Martin Ragnar

Våra jordar är basen för en hållbar matproduktion. Vi har tagit jorden och jordarna för självklara men jordens hälsa är en garanti för framtiden. Jorden vi trampar på är av största vikt för allt levande på land. Med tanke på den alarmerande hastighet med vilken världens jordar håller på att förstöras är det viktigt att fästa uppmärksamheten på jord som en värdefull resurs som måste bevaras och utnyttjas skonsamt. Människans historia har varit beroende av hur vi skött eller misskött våra jordar. Våra jordar är dock så mycket mer än den geologiska och biologiska sfären. Jord är också ett laddat begrepp. Jorden bevarar spåren efter tidens flöde och berättar med sina på många ställen tjocka kulturlager. Den är ett arkiv över människans historia och utveckling. Jordens bördighet har varit grunden för alla stora kulturer på vår planet, och krig har utkämpats för att mätta hungern efter bördig jord. Under millennierna har jorden haft en stor symbolisk betydelse, Av jord är du kommen och fosterjorden är uttryck som visar det laddade värdet som jorden och myllan har. Att äga och bruka sin egen jord har under alla tider varit en drivkraft hos människan. Vi lever i människans tidevarv, Antropocen, och i dag är det vi som styr jordens naturgeografi. Är det en slump att rädda våra själar , Save Our Souls (S.O.S.), låter så lika rädda våra jordar , Save our Soils? Ande och materia är nära förbundna och att rädda den värdefulla jorden bidrar också till att rädda oss själva. Är det också en slump att den jorden vi odlar i är homonym till planeten Jorden vi bor på när den astronomiskt korrekta termen egentligen är planeten Tellus? Med denna essäantologi vill vi belysa komplexiteten i begreppet jord och hur dess betydelse genomsyrar hela vår tillvaro. Den är ett möte mellan humaniora, naturvetenskap och agrikultur och syftar till att öka kunskapen och förståelsen om vår sköna och sköra jord.

Hånnlamb är namnet på de behornade gotländska fåren som vistas utomhus året om. För 6000 år sedan kom de till Gotland med de första jordbrukarna som bosatte sig på ön. Och de finns kvar ännu. I boken berättas om hur fåren kom till Gotland och hur de anpassade sig till livet på ön och öarna runt ön. Den historien är i mångt och mycket en historia om Gotland i sig också - för så nära är sambandet att det idag är svårt att tänka sig Hånnlamb utan Gotland och Gotland utan Hånnlamb. Ja Gotlands flagga har ju just en vädur som centralgestalt, alltså en Hånnlambsbagge. Boken rör både får, människor, kött, ull, språk, genetik och kultur. Ja, kort och gott allt som man kan behöva veta om detta levande kulturarv som är 5000 år äldre än öns medeltidskyrkor och ruiner. Fram till 1700-talet var får liktydigt med Hånnlamb på Gotland, men sen började andra raser introduceras, en utveckling som drevs på av staten. Det hade kunnat sluta med att Hånnlamben utrotats i mitten av 1900-talet, men några envisa eldsjälar ville annorlunda och lyckades bevara rasen för framtiden. Idag bevaras rasen i en särskild s.k. genbank. Denna tid sammanfaller också med industrialiseringen och även denna, som ibland skedde i symbios med och ibland stod i motsats till bevarandesträvandena för Hånnlamben, beskrivs utförligt i boken. Hånnlamb är än så länge den enda svenska kött/charkprodukten som har skyddad ursprungsbeteckning SUB-skydd i EU. Hånnlamben finns framförallt på Gotland, som sig bör och en särskild ställning har de i relation till Lilla Karlsö där ett par hundra av dem årligen tillbringar sommaren och sköter sig själva, betar marken och dricker Östersjöns bräckta vatten.

I Mat och budskap inriktar jag mig på kombinationen av just mat och budskap, ett brett perspektiv. Jag ger en rad exempel från vitt skilda delar av landet och samhället. Ofta motsäger innehållet i kombinationen det som avsändaren vill förmedla. För precis som med kombinationen av mat och dryck så gäller det att mat och budskap rätt kombinerat kan bli till ljuv musik. Är kombinationen falsk eller felaktig så skorrar det rejält och budskapet går förlorat. Författaren hoppas att hans text ska erbjuda en både rolig och tankeväckande eftertanke åt läsandet. I bokens företal skriver föreläsaren Peter Trygg : Martin kämpar oförtrutet med sin mission att få människor att tänka ett varv till. Det ska vi alla ge honom kredd för. Läs boken! Så här kunde man gjort istället! Om författaren Martin Ragnar är författare och starkt engagerad av vad vi människor odlar och äter. Han har utgivit en rad viktiga böcker i ämnet, bland andra de två tidigare Regional matkultur (2014) och Matens mångfald i Sverige (2021). Här skriver han om den mångfald vi själva har här i landet.

