Mårten Schultz

Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet. Stockholm Centre for Commercial Law, Centret, har inneburit en nytändning för forskningen i kommersiell rätt. Denna antologi består av en del av de forskningsresultat som presterats vid Centret under senare tid. Artiklarna i boken, som är delvis tidigare publicerade, delvis nyskrivna, återspeglar verksamhetens intensitet och bredd. I denna volym bråkar den kommersiella rättens olika discipliner om uppmärksamheten. Allmän och speciell avtalsrätt, fordringsrätt, finansmarknadsrätt, komparativ förmögenhetsrätt, allmän och speciell processrätt och skadeståndsrätt finns representerade i antologin. Innehåll: - Skadeståndsrättslig sambandsvärdering – en kursändring av Mia Carlsson - Changed circumstances and loan agreements av Lars Gorton - Processuell senfärdighet – en kåserande framställning av Lars Heuman - Skyldighet för en part att lämna en förteckning över de skriftliga bevis han innehar av Lars Heuman - Europakonventionen och den svenska skadeståndsrättens utveckling av Jan Kleineman - Principen jura novit curia – särskilt i skiljeförfaranden av Jan Kleineman - Aspekter på reglering av rådgivares ansvar av Fredric Korling - Redovisningsskyldighet i senare rättspraxis. En skyldighet med komplikationer av Göran Millqvist - Avtalsfrihet i hyresrätten - Om betydelsen av hyresgästs dispositioner av Jori Munukka - Civil Law Consequences of Corruption in Sweden av Jori Munukka - Europeiska civilrättsprinciper av Mårten Schultz - Obehörig vinst rediviva av Mårten Schultz - Mål om oriktig uppgift – ett par processuella och bevisrättsliga frågeställningar av Teresa Simon Almendal - Stödlagen av Gustaf Sjöberg - Carnegiedomen av Jessika van der Sluijs - Swedish Capital Market Law – A European Perspective av Fabian Walla - How to Expand Evolutionary Theory with Legal Positivism (for the Benefit of Transnational Corporate Law-Making) av Mauro Zamboni

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden?Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället.Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik.Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Denna översiktliga framställning av skadeståndsrätten är i första hand avsedd för den juridiska undervisningen vid universiteten och i andra sammanhang. Den bör också ha sitt intresse för praktiker som vill få en överblick av den senaste utvecklingen på detta händelserika rättsområde.

Stockholm Centre for Commercial Law utgör ett stabilt och kreativt forskningscentrum för kommersiell rätt i vid bemärkelse. Detta är det tionde året som Centret ger ut en antologi med ett urval av de uppsatser som forskare och andra knutna till Centret producerat under det gångna året. Uppsatserna speglar dynamiken och mångsidigheten i den forskarmiljö Centret lyckats skapa. I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden representerade. Här återfinns allmän förmögenhetsrätt, bolagsrätt, europarätt, fastighetsrätt, finansmarknadsrätt, försäkringsrätt, komparativ rätt, medierätt, processrätt, sakrätt, skadeståndsrätt samt andra interdisciplinära ämnen. INNEHÅLL: Fair Compensation for Telecom Rights in Land in Sweden and the UK Elisabeth Ahlinder Brexit – reflexioner kring utgången och lärdomar för framtiden Ulf Bernitz Konkurrensklausuler vid företagsöverlåtelser. För hur lång tid kan de vara tillåtna? Ulf Bernitz Nordic Law: Position and Possibilities Ulf Bernitz Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk – Piercing the Contractual Veil? Stina Bratt Psykiska arbetsskador – ingen regel utan undantag, inget undantag utan regel Mia Carlsson Något om relationen mellan borgen och kreditförsäkring Lars Gorton och Johan Adestam Bevisbördans placering i fordringsmål – en rättsfallsstudie Alexander Hardenberger Finns det en processuell omöjlighetslära? Lars Heuman Om uppkomsten av allmänna skadestånds­principer – exemplet contra bonos mores som en dolusprincip i svensk rätt Jan Kleineman Konstitutionell skadeståndsrätt – Framtidsvision eller demokratisk återvändsgränd? Jan Kleineman Professionsutövares ansvarsbegränsningar Jan Kleineman Rättsmissbruk genom att dra fördel av eget illojalt agerande Gertrud Lennander Kapstadskonventionen och svensk kreditsäkerhetsrätt Göran Millqvist Tillförande av fastighets­anknutna objekt En liten studie i rättssubjektivitetens gränser Jori Munukka Vad krävs för att försäkringsersättning ska förfalla till betalning? Marcus Radetzki Blocking Measures and Proportionality; Freedom to Conduct a Business, Freedom of Information and Balancing of Interests Jan Rosén Tre teser om korruptionen i Sverige Claes Sandgren Godtrosförvärvsreglerna, stöldfallet, försäkringsbolags vindikationsrätt och borgenärsskydd – och äganderätten Johan Sandstedt 14 dagar av ostoppbar terror Mårten Schultz Den hemliga försäkringsrätten – något om normers tillgänglighet som relevanskriterium Jessika van der Sluijs Misstagsbetalning av annans skuld Regress mellan försäkringsbolag i ljuset av en norsk dom Alexander Unnersjö Om aktieägares lojalitetsplikt Jessica Östberg Något om framtida medlemmars intresse och SAS-principen i ljuset av NJA 2013 s. 117 Jessica Östberg

