Marie Jahoda

"One of the main theses of the Marienthal study was that prolonged unemployment leads to a state of apathy in which the victims do not utilize any longer even the few opportunities left to them. The vicious cycle between reduced opportunities and reduced level of aspiration has remained the focus of all subsequent discussions." So begin the opening remarks to the English-language edition of what has become a major classic in the literature of social stratification.

När textilfabriken i den lilla orten Marienthal i Österrike slog igen i spåren av den stora depressionen blev följderna förödande: ett helt samhälle kastades ut i arbetslöshet. Hur skulle befolkningen reagera? Skulle de resa sig i protest som många av samtidens radikala intellektuella trodde och hoppades? Nej, blev det korta svaret från det unga forskarlag som 1933 med sin studie De arbetslösa i Marienthal (Die Arbeitslosen von Marienthal) kunde konstatera att bottenlöst elände inte i sig skapar sociala omvälvningar. Arbetslösheten ledde till resignation och apati snarare än vilja att förändra samhällets ekonomiska och sociala ordning. Arbetes dolda betydelse för det sociala och mänskliga livet blev tydlig när det försvann. Marienthalstudien har kommit att bli ett av samhällsvetenskapens mest legendariska arbeten. Den var nyskapande i sitt sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa data och åttio år senare finns det fortfarande mycket att lära av forskarnas oförvägna sätt att använda sig av allt från biografiska intervjuer till hushållsbudgetar, föreningsdeltagande och kostnaden för att förverkliga barns julklappslistor. Boken kan än idag med fördel användas som introduktion till konsten att göra samhällsvetenskapliga undersökningar. Den österrikiske sociologen Christian Fleck ger i sin inledning en introduktion till boken och författarna och svenske sociologen Paavo Bergman framhäver i sitt efterord Marienthalstudiens metodologiska och analytiska förtjänster och visar på dess centrala plats i studiet av arbetslöshet.

Marienthal-studiens grunnspørsmål var: Blir arbeidere apatiske eller revolusjonære under arbeidsledigheten? Denne undersøkelsen er kjent for en fantasifull kombinasjon av metoder, bl.a bruk av dagbøker og deltagende observasjon.

"One of the main theses of the Marienthal study was that prolonged unemployment leads to a state of apathy in which the victims do not utilize any longer even the few opportunities left to them. The vicious cycle between reduced opportunities and reduced level of aspiration has remained the focus of all subsequent discussions." So begin the opening remarks to the English-language edition of what has become a major classic in the literature of social stratification.

This book was first published in 1982. Unemployment is perhaps one of the most serious social problems. In economic terms the cost of unemployment, both to the individual and to the collective, is extremely high. But unemployment has other effects too. In this book Marie Jahoda looks beyond the obvious economic consequences, to explore the psychological meaning of employment and unemployment. The book is an accessible and nontechnical account of the contribution which social psychology can make to understanding unemployment and clearly reveals the limitations of an exclusive concentration on its economic aspects. Professor Jahoda shows that the psychological impact is hugely destructive, throwing doubt on the popular diagnosis that the work ethic is disappearing. She also analyses the experience of unemployment in the context of the experience of employment and argues that one of the socially destructive consequences of large-scale unemployment is that it detracts from the need to humanise employment.