinion polls, media debates and internal working papers. Marie Demker is a Swedish Political Science professor at Göteborg University and Södertörn University College. She has written several books and articles on foreign policy, French politics and party politics.