Mårten Björk

Bo Ignatius Sigge Cavefors gick bort 14 november 2018. Cavefors var förläggare, skribent, performancekonstnär och mytomspunnen kulturpersonlighet med ett säreget livsöde. Men han var också människa. I Riv ned din fåfänga samlas texter och bilder av några av Bos och hans hustru Mariannes vänner som sammantaget tecknar en bild av människan Cavefors. Riv ned din fåfänga innehåller texter av Leif Elggren, konstnär och musiker, Leif Holmstrand, poet och konstnär, Lisa Svensson, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs Universitet, C. M. Lundberg, konstnär och Mårten Björk doktor i teologi och research fellow vid Oxfords Universitet.

This book examines how Gustav Radbruch, H.L.A. Hart, and Ernst-Wolfgang Böckenförde each addressed the question of the end of law, its function, and its normative foundation within the context of the modern legal and political order. Through a politico-theological reading, it highlights the tension between legal validity and moral legitimacy, as well as the extent to which law can maintain public order without compromising its own claim to justice. The analysis of Radbruch, Hart, and Böckenförde sheds light on how valid law can become unjust, demanding actions that may conflict with individual judgment or morality. It raises questions about natural law, the relationship between morality and law, and law’s ultimate purpose, suggesting that law and politics represent, at best, a relative good. It addresses the broader crisis of legal authority and state sovereignty, the expanding reach of state power, and whether law should instruct, command, or ultimately point beyond itself. The End of the Law is of interest to scholars in legal theory, political theology, and the philosophy of law. The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution (CC BY) 4.0 license

"Jag är. Vi är. Det räcker med det. Nu är det upp till oss själva att ta tag i uppgiften. Livet är lagt i våra händer." Så inleder Ernst Bloch sitt debutverk Utopins anda, skrivet under första världskrigets krigshets och publicerat 1918, för att sedan utkomma i en andra reviderad utgåva 1923. Utopins anda är lika mycket en apokalyptisk musik- och konstfilosofi som en antimilitaristisk och socialistisk stridsskrift av Bloch själv långt senare kallad en Sturm und Drang-bok. Med sin säregna blandning av bibliska, marxistiska och expressionistiskt poetiska ordalydelser utgör Utopins anda ett försök att på nytt tänka den västerländska kulturhistorien som en process av revolutionära brott, och rädda de utopiska frön som gror i traditionens konstföremål, religioner och filosofier. Här presenteras Blochs klassiska förstlingsverk i svensk översättning av Christer Persson. I en inledande essä ger teologen Mårten Björk en bakgrund till Blochs tänkande och vad som står på spel i Utopins anda. Han står vid vägskälet, innan det moderna i sig blev ett hinder, och han befinner sig på en odefinierad plats som är värd att utforska. Den utopiska anda som han förespråkade har idag inte förverkligats, om något så är vi med hans mått i med den moderna teknologins totalitära tidsålder än längre därifrån. Men när vi nu står mitt i det moderna är jag övertygad om att Blochs budskap och hans olika vägar och ingångar till det utopiska står sig än idag; vare sig du är teolog, filosof eller idéhistoriker. Om man bara ger honom lite tid och låter bokens delar växa in i varandras så tror jag att han har något unikt att säga. Det ligger i dina händer. - Max Frieberg i SITE Inte sällan framstår Bloch som en bibliotekarie som gräver i förråden för att visa hur hoppet om en bättre framtid där människan äntligen kan blomstra på både individuell och kollektiv nivå har varit ett centralt tema i den mänskliga strävan. - Martin Kehlmeier i Röda rummet

Highlighting the central importance of theological configurations of immortality and eternal life from 1914-1945, Mårten Björk explores the key writings of Franz Rosenzweig, Karl Barth and Oskar Goldberg to situate their ideas in relation to the political turmoil of the period, including the rise of social Darwinism, nationalism and fascism. The conversations happening among Christian and Jewish theologians and philosophers on the nature of immortality and eternal life during the period constitute what Björk calls a ‘politics of immortality’. The speculative question of eternal life became a way to address the meaning of ‘a good life’ in a period when millions of lives were lost to war, camps and prisons. This book shows how theology was related to central political concepts and ideas of the era, revealing how the question of immortality pursued by Rosenzweig, Barth and Goldberg became a way to resist the reduction of life to race, blood and soil. By situating the exact political consequences of theological and metaphysical theories of immortality and eternal life, Björk’s discussion of Rosenzweig, Barth and Goldberg confronts the perennial question on the relation between life and death and exposes the important connections between political theology and philosophical posthumanism.

