Marie Flinkfeldt

Socionomer och socialvetare har en central roll i utvecklingen av välfärdssamhällets viktiga samhällsinstitutioner, och kunskap är en förutsättning för att effektivt navigera och påverka för social förändring, social sammanhållning och för att ge skydd och stöd för utsatta grupper och individer. Fram till nu har det saknats en lärobok som beskriver de senaste decenniernas förändringar i socialförsäkringen och dess konsekvenser. Socialförsäkringar för socionomer redogör för de grundläggande principerna för ersättningar och fördelningssystem, och diskuterar hur dessa system upplevs av dem som befinner sig i situationer där behoven är som störst samt hur olika grupper påverkas av regelförändringar och styrning. Röster från fältet, exempelvis legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer, ger insikt i hur regelverket fungerar i relation till människors behov. Boken för fram argument för hur välutformade socialförsäkringar förebygger sociala problem, jämnar ut skillnader mellan grupper och faseri livsloppet samt motverkar social ojämlikhet.Socialförsäkringar för socionomer vänder sig till socionomstudenter och yrkesverksamma inom socialt arbete i Sverige, och är en viktig resurs för alla som är involverade eller intresserade av hur socialförsäkringar kan och bör fungera i ett modernt välfärdssamhälle.

När vi kommunicerar och deltar i olika aktiviteter tolkar vi inte bara det som sägs, utan vi läser också av blickriktningar, kropps­position och mycket annat som finns närvarande i situationen. Ömsesidig förståelse åstadkoms alltså i flera dimensioner, eller modaliteter.Denna bok är den första på svenska som introducerar det mångfacetterade forskningsområde som kallas multimodal interaktionsanalys. Detta fält intresserar sig för hur människor tillsammans utför handlingar med hjälp av språkliga, kroppsliga och materiella resurser.Bokens första del presenterar perspektivets teoretiska grunder och förklarar hur en interaktionsanalytisk studie kan genomföras ”från ax till limpa”. Bokens andra del introducerar ett antal centrala kommunikativa resurser, från röst och gester till objekt och teknologier. I den tredje och mest omfångsrika delen ges en lång rad exempel på hur man genom multimodal interaktionsanalys kan nå nya insikter inom olika forskningsområden.Multimodal interaktionsanalys vänder sig till studenter och forskare som vill förstå hur det egentligen går till när människor agerar och skapar mening tillsammans.

Nästan vart tionde barn i Sverige bor i en familj med så låga inkomster att det inte täcker boendet och de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Det innebär både materiell fattigdom och risk för socialt utanförskap. Hur påverkas barnen och hur agerar välfärdsstatens aktörer när barnfattigdom hamnar på deras bord?Att tillämpa ett barnperspektiv och ta hänsyn till barns bästa när olika regelverk krockar är ett återkommande dilemma för myndigheterna i arbetet med barnfamiljer som har ont om pengar. Den här boken ger exempel på det svåra i att uppfylla lagens krav, men också på hur barns rättigheter kan stärkas när familjer behöver ekonomiskt stöd. Författarna belyser barnfamiljers möten med skolan, Försäkringskassan, socialtjänsten, förvaltningsrätten och Kronofogdemyndigheten. Varje kapitel i boken avslutas med diskussionsfrågor för att uppmuntra till reflektion över hur myndigheters beslut påverkar barn som lever i fattigdom. Barnkonventionen är nu svensk lag. Får barns bästa mer tyngd i ärenden om ekonomiskt bistånd? Lyssnar socialtjänsten mer på barnen i sina utredningar och beslut?Denna andra upplaga av boken är helt omarbetad och uppdaterad med ny forskning. Nya författare bidrar med nya ämnesområden och infallsvinklar.Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter, liksom till alla som i sin yrkesroll möter barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Den är också en kunskapskälla till var och en som är politiskt eller ideellt engagerad i samhällsfrågor. Författarna har lång erfarenhet av utbildning och forskning inom sociologi och socialt arbete. En stor del av boken bygger på deras forskningsprojekt.Stina Fernqvist är biträdande lektor i socialt arbete vid Centrum för socialt arbete, som är en del av Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hennes primära forskningsintresse är ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer samt hur välfärdsstaten hanterar denna utsatthet. Marie Flinkfeldt är biträdande lektor i socialt arbete vid Centrum för socialt arbete, som är en del av Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon forskar om hur olika sociala problem hanteras och bemöts inom välfärdsstaten, särskilt inom socialförsäkringen. Hennes forskning har bland annat behandlat ohälsa och ekonomisk utsatthet i barnfamiljer.Elisabet Näsman är professor emerita i sociologi vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Som barndomssociolog är hennes inriktning barns rättigheter och aktörskap. Under senare år har hon haft fokus på utsatta barns delaktighet i möten med professionella.Christina Ponton von Gerber är legitimerad psykolog och har forskat om betydelsen av arbetslöshet och vardagsekonomi för barn och deras föräldrar i familjen, men också i mötet med förskolan, skolan, socialtjänsten och andra myndigheter.