Marit Borg

Boken ger läsaren en grund för ett personcentrerat och återhämtningsinriktat vårdande med utgångspunkt i patientens livsvärld.Teman som exempelvis hopplöshet, stigmatisering och försoning, beskrivs i relation till psykisk ohälsa och återhämtning. Boken tar fasta på hur vårdandet kan bidra till att stärka personens egen kompetens och beskriver även specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk vård. Vårdarens hållning lyfts fram i relation till såväl vårdkulturen som patientens hälsoprocesser och kommunikationen mellan patienter och vårdare.I denna fjärde upplaga av boken har tidigare kapitel omarbetats och uppdaterats med ny forskning, och flera nya författare medverkar. I linje med bokens fokus på människors livsvärld utgår ett kapitel från författarens egna erfarenheter av psykisk ohälsa och återhämtning. Vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa har fått större utrymme i denna upplaga, liksom etiska utmaningar, samverkan med närstående och läkemedelsbehandling ur ett personcentrerat perspektiv. Målgruppen är i första hand studenter på avancerad nivå samt sjuksköterskor inom den psykiatriska vården. Boken är också läsvärd för andra som är intresserade av att få en inblick i hur den psykiatriska vården kan förstås med utgångspunkt i patientens värld och ett caring-perspektiv, snarare än utgående från diagnostiska kriterier.

Ofta tar personalen för givet att vården är personcentrerad, men patienter och närstående vittnar om förhållningssätt och arbetssätt som kan ses som det motsatta. För att vården på allvar ska bli personcentrerad krävs genomgripande omställningar och denna bok handlar om sådant omställningsarbete.Här presenteras ett ramverk för personcentrerade arbetssätt som i sin tur bygger på det ramverk för personcentrerad omvårdnad som McCormack m.fl. tidigare publicerat. Boken kompletterar svensk forskning genom sitt tydliga fokus på de förhållnings- och arbetssätt som krävs av personal och ledare så att organisationer kan skapa en personcentrerad arbetsplatskultur för multiprofessionella team.Den svenska utgåvan har sakkunniggranskats och kompletterats för svenska förhållanden av Joakim Öhlén, föreståndare för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet.Boken kan med fördel användas inom samtliga hälso- och sjukvårdsutbildningar på såväl grundnivå som avancerad nivå, samt av redan yrkesverksamma.

Det skjer store endringer i arbeidet med psykisk helse i Norge og internasjonalt. Verdens helseorganisasjon (WHO) og FN understreker at det finnes «Ingen helse uten psykisk helse og ingen psykisk helse uten menneskerettigheter, medborgerskap og sosiale utjevninger». Også i Norge er det uløste problemer knyttet til realisering av like rettigheter for alle innbyggere, sosial inklusjon og lokalbaserte tilbud. Innbyggere med psykiske helseproblemer opplever utenforskap, arbeidsløshet og ensomhet. Endringer i klima og økologi har også innvirkning på vår psykiske helse. Så langt er disse fenomenene i liten grad blitt tatt på alvor i politiske føringer og tjenestenes innhold. Forfatterne stiller spørsmål ved faglige perspektiver og organiseringen av dagens psykiske helsetjenester. Standardisering og strømlinjeforming preger tjenestene, som slik ikke gir rom for å håndtere og løse menneskers sammensatte livsproblemer. I boken forankres psykisk helsearbeid i human- og samfunnsvitenskap. Kjernen i psykisk helsearbeid er samarbeidet mellom personen som søker hjelp, fagpersonen og andre støttespillere. Menneskerettigheter, medborgerskap og deltakelse bør være sentrale elementer her. Forfatterne drøfter relevansen av menneskerettigheter i psykisk helsearbeid og gir konkrete eksempler på hvordan dette kan innlemmes og praktiseres i tjenestene. Bengt Karlsson er professor i psykisk helsearbeid ved Universitetet i Sørøst-Norge. Han har erfaring med psykisk helsearbeid tilrettelagt for barn, unge og voksne, med utdanning og forskning innen psykisk helse, samt samarbeidsbasert forskning og Recovery. Marit Borg er professor emerita i psykisk helsearbeid ved Universitetet i Sørøst-Norge. Hun har arbeidet med forskning og utdanning innenfor psykisk helse. Sentrale temaer har vært praksisnær og samarbeidsbasert forskning, Recovery og lokalbasert psykisk helsearbeid.

Hjelp som hjelper er tema for denne boken. Erfaringer fra mennesker som gjennom en årrekke har levd med psykiske helseproblemer, viser at den mest virkningsfulle hjelpen ofte finnes utenfor helse- og velferdstjenesten. Det finne mange former for hjelp og støtte og mange veier frem mot et meningsfullt liv. Denne boken bidrar med en rekke eksempler på det. Noen viktige spørsmål må stilles når det gjelder arbeidsformer innen psykisk helse i regi av heleforetak og kommuner: Hjelper de personene med det den enkelte har behov for? Hvem skal bestemme hva evidens og treffsikkerhet handler om? Hva innebærer det å samarbeid med et menneske som søker hjelp? Hvorfor er forhold knyttet til menneskerettigheter og medborgerskap så lite i fokus i tjenestene? Brukere, pårørende og fagpersoner utvikler i fellesskap ulike måter å bidra til bedring fra psykiske problemer. Boken er basert på denne erfaringsbaserte kunnskapen som er samlet inn gjennom samtaler og intervjuer med de berørte. Denne kunnskapen må tas i bruk i langt større grad.

