Martin Berg

Introduktion till medieteknik är boken för dig som vill få en introduktion till ämnet medieteknik. Vi vänder oss till dig som är intresserad av hur teknologier och dess användning möts - från ett fokus på mediekonsumtion, till hur medier formar vårt moderna samhälle. Boken ger en introduktion till medieteknikens olika former, ­kanaler, och uttryckssätt, och vi ger även en inblick i hur medieteknik skapas. Med en utgångspunkt i design, programmering och medieteknikens visuella och audiella uttryck ges en vidare introduktion till medieteknikens tillämpnings­om­­­råd­en - från speldesign till interaktiva medier. Boken berör också angreppssätt för att arbeta användarcentrerat med digital medieutveckling och design, samt berör projektledning för utveckling av digital medieteknik. Med denna intro­duktion till medieteknik som ämne visar boken på ett antal framväxande områden för vidare forskning inom medieteknik.Introduktion till medieteknik är sammansatt så att den med fördel kan ­användas som kurslitteratur i utbildning inom områden som medieteknik, ­medie­­- produktion, design för digitala medier eller motsvarande. Boken kan läsas som en helhet, alternativt som fristående kapitel.

I en tid då medielandskapet är i ständig förändring och traditionell medieforskning konstant utmanas ökar behovet av att förena teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Medie- och teknikforskning kräver innovativa angreppssätt för att navigera bland komplexa relationer mellan kultur, samhälle, ekonomi och teknologi.I den här boken bjuder ledande forskare in till samtal om teknologins utmaningar och möjligheter. Här presenteras redskap för att utforska, beskriva, begreppsliggöra och förstå nya relationer mellan medieteknologier och deras omvärld - en kunskap som förbereder läsaren att på egen hand kombinera samhällsvetenskapernas kritiska analyser med teknikvetenskapernas tradition att utveckla tillförlitliga och effektiva system. Tekniska mediestudier riktar sig till studenter inom ämnen som medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, data- och systemvetenskap, interaktionsdesign och informatik.

Digital self-tracking devices and data have become normal elements of everyday life. Imagining Personal Data examines the implications of the rise of body monitoring and digital self-tracking for how we inhabit, experience and imagine our everyday worlds and futures. Through a focus on how it feels to live in environments where data is emergent, present and characterized by a sense of uncertainty, the authors argue for a new interdisciplinary approach to understanding the implications of self-tracking, which attends to its past, present and possible future. Building on social science approaches, the book accounts for the concerns of scholars working in design, philosophy and human-computer interaction. It problematizes the body and senses in relation to data and tracking devices, presents an accessible analytical account of the sensory and affective experiences of self-tracking, and questions the status of big data. In doing so it proposes an agenda for future research and design that puts people at its centre.

Digital self-tracking devices and data have become normal elements of everyday life. Imagining Personal Data examines the implications of the rise of body monitoring and digital self-tracking for how we inhabit, experience and imagine our everyday worlds and futures. Through a focus on how it feels to live in environments where data is emergent, present and characterized by a sense of uncertainty, the authors argue for a new interdisciplinary approach to understanding the implications of self-tracking, which attends to its past, present and possible future. Building on social science approaches, the book accounts for the concerns of scholars working in design, philosophy and human-computer interaction. It problematizes the body and senses in relation to data and tracking devices, presents an accessible analytical account of the sensory and affective experiences of self-tracking, and questions the status of big data. In doing so it proposes an agenda for future research and design that puts people at its centre.

Införandet av e-hälsotjänster beskrivs som ett paradigmskifte som ska öka patienters delaktighet, valfrihet och makt samt ge ökad transparens i vården. Budskapet är att framtida vårdbehov ska tillgodoses utan ökade resurser och att e-hälsa är en del av lösningen. I boken På tal om e-hälsa görs en nödvändig nyansering av denna bild genom ett brett och flervetenskapligt angreppssätt där tio författare från sex olika lärosäten ger sina perspektiv på e-hälsa.E-hälsa är inte bara teknik. Syftet med boken är att öka förståelsen av e-hälsa som ett samtida samhällsfenomen. Här diskuteras bland annat frågor som: Hur kan e-hälsa begripliggöras, kritiskt analyseras, kontextualiseras och appliceras? Vad säger den om oss och vår samtid? Vilka är de juridiska och etiska implikationerna? Hur kan vi förstå e-hälsa som övervakningsteknologi, som medieinnehåll och som konsumenttrend? Den mångfacetterade bild som boken ger bidrar till en ökad förståelse av digitaliseringen av hälsa bland studenter, forskare, praktiker och beslutsfattare.

”Det är väl bara att googla … ” Allt fler forskare och studenter upplever ett behov av att använda sig av internet i sin forskning. I regel uppstår då en rad frågor om hur detta ska gå till. Den här boken ger en grundlig introduktion till netnografin som vetenskaplig metod för att forska om och med hjälp av internet. Boken bidrar med en förståelse för internet som struktur, artefakt, redskap och umgängesyta samtidigt som en förståelse utvecklas för det sociala och kulturella liv som blomstrar på, med och i relation till internet. Författaren beskriver hela den netnografiska forskningsprocessen – från forskningsfråga till publicerat forskningsresultat – på ett sätt som tar internets villkor och möjligheter på allvar för att kunna utnyttja dess potential.