Stockholm Centre for Commercial Law, Centret, har under år 2017 fortsatt att utvecklas, med ytterligare tillskott av yngre forskare. Centret utgör ett stabilt och kreativt forskningscentrum för kommersiell rätt i vid bemärkelse. Denna antologi presenterar en del av produktionen från forskare knutna till Centret under året som gått. Artiklarna speglar dynamiken i den forskarmiljö Centret lyckats skapa. I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden representerade. Här återfinns europarätt, fastighetsrätt, finansmarknadsrätt, försäkringsrätt, komparativ rätt, processrätt, sakrätt, skadeståndsrätt, skatterätt samt andra interdisciplinära ämnen. Innehåll: - Förord - Business Tenant Protection – For whom? For what? How? Security of tenure within UK, Swedish and Australian law Elisabeth Ahlinder - Brexit Conference Stockholm Centre for Commercial Law, Faculty of Law, Stockholm University Kern Alexander - Rättighetsstadgans genomslag i svensk rätt Europarättslig lagprövning och lärdomar av Åkerberg Fransson Ulf Bernitz - Generalklausulen i marknadsföringslagen – dess utveckling och räckvidd belyst genom MD:s praxis Ulf Bernitz - Lulu is back in town Lars Gorton - Stegvis och argumentationsvis uppbyggda prejudikat samt negativa rättsgrundsatser Lars Heuman - Revisorsansvaret – metodfrågor i gränsområdet mellan bolagsrätt och skadeståndsrätt Jan Kleineman - The Enforcement of Nullified Arbitral Awards in Light of the European Union’s Principle of Mutual Trust Bianca Kremer - Ett mäklarrättsligt perspektiv på Motocrossbanefallet Konkludent ratihabition av betalning till annan än borgenären och fråga om fastighetsmäklarens upplysningsplikt Antonia Krzymowska - 36 § avtalslagen som universalverktyg mot friskrivningar och ansvarsbegränsningar Jori Munukka - Fastighetsköp med motstridiga köpehandlingar Köpekontraktet ges företräde Jori Munukka - Skadeståndsberäkning när reparationskostnad överstiger värdeminskning Marcus Radetzki - CJEU as a legislator in its own right? Jan Rosén - Jura novit curia and due process with particular regard to arbitration in Sweden Eric Runesson - Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd Mårten Schultz - Företrädaransvar, plötsligt händer det! Eller, proportionalitet och begreppsutfyllnad i HFD Teresa Simon-Almendal - Makten över regressrätten Alexander Unnersjö - Ömsesidigt regressansvar mellan tredjemanspantsättare och proprieborgensmän – men vad gäller för s.k. medlåntagare? Alexander Unnersjö - Obligatorisk ansvarsförsäkring för VD och styrelseledamöter? – några kommentarer mot bakgrund av utredningen om revisorns skadeståndsansvar (SOU 2016:34) Jessika van der Sluijs - Författarförteckning - Tidigare utgivning i Centrets skriftserie

I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden representerade. Här återfinns allmän förmögenhetsrätt, europarätt, konkurrensrätt, processrätt, sakrätt, skadeståndsrätt, samt, inom den kommersiella rätten, interdisciplinära ämnen representerade.

Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet. Stockholm Centre for Commercial Law, Centret, har under år 2015 fortsatt att utvecklas med ytterligare tillskott av yngre forskare. Centret utgör ett stabilt och kreativt forskningscentrum för kommersiell rätt i vid bemärkelse. Denna antologi presenterar en del av produktionen från forskare knutna till Centret under året som gått. Artiklarna speglar dynamiken av den forskarmiljö Centret lyckats skapa. I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden representerade. Här återfinns europarätt, fastighetsrätt, finansmarknadsrätt, försäkringsrätt, komparativ rätt, processrätt, sakrätt, skadeståndsrätt, skatterätt samt andra interdisciplinära ämnen.

Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet. Stockholm Centre for Commercial Law, Centret, har under år 2013 fortsatt att utvecklas, med ytterligare tillskott av yngre forskare. Centret utgör ett stabilt och kreativt forskningscentrum för kommersiell rätt i vid bemärkelse. Denna antologi presenterar en del av produktionen från forskare knutna till Centret under året som gått. Artiklarna, som är delvis tidigare publicerade och delvis nyskrivna, speglar dynamiken av den forskarmiljö Centret lyckats skapa. I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden. Här finns associationsrätt, europarätt, finansmarknadsrätt, försäkringsrätt, handelsrätt, processrätt, skadeståndsrätt, skatterätt, samt, inom den kommersiella rätten, interdisciplinära ämnen representerade. INNEHÅLL: – Frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd av Dafne Barkestad & Marcus Radetzki – Åkerberg Fransson-domen – Om förklaringen till HD:s tvärvändning i frågan om kombinationen skattetillägg/åtal för skattebrott av Ulf Bernitz – Osanna fakturor – några bevisrättsliga aspekter av Caroline Carlson – En svensk ’Bond Trustee’ av Joakim Forsberg & Isac Outinen – Forfaiting, trade finance and the International Chamber of Commerce (ICC) av Lars Gorton – The New York Convention and Suspending the Enforcement of an Arbitral Award on the Basis of Pending Setting-aside Proceedings av Lars Heuman –Obehörig vinst och frågan om vårt behov av rättsliga tvångströjor av Jan Kleineman – Cross-border Insolvency Agreements – Protocols from a Swedish Perspective av Göran Millqvist – Ansvarsbegränsningar och anspråk mot motparts kontraktsmedhjälpare av Jori Munukka – Några frågor i kommersiell skadeståndsrätt av Mårten Schultz – Civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Eller vad är karta, vad är verklighet? Av Teresa Simon-Almendal – Lex specialis in absurdum av Gustaf Sjöberg – Från ”att tänka som en jurist” till ”att vara en jurist”: några förslag till reformering av juristprogrammet vid Stockholms universitet av Jessika van der Sluijs & Mauro Zamboni – EU-rättslig reglering av kreditvärderingsinstitut av Aron Verständig

