Martin Grander

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara.I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade.Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer. Den svenska "bostadspolitiska regimen" vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande. Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen. Bo Bengtsson är seniorprofessor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar om bostads- och hyrespolitik i politiskt, teoretiskt, historiskt och jämförande perspektiv. Martin Grander är biträdande lektor i urbana studier vid Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Hans forskning belyser bostadsförsörjning ur ett brett perspektiv, med särskilt fokus på boendets betydelse för jämlika levnadsvillkor.

I denna vänbok hyllar och uppmärksammar vi en alldeles särskild person - Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Tapios forskning tar ställning och söker att göra skillnad; den tar ställning för den ’lilla människan’ och ger sig i kast med de samhällsstrukturer, den politik, de myndigheter och de praktiker som bidrar till att samhällsklyftor upprätthålls eller ökar. Genom att reflektera och analysera i linje med Tapio Salonens forskargärning presenteras forskning som rör samspelet mellan individ och samhälle. Bokens kapitel lyfter exempel på hur vi kan förstå individen i samhället och samhället i individen; hur individens liv formas – begränsas och frigörs – av samhällets strukturer. Frågan: Varför skärper vi oss inte? riktar strålkastarljuset mot hur individen problematiseras och pressas till att ändra sig, även när problemen snarare återfinns i samhällsstrukturen, i dess politik, organisationer och praktiker, vilket inte minst inkluderar socialt arbete som politik- och praktikområde. Här har Tapio Salonens forskningsinsatser genom åren varit omfattande och haft genomslag som de flesta av oss bara drömmer om. Så, hur kan vi alla bli mer som Tapio? Bokens författare, som samtliga haft Tapio som handledare under sin forskarutbildning, gör här utifrån sina olika forskningsområden ett samlat försök att med hela handen peka i vilken riktning vi bör gå. Ett första steg är att öppna ögonen för de strukturer som styr våra liv, och då är denna bok en oumbärlig guide. Det andra steget är att utforska hur ojämlikhet i samhället inte är en slump, utan snarare resultatet av olika aktörers medvetna val. Boken vänder sig till såväl politiker, praktiker och studenter som den som är intresserad av sociala frågor i bred bemärkelse. Läs och lär, för att förstå och förändra. Låt den här boken bli ett verktyg på resan mot en insiktsfull och jämlik framtid!

Den svenska bostadspolitiska regimen vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas av författarna. Till sina huvuddrag har dessa varit oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande. >br>Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen. >br>Om författarna: >br>Bo Bengtsson är seniorprofessor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar om bostads- och hyrespolitik i politiskt, teoretiskt, historiskt och jämförande perspektiv. >br>Martin Grander är biträdande lektor i urbana studier vid Mal- mö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Hans forskning belyser bostadsförsörjning ur ett brett perspektiv, med särskilt fokus på boendets betydelse för jämlika levnadsvillkor.

Utmärkande för den svenska bostadspolitiken sedan 1945 är att den har varit generell, det vill säga riktat sig till alla i stället för till specifika grupper. De kommunala bostadsbolagen allmännyttan har varit en hörnsten i denna politik under mottot goda bostäder för alla . Men i dag spretar allmännyttan runt om i landet. I vissa kommuner fungerar den som politiken avsett, medan den i andra kommuner snarare blivit en boendeform för hushåll med låga inkomster. Och i vissa kommuner existerar inte längre någon allmännytta eller så stängs låginkomsthushåll ute från de kommunala företagen genom höga inkomstkrav.I rapporten granskar bostadsforskaren Martin Grander allmännyttans och bostadsförsörjningens utveckling från 1940-talet fram till i dag. Analysen bygger på ett rikt empiriskt material som studier av historiska och samtida bostadspolitiska dokument, enkätundersökningar och intervjuer. Allmännyttan och bostadsförsörjningen i Malmö, Norrköping, Landskrona och Göteborg närstuderas och jämförs för att identifiera lokala skillnader. Författaren skisserar tre möjliga framtidsscenarier för den svenska bostadspolitiken och allmännyttans roll i denna: att fortsätta som i dag, att införa socialbostäder eller att återuppfinna den generella bostadspolitiken men med nödvändiga selektiva inslag. Martin Grander är fil.dr och forskare vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet.