Marita Flisbäck

De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt förvärvsarbete. Genom det genereras merparten av den levnadsstandard och den välfärd samhället kan erbjuda. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar också direkt individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet. Översikten kombineras med en rad internationella utblickar och initierade presentationer av olika teoretiska perspektiv på hur existerande förhållanden kan förstås och förklaras. Denna fjärde upplaga har uppdaterats både vad gäller data och aktuell forskning. För att ytterligare bredda den redan sammansatta bilden av arbetslivet har nya kapitel lagts till om bland annat arbetets upplevda värde, motstånd på arbetsplatser och hybridarbete. Arbetslivet vänder sig i första hand till studenter på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad, men lämpar sig för alla som söker kunskaper om arbetslivet och vill vidga sina perspektiv i olika arbetslivsfrågor.

I Farväl till arbetet får läsaren lyssna till människors egna röster om meningen med att gå i pension. Här finns de som inget annat önskar än att lämna yrkeslivets vedermödor, till exempel undersköterskan med kronisk smärta som längtar efter att "ta det vackert". Men även motvilliga pensionärer kommer till tals. För renhållningsarbetaren, skådespelaren och prästen har jobbet varit ett kall som de gärna vill fortsätta ägna sig åt.Vittnesmålen belyser möjligheter och svårigheter när förvärvsarbetets vardag upphör. Att gå i pension kan väcka tankar på livets förgänglighet och förändra hur vi ser på arbete, ekonomi, familj, vänskapsrelationer och fritidsintressen. Erfarenheter, relationer och saker som vi tagit för givna tycks bli extra viktiga.Sociologerna Mattias Bengtsson, Marita Flisbäck och Anna Lund har intervjuat människor i olika yrken och positioner såväl före som efter pensionstillfället. Med hjälp av existens- och kultursociologiska perspektiv beskriver författarna hur de intervjuade hanterar sin nya tillvaro.

Inom samhällsvetenskaplig forskning framhålls ofta att vi är på väg in i en postindustriell samhällsepok där arbetsmarknaden blivit globaliserad och individualiserad och där varuproduktion kommit att ersättas av serviceverksamhet baserad på kunskap, kreativitet och idéer. Det hävdas att det alltmer blivit upp till individen att skapa sin karriär, på en arbetsmarknad som efterfrågar högutbildad och flexibel arbetskraft. Trots uppenbara likheter med hur arbetslivet inom konst - och kultursektorn över tid tett sig är det sällan forskningsdebatten om ett gränslöst och individualiserat arbetsliv riktat fokus mot konstnärligt arbete och kulturella yrkesfält. Detta nummer av "Arbetsliv i omvandling" är en antologi som syftar till att lyfta fram arbetsvillkor och belysa processer av yrkessocialisation inom konst- och kultursektorn. De texter som ingår i volymen analyserar arbetslivsvillkor och etableringsprocesser för verksamma inom olika konstnärliga yrkesområden och för kultursektorns stödpersonal. Detta skriftnummer belyser hur kulturarbetare, trots att de i allmänhet är högutbildade, brottats med osäkra anställningsformer och hårda konkurrensvillkor. Artiklarna är författade av forskare som är medlemmar i ett mångvetenskapligt forskarnätverk, till för att främja arbetslivsforskning inom konst- och kultursektorn.