Är du en rättshaverist? Är din meningsmotståndare en rättshaverist? I 69 tecken på att du är en rättshaverist av Mårten Schultz & Magnus Frederiksen får du en checklista. Att ditt eller din meningsmotståndares beteende någon gång överensstämmer med ett eller några av de tecken som följer gör dig inte nödvändigtvis till en rättshaverist. Men om du känner att merparten bränner till så är du eller din fiende redan en fullfjädrad rättshaverist. I 69 enkla steg, med exempel och illustrationer, redogörs för den långsamma och vingliga vägen från överstrykningspenna till bombbälte. Exemplen har Schultz hämtat ur sin egen och sina kollegors verklighet, men givetvis är varje likhet med levande eller döda personer helt tillfällig. Ur förordet: Denna lilla framställning handlar om rättshaverister. Varför skriver man en bok om detta ämne? Anledningen är att rättshaverister är ett ständigt samtalsämne bland jurister och bland andra som kommer i kontakt med dem. Rättshaverism är en nagel i ögat på offentligheten och dess tjänstemän. (...) Syftet är förstås också att underhålla. Rättshaverism är ett reellt problem, för såväl det offentliga systemet som för de människor som blir rättshaverister. Dessa problem förtjänar allvarliga överväganden och analys. Men det hindrar inte att det kan vara fruktbart att betrakta rättshaverismfenomenet även genom ett humorns prisma. I bästa fall kan ett humoristiskt perspektiv bidra till debatt också om allvarliga saker. Mårten Schultz (född 1973) är professor i civilrätt och Sveriges ledande juridiska kommentator. Han utsågs 2012 till Årets Jurist och samma år till Årets lärare vid Stockholms universitet. Han grundade 2013 Institutet för Juridik och Internet och är mycket synlig som krönikör och twittrare samt författare till en mängd böcker. Magnus Frederiksen (född 1979) är frilansande illustratör och grafisk designer. 2008 gick han ut Forsbergs skola och sedan dess undervisar han där i kreativitet och illustration. 2011 gav Vertigo ut hans gränslöst uppskattade Erotisk Ritbok, och samma år kom även Skateboarding coloring book ut på Dokument press. Pressröster om 69 tecken på att du är en rättshaverist: "Då plötsligt smäller det till. När exemplet på rättshaveristens helt orimliga kostvanor dyker upp skrattar jag högt. [...] En trevlig presentbok med igenkänning och humor." - Aftonbladet "I den underhållande '69 tecken på att du är en rättshaverist' går Mårten Schultz, professor i civilrätt, igenom karakteristiska drag hos subkulturens medlemmar. Magnus Frederiksens svärtade form och illustrationer understryker både humor och allvar." - UNT "Boken är perfekt som middagsbok eller som coffeetablebok att lyfta fram kännetecken som ligger nära en själv eller andra." - Västerbottens-Kuriren

I denna volym finns uppsatser från många av den kommersiella rättens områden. Här finns europarätt, avtalsrätt, köprätt, försäkringsrätt, skadeståndsrätt, skatterätt, finansmarknadsrätt, associationsrätt, insolvensrätt, sakrätt, samt, inom den kommersiella rätten, interdisciplinära ämnen representerade. Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet. Stockholm Centre for Commercial Law, Centret, har fortsatt att utvecklas, med några nya tillskott av yngre forskare. Centret utgör ett stabilt och kreativt forskningscentrum för kommersiell rätt i vid bemärkelse. Denna antologi presenterar en del av produktionen från flera av Centrets forskare samt dess gäster under året som gått. Artiklarna, som är delvis tidigare publicerade och delvis nyskrivna, speglar dynamiken av den forskarmiljö Centret lyckats skapa. INNEHÅLL: - Scandinavian Law and European Codification Ulf Bernitz - Rätten att inte lämna ut uppgifter vid beslut om tredjemansrevisionCaroline Carlson - Rättsvetenskaplig metod och hierarkin mellan rättskällornaLars Heuman - Compensation for Procurement Damage in Icelandic Law: Recent DevelopmentsEiríkur Jónsson - Reklamation av investeringsrådgivning och diskretionär förvaltningFredric Korling - Patentöverlåtelse, sakrättslig fullbordan och hävningsförbehållGöran Millqvist - Transnational Contract Law Principles in Swedish Case Law – PICC, PECL and DCFRJori Munukka - Ansvarsförsäkringsskyddets betydelse vid tillämpning av 3 kap 6 § SKLMarcus Radetzki - Obehörig vinst-motiveringarMårten Schultz - Skatteförfarandelagen – 71 kapitel och alltjämt något som saknas? – några problematiserande reflektioner från ett rättssäkerhetsperspektivTeresa Simon-Almendal - FinancialCrisis Management and Corporate GovernanceGustaf Sjöberg - Försäkringsfall och täckningsprincipernaJessika van der Sluijs - Commercial contracts under English law – why are they so long? Talk for The Stockholm Oxford Law Symposium, 14 September 2012Ben Staveley - Ersättningar till ledande befattningshavare i aktiebolag – några riktlinjerJessica Östberg & Lars Pehrson

