Marie Grusell

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

Valrörelser är demokratins högtidsstund. Då mobiliserar partierna allt de har för att nå så många väljare som möjligt. Men hur går det egentligen till? Hur väljer partierna sina budskap och hur lägger de upp sina kampanjer? I Politik är att vinna presenterar tre forskare en ny analys av hur valkampanjer egentligen går till i Sverige. Boken bygger på intervjuer med nyckelpersoner bakom partiernas valkampanjer sedan 2010. NIKLAS BOLIN är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. MARIE GRUSELL är docent i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. LARS NORD är professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet.

”Det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset” sade Tegnell i januari 2020. Ett drygt halvår senare visade den nationella SOM-undersökningen att 40 procent av svenskarna var mycket oroade för globala epidemier. Det är detta, i kombination med den ökande allmänna oron i samhället (inte minst på områden kopplade till brottslighet), som gett den 78:e antologin från SOM-institutet sin titel. Ingen anledning till oro (?) innehåller trettio kapitel resultat och analyser sprungna ur den nationella SOM-undersökningen 2020 samt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. Boken beskriver pandemiåret 2020 utifrån undersökningsresultaten, uppdelat på temaområdena tillit och förtroende, vardagsliv, medier och hälsa, miljö och klimat, samhälle och opinion samt partier och politik.

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.