Martin Hellström

Under de senaste åren har ekokritiken vuxit mycket snabbt och många teoretiska positioner har omprövats. Utifrån olika ­perspektiv både anammar och kritiserar ekokritiken traditionella vetenskapliga modeller vilket har lett till en nyskapande ­metodologisk mångfald. I vissa fall utforskar ekokritiken mer natur­vetenskapligt betonade metoder, i andra fall tänjs gränserna för vad som inom humaniora brukar betraktas som vetenskap. Ekokritiska metoder introducerar denna metodologiska flora och är en praktisk ingång till ekokritiken. Den har skrivits av forskare från olika forskningsmiljöer och innehåller en rik uppsättning av olika perspektiv och analysverktyg.Boken lämpar sig väl som grundbok på kurser i litteraturstudier, ekokritik eller kurser där metodologi står i fokus. Boken kan också vara av intresse för dem som vill fördjupa sig i metodfrågor, skaffa sig ­underlag för diskussion eller hitta inspiration till egen forskning.

Pär Lagerkvist-samfundets årsbok 2024 har fått titeln Ljuset från sidan med underrubriken ”Pär Lagerkvist I personlig belysning”. Titeln pekar åt två håll. På teatern konkretiserar och fokuserar sidobelysningen skilda element på scenen, men vi kan också se hur bokens båda bidrag inriktas på aspekter i Pär Lagerkvists författarskap som likt teaterns belysning från sidan ringar in centrala delar av verket samtidigt som författarna blir personligt närvarande genom sitt sätt att rikta ljuset. Martin Hellström skriver en längre essä där hans läsningar av Lagerkvist och hans samtal om Lagerkvists och andra författares dramer med de unga medlemmarna i en teatergrupp han leder blandas med personliga minnen och en diskussion om hur Lagerkvists dramatik kan sättas upp på scen. Niklas Rådström bidrar med sitt tacktal när han tog emot Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, ett tacktal som från ett personligt perspektiv inriktas både på viktiga delar av Lagerkvists verk och dess relevans i dagens världsläge.

Skilda spår är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2023. Den rymmer en studie av Lagerkvist och järnvägarna i Småland, en jämförande analys av Lagerkvists och Sven Fagerbergs motståndshållningar, en teologisk studie av diktarens gudsbegrepp utifrån dikterna i Aftonland och tolkningar av novellen ”En hjältes död”, av romanerna Bödeln och Dvärgen och av Lagerkvists ångestdiktning, tolkningar som på skilda sätt knyter samman diktarens samtid med vår tid och personliga erfarenheter.Skilda spår rymmer bidrag av Lars Åke Augustsson, Majgull Axelsson, Jesper Berg, Mari Boström, Tobias Freeman, Martin Hellström, Mats Kempe, Maria Küchen och Niklas Rådström. Den rymmer även urval av Lars Welltons illustrationer till Pilgrim på havet och Lennart Peterssons fotografier från tv-inspelningen av Gäst hos verkligheten.

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv. Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet. * * * The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume. The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

Hur kan litteraturarbetet göras mer lekfullt och varierat på mellanstadiet? Hur kan lärare och elever arbeta kreativt och utforskande tillsammans? På vilka sätt kan olika genrer och medier användas i undervisningen? I fyra teman ger författarna ingångar till hur litteraturarbete kan bedrivas med olika litterära former och metoder. Det handlar om litteratursamtal om bilderböcker och poesi, ljudböcker och textuniversum, muntligt berättande och dramatisering, skräck, långserier och tecknade serier. Till varje tema finns konkreta förslag på kreativa övningar som är tänkta som inspel till lärarens förberedelser. Läsning och gestaltning innehåller elva nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och pedagogiskt arbete – alla med ett stort intresse för mellanstadiets arbete med litteraturläsning och gestaltning. Läsning och gestaltning vänder sig främst till grundlärarutbildningen 4–6 och verksamma lärare i grundskolan, men även till bibliotekarier och andra litteraturintresserade.

Gäst, främling, utstött är Pär Lagerkvist-samfundets årsbok för 2025. Det är också hundra år sedan Pär Lagerkvists klassiska barndomsskildring Gäst hos verkligheten gavs ut, vilket sätter sin prägel på årsskriften. Den innehåller analyser av romanen, jämförelser med andra författares gestaltade barndomsvärldar, personliga kommentarer där romanen får spegla författarens egen Uppväxt och bildningsgång, betraktelser om hur man skriver fram en barndom och om hur den klassiska barndomsskildringen kan bli en modern roman för barn. Årsboken rymmer också bidrag om Sibyllan, Lagerkvists litterära stil och författarens insatser för Nobelpriset till Eyvind Johnson och Harry Martinson. Årsbokens artiklar har författats av Ida Andersen, Mikael Askander, Olof Eriksson, Inger Edelfeldt, Peter Forsgren, Inger Frimansson, Martin Hellström, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Karin Nykvist, Tina K Persson, Niklas Rådström, Steve Sem-Sandberg, Kaj Schueler, Martin Tunström, Katarina von Bredow och Lena Wibroe.