Sedan 2016 har tidskriften Subaltern kallat sig en tidskrift för politik och metafysik. Det kan framstå som en sammansättning av två oförenliga företeelser: Handlar inte politik om den konkreta, påtagliga verkligheten? Vad har politik då med metafysik att göra? Med föreliggande sista och avslutande nummer av tidskriften Subaltern, som presenterar två tidigare oöversatta texter av filosofen Emmanuel Levinas, ger vi ett möjligt svar på frågan. Det rör sig om två tidiga texter, Några reflexioner om hitlerismens filosofi (1934) och Om flykt (1935), som båda bearbetar Martin Heideggers tänkande och - inte minst - Levinas bestörtning över Heideggers val att alliera sig med den tyska nationalsocialistiska regimen. Medverkande: Giorgio Agamben, Mårten Björk, Aron Ericson, Emmanuel Levinas

Vilken roll har teologin, läran eller talet om det gudomliga, i ett samhälle där allt färre bekänner sig till en tro och sekulariseringen slagit över i ett postkristet tillstånd? Vilka möjligheter för teologiskt tänkande genereras i en sådan situation? I denna bok samlas texter om teologins roll i en postkristen kontext och vi får svar på frågan om det teologiska tänkandets relevans i ett samhälle där Gud alltmer framstår som ett mysterium som fortfarande hemsöker vår värld med den gäckande frågan: finns det något mer? Teologin visar sig vara en filosofisk disciplin som med nödvändighet griper in i områden som ekonomi, politik och historia och bidrar med ”sitt perspektiv genom att delta i en bredare och gemensam tydning av samtiden.”

Highlighting the central importance of theological configurations of immortality and eternal life from 1914-1945, Mårten Björk explores the key writings of Franz Rosenzweig, Karl Barth and Oskar Goldberg to situate their ideas in relation to the political turmoil of the period, including the rise of social Darwinism, nationalism and fascism. The conversations happening among Christian and Jewish theologians and philosophers on the nature of immortality and eternal life during the period constitute what Björk calls a ‘politics of immortality’. The speculative question of eternal life became a way to address the meaning of ‘a good life’ in a period when millions of lives were lost to war, camps and prisons. This book shows how theology was related to central political concepts and ideas of the era, revealing how the question of immortality pursued by Rosenzweig, Barth and Goldberg became a way to resist the reduction of life to race, blood and soil. By situating the exact political consequences of theological and metaphysical theories of immortality and eternal life, Björk’s discussion of Rosenzweig, Barth and Goldberg confronts the perennial question on the relation between life and death and exposes the important connections between political theology and philosophical posthumanism.

Carl Schmitt (1888-1985) har kallats inte bara den mest kände, utan även den mest ökände tyske juristen under 1900-talet. Han gjorde sig ett namn som en framstående författningsexpert under Weimarrepubliken, för att därefter kompromettera sig genom att efter Hitlers makttillträde inte bara gå med i NSDAP, utan även aktivt verka i den nya regimens tjänst. Efter andra världskrigets slut fråntogs Schmitt rätten att verka vid västtyska universitet och han förhördes som misstänkt för krigsförbrytelser i samband med Nürnbergrättegångarna.Trots detta kom Schmitt att även fortsättningsvis utöva ett stort inflytande inte bara inom den västtyska universitetsvärlden, utan även i Europa i stort, också i samband med tankar kring Europas enande, samt i USA. Och idag, decennier efter hans död, är Schmitts inflytande kanske större än någonsin. Litteraturen kring honom börjar bli allt mer svåröverskådlig och hans tänkande gör sig allt mer gällande inom den politiska teorin, inte minst under tiden efter den 11 september 2001. Schmitts försök att finna en grundläggning för det politiska i relationen mellan vän och fiende samt hans definition av suveräniteten som makten över undantagstillståndet har funnit en oroande resonansbotten i den politiska situation som kallats "kriget mot terrorismen". Men även andra aspekter av Schmitts tänkande förefaller märkvärdigt aktuella, inte minst hans mångtydiga diskussion av förhållandet mellan religiös och politisk auktoritet samt hans dunkla utsaga om att alla betydelsebärande begrepp inom statsrätten skulle vara sekulariserade teologiska begrepp. Kort sagt, hos denne "Tredje rikets kronjurist" finns det frågor som i den internationella debatten och inom alla politiska läger upplevs som i högsta grad relevanta för vår samtid.