Markus Hagberg

Vad innebär det egentligen att förvalta sakramenten enligt Svenska kyrkans ordning? Här belyses det svenskkyrkliga mässfirandet utifrån olika perspektiv: spiritualitet, historia, dogmatik, kyrkorätt, ekumenik samt pastoralt arbete. Boken vill vara en resurs för ett gestaltande av eukaristin som befrämjar de kristnas synliga enhet. Enhetens tecken är arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok 2021. De sex artiklarna är ursprungligen en serie föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund. Sist i boken finns fyra punkter som tillsammans ger vägledning till ett firande av mässan enligt Svenska kyrkans handbok såsom ett enhetens tecken.

I det moderna samhället har döden individualiserats, professionaliserats, kommersialiserats eller förtigits. Men i en värld härjad av pandemier och krig gör sig döden påmind som en kollektiv angelägenhet. Samtidigt verkar vi ha förlorat många av de existentiella resurser vi hade behövt just nu sorgeritualerna, de bärande berättelserna och andra epokers och kulturers konst att dö . I detta nummer av Tidens tecken utforskar författarna ur olika infallsvinklar döden som den samtidigt mest personliga och mest universella aspekten av människolivet.Tidens tecken är en skriftserie om samhälleliga och existentiella teman i samtiden

Den här boken handlar om Maria, Jesu mor. I stora delar av kristenheten är hon självklar och har varit så sedan kyrkans äldsta tid. I andra delar är hon närmast helt frånvarande och kanske också ifrågasatt. I Svenska kyrkan har hon varit bortglömd, men hon har kommit tillbaka, på olika sätt och på olika vägar. Allt fler ser idag att Maria inte är en konkurrent till Kristus, tvärtom! I Sverige och i Svenska kyrkan har Maria egentligen aldrig kastats ut. Ändå försvann hon successivt efter reformationen varför då? När och hur började hon att komma tillbaka? Det finns något hos Maria som innebär en stark dragningskraft, men bilderna av och åsikterna om henne är många och skiftande. Hur kan vi förstå henne? Vilken roll har hon i kyrkans tro? Vad innebar det att hon födde Jesus, Guds son? Vad innebar det för henne och för oss? Varför är det viktigt att hon får vara med i kyrkans liv? Har Maria också en plats i andaktslivet, i bönen? Den här boken vill svara på bland annat dessa frågor, och den vill presentera en allmänkyrklig teologi om Maria, det som kallas mariologi (läran om Maria). Förhoppningen är att kristna av alla traditioner, inte minst svenskkyrkliga läsare, ska kunna tillföras aspekter av Marias roll och betydelse, inte bara i teologin, utan också i det egna andaktslivet.

Denna bok handlar till största del om och utlägger två av kyrkans trosbekännelser, den apostoliska och den nicenska, från 100-talet respektive 300-talet. Illustrationerna är hämtade från kyrkor på Kinnekulle, och syftet är just att dessa kyrkor och föremål ska få belysa trosbekännelsernas ord och bli bilder av tron.

Detta är en jubileumsbok med anledning av att Skara stift år 2014 firar 1000 år. Den utges i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, och vill spegla stiftets rika andliga historia och tradition. Medveetet speglar innehållet i artiklarna sådant som sällskapet inte tidigare behandlat i sin utgivning. Vi får läsa om utgrävningsresultaten från Varnhem som visar på en tidig kristen närvaro, hur Skara stift var på 1000-talet och lära känna den tidens biskopar. Vi möter Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter, som blev Rysslands första helgon. Jungfru Maria och hennes ställning i Skara stift belyses liksom kvinnor i skara stift under 1000 år. Boken berättar även om hur pilgrimsvandringar på medeltiden gick till. Andra artiklar behandlar mer närliggande händelser i tiden: strukturfrågor, delningen av Skara stift, missionen liksom Birger Forell som var krigsfångarnas vän. Bokens innehåll täcker i princip stiftets 1000 år, en historia som började med ett religionsskifte. Mycket tyder på att vi idag, tusen år senare, också befinner oss i en brytningstid. Jubileumsboken berör därför slutligen frågan om religionens och kyrkans ställning och utmaningar på 2000-talet.

Skarabiskopen Jesper Swedberg (1653-1735) är utan tvekan en av Svenska kyrkasn främsta, märkligaste och namnkunnigaste biskopar genom tiderna. Hans psalmer sjungs än i dag. Swedbergs författarskap var omfattande och yvigt, allt från redogörelser kring en märklig uppenbarelse i Skara domkyrka till en beskrivning över den svenska kolonin i Nya Sverige. Som biskop i Skara var han även biskop för denna koloni och hade ansvar för utlandsförsamlingarna i både Lissabon och London. Som språkforskare är han i en klass för sig. Hans stora arbete Swensk Ordabok, som var ett försök att samla och förklara hela det svenska språket, kom aldrig att ges ut under hans levnad. Ingen hade tidigare försökt sig på ett sådant mastodontarbete. Som språkman kämpade han för en stavning av det svenska språket efter egna principer. Många av hans idéer har senare blivit allmängods. Denna antologi vill bidra med nya aspekter på denne märklige biskops liv. Hans Levnadsbeskrivning liksom hans Ordabok lyfts fram. Likaså behandlas hans teologi och psalmdiktning. Det ges även en beskrivning av den omfattande tryckeriverksamhet som Swedberg initierade i Skara från år 1707 liksom en presentation av hans i Skara tryckta skrifter.