I Tjechovs pjäser finns många teman som berör ungdomar: att finna mening, att hitta kärleken, att låta konsten vara det viktigaste, att få de vuxna att förstå vem man är. Här har pjäserna bearbetats för vår samtid och de flesta karaktärerna är ungdomar. Pjäserna innehåller ett tiotal roller vardera och bjuder på olika typer av utmaningar för ungdomar på scenen, och på tänkvärdheter för en ung och vuxen publik. Martin Hellström är lektor i barnlitteratur vid Linnéuniversitetet och barnteaterledare med åtskilliga böcker bakom sig. Han är även barnlitteraturrecensent i DN och ledare för Vadstena unga teater.

Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

Barnbiblioteket Saga har många läsare i kärt minne. De små böckerna med de röda ryggarna stod i många skolbibliotek, och flera av dem innehöll pjäser för skolavslutningar, julfester och inte minst för barns egna uppsättningar. Tomtar och troll, prinsessor och prinsar möter man i pjäserna, men också samtida ungdomar i förstadens villor. Underhållningen var viktig, men också en god moral. Mellan 1916 och 1948 utkom 23 volymer med samlingsnamnet "Barnteatern". Välkända författare såsom Elsa Beskow förekommer flitigt, liksom en stor mängd lärare som skriver just bara en enda pjäs för Saga. Litteraturvetaren Martin Hellström har läst och beskrivit de 23 volymernas alla pjäser, och även studerat brev och lektörsomdömen från Svensk läraretidnings förlag, vars arkiv finns på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm. Här återges för första gången en historia om en modern pedagogik som ställde barnens agerande och skapande i centrum, fram till att pjäserna vid mitten av seklet snarare fungerade som bekräftelser på en gammal tradition. Berättelsen om de 286 pjäserna utgör en upptakt till ett större forskningsprojekt om Barnbiblioteket Saga, som Svenska barnboksinstitutet bedriver. I artiklar och monografier skildras hur Svensk läraretidnings förlag blev en av de viktigaste litteraturförmedlarna i Sverige, vilken litteratur de utgav och vad utgivningen säger om synen på barns läsning, utbildning och intressen vid 1900-talets början och framåt. Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Hans senaste böcker är Bäst är det mänskliga. Samtal kring skönlitteratur med barn och ungdomar (2023) och Mariagripelikt. Maria Gripes barnböcker och tidiga ungdomsromaner tolkade genom barns litteratursamtal (2022). Tidigare har han skrivit om teater i boken Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern från 2015, och han arbetar ideellt som ledare för Vadstena unga teater. Hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande medverkar med krönikor och litteraturkritik.Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 165.

Det började med att jag av barn i min närhet blev tillsagd att läsa olika böcker. Jag gjorde så och vi pratade om berättelserna. Ibland hade jag inte fattat någonting, jag var alldeles för korkad eller vuxen för att förstå. Jag frågade vad det var som läsaren upplevt och tänkt kring boken, och det som berättades har jag skrivit ner, återberättat, reflekterat över: Varför läser de här barnen, vad är det som de säger om sin läsning och om litteraturen? Varför är den viktig för dem? Läsarna som här berättar befinner sig i tioårsåldern och upp till den allra första tiden efter tonåren.Kanske går det att förstå hur fler lockas till läsning genom att ta reda på vad de här läsarna upplever. Svaren är inte enkla och de kommer inte direkt. De föds först efter att vi mött många berättelser såsom Alice i underlandet, Mördarens apa, Marvels serier, Percy Jackson och Eva Lindströms bilderböcker. Men också Mikaels märkvärdiga resa, Gengångaren och Det magiska slottet är betydelsefulla.Genom att säga saker om dem formuleras även större tankar om läsningens betydelse. Bäst är när det handlar om det mänskliga , säger en läsare och visar på hur temat leder till att vi pratar om hur det är att vara människa. Och en annan säger att i fantasy är det egentligen inte det magiska som drabbar, utan de tillfällen då magin leder fram till det igenkännbara, till det man själv varit med om. Den här boken visar vad man lär sig genom att samtala om litteratur och läsning med barn och ungdomar.Martin Hellström är en läsare som undervisar om barnlitteratur och skriver om den, i krönikor och recensioner i Dagens Nyheter och i böcker såsom Mariagripelikt, om Maria Gripe, och Pippi på scen, om Astrid Lindgrens dramatiseringar. Carlsson Bokförlag har tidigare gett ut Förpackningens förvandlingar som skildrar lek och konsumtion i bilderboken. Teaterns lek intresserar också vilket ses i en kommande bok om Barnbiblioteket Sagas pjäser och i hans arbete med barn och ungdomar som spelar teater.____"Hur påverkar det läsningen om man fått boken i present av en jobbig faster? Eller om omslaget är jättebra medan baksidestexten suger? Varför läser man alls? Sådant frågar sig Martin Hellström". (...) Det "var länge sedan jag stötte på en sådan anhopning av friska uppslag för den som vill tänka kring eller skriva om litteratur och läsande." (DN Kultur, Petter Lindgren, 20230617)