Forfatterne peker på motsetninger og muligheter innen psykisk helse- og rusfeltet. På den ene siden rettes et kritisk lys på hvordan krav om standardisering, effektivitet og målinger tvinger de humane og sosiale tradisjonene i Recovery til bakgrunnen. På den andre siden vises det til hvordan Recovery kan utfordre smale forståelsesformer og maktstrukturer samt inspirere til og muliggjøre endringer. Recovery trekkes frem som sosiale og personlige prosesser som ses i sammenheng med levekår og grunnleggende samfunnsbetingelser, ikke kun som personlige opplevelser, individorienterte praksiser og modeller.Recovery er et felt i rask utvikling. Denne 2. utgaven av boken er oppdatert i tråd med endringer og fornyelser innen fagperspektiver og praksiser. Vektleggingen av menneskerettigheter er også styrket, i tråd med føringer fra FN og WHO.

Siden 1980-tallet har det i Norge vært tydelige politiske og faglige føringer om økt brukermedvirkning i tjenestetilbudet på psykisk helse- og rusfeltet. Utviklingen av tjenestene skal baseres på både forskningskunnskap, praksiskunnskap og brukerkunnskap, og i forskning på feltet skal brukere og fagpersoner involveres. På tross av dette er det sjelden det i praksis skjer reelt og likeverdig forskningssamarbeid.Samarbeidsbasert forskning presenterer idegrunnlaget for demokratisk kunnskapsutvikling og gir eksempler på hvordan denne typen forskning kan gjøres. Forfatterne kritiserer dagens kunnskapssyn og peker på behov for grunnleggende endringer i perspektiv og praksis. Videre legger de frem dilemmaer og utfordringer man møter når man driver med samarbeidsbasert forskning. Fordi forfatterne bruker erfaringer fra eget forskningsarbeid, gir boken konkret og nyttig veiledning til hvordan man kan utvikle nye tilnærminger og metoder for å bringe viktig ny kunnskap til et komplekst fagområde.

Psykisk helse beskrives og forklares med andre begreper og referanserammer enn det som oftest benyttes i bøker om temaet.Et viktig premiss er at psykisk helsearbeid må utvikles i samarbeid mellom dem som ønsker hjelp, deres nærmeste og dem som kan yte hjelp. Forfatterne stiller spørsmål ved den dominerende sykdomsmodellen og utfordrer de praksiser hvor hjelpen ytes i en asymmetrisk relasjon mellom «pasient» og «ekspert».Boken er tredelt. I den første delen beskriver og diskuterer forfatterne sitt filosofiske ståsted og sine grunnleggende antakelser om arbeidet med psykisk helse i ulike kontekster. I andre del tar de opp sosiale forståelser innenfor psykisk helsearbeid og diskuterer levekår og velferdspolitiske utfordringer, arbeidets betydning samt bedringsprosesser, som gjerne omtales som recovery. I bokens tredje del beskriver de kontekster og arenaer i psykisk helsearbeid og viser hvordan de humane og de sosiale tilnærmingene kan settes ut i praksis.Endelig. En bok som vil ha endring, og som peker på mulige veier videre.Fra Anders Johan W. Andersens forordIntroduksjonDel 1 Humane og sosiale grunnlagsforståelserPsykisk helsearbeid som samarbeidende og dialogiske praksiserFilosofiske grunnlagsforståelser i humant og sosialt psykisk helsearbeidDel 2 Det sosiale perspektivetRecovery – som grunnlag og mulighet i psykisk helsearbeidPsykisk helsearbeid, levekår og hverdagslivArbeid og psykisk helseDel 3 Kontekster og praksiserPraksiskontekster i psykisk helsearbeidSamarbeidende relasjoner og dialogiske samtalerPersonlig faglighet – om å møte seg selv og andreSystematisk kunnskapsutvikling og endringsarbeid"Tankevekkende om psykisk helsearbeid."

Hur hjälper man personer med svåra psykiska problem? När man frågar dem själva får man delvis andra svar än om man frågar experter inom den medicinska vetenskapen. Patienterna/brukarna har oftast upplevt en vardag med plågsamma röster, ångest, modlöshet, kaos, ekonomiska problem, isolering och ensamhet.I Relationer som hjälper får läsaren ta del av deras egna upplevelser av vägen till återhämtning, och får veta vad som var viktigt för dem under denna process. Vissa gemensamma faktorer framkommer, t.ex. att individen ofta vet vad hon eller han behöver och vill ha inflytande över de insatser som görs. Det är också vanligt att man på egen hand hittar sätt att hantera sin situation, kanske med hjälp av personer i omgivningen.Boken inbjuder till reflektion över hur individens erfarenhetskunskap kan användas - tillsammans med experternas kunskap och erfarenheter - inom kunskaps- och organisationsutvecklingen av en evidensbaserad psykiatri och socialtjänst.Relationer som hjälper vänder sig till personal inom sjukvård och socialtjänst samt till studenter inom grund- och vidareutbildning. Boken är också av intresse för människor som lever med psykiska problem, och för deras anhöriga.