För tio år sedan tog Jan Kleineman, professor vid Juridiska fakulteten i Stockholm, initiativ till Stockholm Centre for Commercial Law – ”Centret”. Centret skulle bli en mötesplats för akademiker och praktiskt verksamma jurister verksamma i det förmögenhetsrättsliga facket. Projektet har blivit en framgång. Centret har under Jans officiella och inofficiella ledning skapat kontaktytor mellan teori och praktik, bidragit till ett förnyat intresse för förmögenhetsrättslig forskning och tillhandahållit en plattform för åtskilliga nydisputerade forskare att inom ramen för Centrets post doc-program att fortsätta på den akademiska banan. Många yngre forskare kan känna en tacksamhetsskuld till Jan, och Centret, för detta. Denna korta framställning om adekvansläran är ett uttryck för denna tacksamhet. Adekvanskravet är ett av skadeståndsrättens – och ansvarsrättens – eviga ämnen. Adekvansläran har dödförklarats och återuppväckts. Den har djupanalyserats och ansetts legitimera rena in casu-bedömningar. Den har givit upphov till en teoretisk lära – adekvansläran – men har samtidigt ansetts pragmatisk och öppen för individuella rättspolitiska hänsyn. Kort sagt möts i adekvansdiskussionen det teoretiska och det praktiska, det djupa och det pragmatiska, den akademiska juridikens krav på koherens och de praktiska överväganden som aktualiseras i rättstillämpningen. I adekvansläran möts med andra ord de skilda perspektiv på juridiken som präglat verksamheten vid Stockholm Centre for Commercial Law. Det perspektiv på rätten som förmedlats av Centrets nestor. Adekvansläran formulerar en ny, öppen tolkning av adekvanslärans innebörd och ger indikationer på hur adekvansbedömningar kan utföras i olika sammanhang. Den förkastar traditionella formuleringar av adekvanskravet i termer av sannolikhet eller förutsebarhet och framhåller att adekvanskravet har en öppnare, men ändå enhetlig, innebörd än de traditionella förklaringarna ger uttryck för. Mårten Schultz är docent i civilrätt och verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet.

I såväl lagstiftning, rättstillämpning och rättsvetenskapen är kränkningsskadeståndet den skadeståndsrättsliga frågeställning som framstått som allra hetast under det senaste decenniet. Kränkningsskadeståndet har använts som ett verktyg av lagstiftaren och domstolarna för att åstadkomma rättspolitiskt eftersträvade resultat. Lagstiftning om kränkningsersättning vid mobbning och diskriminering har införts, Högsta domstolen har fastslagit att kränkningsersättning kan utgå vid överträdelser av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och skadeståndslagens regel om ersättning för kränkning har fått en allt större praktisk betydelse. Samtidigt har kritiken mot kränkningsbegreppet växt inte bara i juridiska sammanhang utan även i media. Synen på kränkningsbegreppet som flexibelt och praktiskt användbart för skilda syften har bidragit till uppfattningen att begreppet blivit alltmer urvattnat och rättsosäkert, ett begrepp i dålig samklang med skadeståndsrättens inneboende moraluppfattning och systematik. I denna idébok görs ett försök att analysera kränkningsbegreppets innebörd och dess position i den skadeståndsrättsliga analysen. I bokens första del kritiseras den tolkning av kränkningsbegreppet som präglat svensk rätt. I den andra delen diskuteras kränkningsskadeståndets syfte utifrån iakttagelsen att de upplevelser som skadeståndet är tänkta att ersätta i allmänhet antas vara per definition oersättliga. I den tredje delen analyseras hur kränkningsskadeståndet kan beräknas. Boken vänder sig inte bara till jurister som ägnar sig åt skadeståndsfrågor utan även till andra som intresserar sig för juridisk aktivism och privaträttens funktion vid ansvarsbedömningar. Mårten Schultz (docent och jur. dr. i skadeståndsrätt) är verksam som forskare vid Stockholm Centre for Commercial Law och som lektor vid Örebro Universitet.

Den 25 april 2007 gick Stockholm Centre for Commercial Law (Centret) in i en ny era. Efter omfattande ombyggnationer invigdes Centrets nya lokaler i den av Ralph Erskine ritade bibliotekstillbyggnaden av Stockholms universitet. Centret fick en rivstart i sin nya form: Seminarier hölls direkt i samband med invigningen och senare under våren och sommaren flyttade fler och fler forskare in i Centrets forskarrum. Det egna biblioteket iordningställdes och den avancerade kaffeautomaten installerades. Redan under hösten hade en unik mötesplats för forskare i kommersiell rätt uppstått och under det första verksamhetsåret i lokalerna har verksamheten kontinuerligt intensifierats och breddats. För att uppmärksamma Centrets första år som ett forskningsinstitut beslutades att en årsbok skulle ges ut; en antologi av olika artiklar och andra publikationer skrivna av de forskare som arbetar vid Centret på daglig basis. Dessa artiklar är tänkta att utgöra ett axplock av den forskning som har bedrivits – och som bedrivs – vid Centret. Under det gångna året drabbades dock Centret av en svår motgång, då Centrets förre ordförande, Hans-Gunnar Solerud, gick bort. Hans-Gunnars betydelse för uppbyggnaden av vår verksamhet har varit ovärderlig. Denna första årsskrift från Stockholm Centre for Commercial Law tillägnas därför minnet av Hans-Gunnar Solerud. Tre författare, som inte till vardags arbetar vid Centret, anmälde särskilt sitt intresse att få deltaga i årsskriften för att hedra Hans-Gunnar: Jan Andersson, Jan-Mikael Bexhed och Lars Gorton. Innehåll: - Högsta domstolens prejudikatfunktion och bruket av obiter dicta Jan Andersson - Kulturegendomsrätt – vad är det? Jan-Mikael Bexhed - Sammanflätade avtal – några reflexioner, särskilt med avseende på relationen mellan köp och remburs Lars Gorton - Södra Roslags tingsrätt som första instans i ett viktigt prejudikatmål – några korta reflektioner kring NJA 1987 s. 692 Jan Kleineman - Investeringsrådgivning och placeringsrådgivning – utbytbara begrepp? Fredric Korling - Förmögenhetsrätten i Högsta domstolen 2007 – Ny rättspraxis Göran Millqvist - Rättsmissbruk. En rättsfigur under framväxt Jori Munukka - Överskuldsättning – ett växande problem Annina H. Persson - Ersättningsrättens hypotetiska prov Mårten Schultz - Frivillig rättelse vid oriktigt uppgiftslämnande till ledning för taxering Teresa Simon Almendal - Princip eller praktisk lösning – bör Sverige införa en generell direktkravsrätt i FAL? Jessika van der Sluijs

Orsakskravet är skadeståndsansvarets mest grundläggande kriterium men också det minst analyserade. Innebörden av kravet har inte specificerats av vare sig lagstiftaren eller domstolarna. Det har inte heller funnits någon samsyn kring kravets innebörd i svensk rättsvetenskap under senare tid. Denna doktorsavhandling undersöker orsakskravets innebörd och position i skadeståndsrätten. Undersökningen visar hur skadeståndsrätten kan beskrivas i termer av korrektiv rättvisa och hur ett sådant rättviseparadigm kan förklara orsakskravets fundamentala roll. Den tidigare dominerande orsaksläran, sine qua non-teorin (eller betingelseläran, ekvivalensläran) undersöks och förkastas som ohållbar. Istället föreslås en orsaksmodell, den empiriska orsaksmodellen, som utgår från skadeståndsrättens individualistiska natur, som kan hantera betingelselärans problem och som tar orsaksbegreppets faktiska karaktär på allvar. I ett appendix behandlas frågan om ansvar för underlåtenhet.