Maria Gripes (1923--2007) berättelser är på samma gång välbekanta och okända för många. Hugo och Josefin och Tordyveln flyger i skymningen har blivit klassiker, men hur många minns de komiska skildringarna Tappa inte masken! och Stackars lilla Q? Eller de allvarligt sinnade Pappa Pellerins dotter och Glastunneln? Denna bok handlar om alla Gripes verk, från I vår lilla stad från 1954 fram till och med Agnes Cecilia. En sällsam historia från 1981, och rör sig kring det "Mariagripelika", kring vad som utmärker berättelserna och författarens sätt att berätta. Frågeställningen formas av en grupp på sju unga läsare som träffats regelbundet och samtalat sig igenom alla 26 verken, inklusive radioteaterserien om Tordyveln, julkalendern Trolltider och filmerna om Hugo och Josefin och om Glasblåsarns barn. Fem år tog det, från läsarnas barndom och in i tonåren. Martin Hellström presenterar här deras inlevelsefulla tolkning av ett rikt och mångskiftande författarskap. Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Han har tidigare skrivit om Astrid Lindgren i Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern (2015) och hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande deltar med krönikor och litteraturkritik.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat. Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning. Texterna är skrivna på svenska, danska och engelska, och omfattar skilda genrer och ämnen: mellan pärmarna samsas litteraturvetenskapliga och historiska artiklar med dikt, essäer och dialoger, och många bidrag kretsar kring ämnen som modernitet, genus och klass, några av dem i kombination med ekokritiska eller postkolonialafrågeställningar.Litteraturen i arbete är en vänskrift tillägnad Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De som medverkar i skriften är kollegor och vänner som alla haft förmånen att samarbeta med Peter Forsgren i olika sammanhang och som inspirerats av hans gärning.

Som unga diktare ofta gör befann sig den unge Lagerkvist i ett korsdrag av intryck, positiva som negativa. Men han fann också sin egen röst och kom att höra till de författare som Kjell Espmark kallat ”de solitära mästarna”, alltså diktare som inte bildar skola och får en skara av efterföljare. Trots det gjorde han avtryck. I årsskriften för 2020, kallad Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed – och mycket mer.

Det var tusentals barn som samlades på Barnens Dag 1949 för att få se Pippi Långstrump. Hennes popularitet berodde till stor del på genomslaget som teaterversionen fick vid premiären våren 1946, bara några månader efter utgivningen av den första Pippi-boken. Den barnteatergrupp som senare kallades Vår Teater framförde stycket i Stockholm och på turné under flera år, alltid med Ethel Sjögren i huvudrollen. Efter det kom även privatteatern att ta sig an Pippi, och utgivningen av pjäsen ledde till att skolor i större delen av landet också spelade den i slutet av 1940- och början av 1950-talet. Den här boken handlar om de första åren med Pippi på scen -- om den betydelse som pjäsen hade för barnteatern i Sverige och för den allmänna uppfattningen om Pippi. De olika versionerna av pjästexten återges i boken, liksom brev från Astrid Lindgren till regissörer av pjäsen och till barnteaterpionjären och vännen Elsa Olenius, vilket visar författarens arbetsprocess och uppfattning om hur Pippi ska framställas. "Astrid Lindgren och teatern" syftar även på författarens egna teatererfarenheter från barndom och ungdom. Här berättas om de pjäser som barnet Astrid Ericsson deltog i på Sveasalens scen, liksom om de turnésällskap som kom till Vimmerby. En skildring ges av den lilla stadens kulturella liv under mellankrigsåren och av Wimmerby Tidnings ofta humoristiska rapportering från föreställningarna -- särskilt under den period Astrid Ericsson arbetade på redaktionen. Mycket är skrivet om Astrid Lindgren, men lite om hennes betydelse för barnteatern. Nu tecknas en större bild av författarens egna tidiga upplevelser och av hennes första stora succé på scenen. Martin Hellström (f. 1979) är biträdande lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet (Växjö/Kalmar). Hans undervisning och forskning handlar främst om barnlitteratur och om samtal kring litteraturen. Avhandlingen från 2011 heter "Förpackningens förvandlingar. Konsumtion och karneval i barnboken" och för tillfället ägnar han sig åt att studera Astrid Lindgrens sagospel samt Maria Gripes författarskap, tillsammans med en läsande barngrupp. Han är bosatt i Vadstena, där han leder flera barnteatergrupper.

Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.