Vinnare av Svenska Måltidsakademiens pris i kategorin "Essäer kring måltiden" 2021! Motivering: En vägvisare till mångfaldens olika dimensioner i det svenska måltidslandskapet och dess nödvändighet för välstånd och hälsa. Vikten av att bejaka såväl arters och sorters mångfald som hela råvarans potential förklaras så tydligt att även en politiker borde förstå. I den här välillustrerade och idérika boken bjuder Martin Ragnar på en engagerad tur in i matens och råvarornas mångfald. Den biologiska rikedomen finns inte bara i det vilda - utan också i det odlade och uppfödda. Arter, raser och sorter uppmärksammas liksom kulturmiljöer, odlingssystem, skördetider, jordtyper och klimatzoner - men även måltidens sammanhang och serveringssätt. Den biologiska mångfalden är inte bara nödvändig utan även grunden för välstånd, hälsa och framgång. Inom turismen är bejakandet av mångfalden självklar.Denna rikedom hotas dock ständigt och behöver värnas och bejakas, framhåller författaren och påpekar att det samtidigt är ett internationellt projekt. I bokens både företal understryker två praktiskt verksamma personer författarens viktiga helhetsgrepp: biologen/fårbonden Björn Hjernquist och kocken Jakob Holmström. De menar att boken inte bara är för de redan "frälsta" utan att dess budskap bör spridas vitt och brett, även till politiker och byråkrater.Martin Ragnar är forskare, författare och entreprenör, till vardags vd för ett företag i vattenreningsbranschen. Matens mångfald i Sverige är en i en lång rad böcker från hans penna inom denna för oss människor så väsentliga fråga om vad vi äter och dricker. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Regional matkultur - terroir i matlandet Sverige och den uppskattade Grisens historia. Ragnar har också uppmärksammats och belönats för sitt författarskap. ------------------"Betyg: 5 av 5 Motivering: Omistlig bok!" Elke Jung, Vinbanken

Säg krusbär och många minns med saknad sin barndoms somrar då krusbärsbusken var ett obligatoriskt inslag i trädgården. Men krusbärets tid är knappast förbi. Tvärtom har detta inhemska superbär fått ett uppsving, inte bara inom hälsokretsar utan även i kulinariska sammanhang. Krusbärsboken är det mest omfattande verk på ämnet som publicerats på över ett sekel på något språk. Här får vi följa krusbärets historia från vikingatiden via Darwin och fram till idag. Dessutom bjuder Jens Linder på ett fyrtiotal recept på allt från klassisk krusbärskräm som krusbärsmarinerad strömming, drycker som saft, snaps och mjöd och givetvis, den snart legendariska krusbärsmazarinen. Jens Linder är flerfaldigt prisbelönt kock, författare och journalist i bland annat Dagens Nyheter. Martin Ragnar är forskare, författare och entreprenör. Han är grundare av Kålrotsakademien, som främjar den svenska matens kulturarv, och av Svenska Dryckesakademien som gynnar produktionen av drycker gjorda av svenska råvaror. Han är även ledamot av Skåneländska Gastronomiska Akademien som värnar om matkulturen i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. "En utmärkt och intressant bok, väl värd att läsas och det inte bara av trädgårdsvänner! Därtill en vacker bok."BTJ, Bodil Enoksson

Tredjeplats i Gourmand Awards 2019 i kategorin "Drinks Writing"!Det första som människan förtär i livet är i de flesta fall modersmjölken, det sista i livet är även det något lättsmält och näringsrikt i flytande form. Däremellan blir det många drycker av olika slag: mjölk, saft, nyponsoppa, kaffe, te, pilsner, vin, läskedrycker, cider, must, sportdryck, brännvin, buljong, bärdrycker och många andra flytande intag.Här inventeras vilka svenska drycker som funnits tidigare i historien och vilka som tagits fram efter hand. Om detta handlar boken, liksom om dryckernas plats i det gastronomiska landskapet. 2015 startades Svenska Dryckesakademien av bl.a. författaren i avsikt att sprida kunskap om drycker framställda i Sverige.I text och med hjälp av många fotografier går författaren igenom vatten; mjölk och andra animalier;sav; must; nektar och saft; örtdrycker; ojästa maltdrycker; jästa drycker; syrade drycker; alkoholdestillerade drycker och destillat; kolsyrade drycker etc. Han diskuterar lagring, blandningar, förpackningar och de olika möjligheter som finns. Svenska drycker är ett arbete som bör bli ett standardverk.Martin Ragnar är författare och civilingenjör, kemist, forskare och språk- och kulturvetare. Han har utgivit bl.a. Svensk ostkultur, Grisens historiaoch Regional matkultur.

En engagerad och faktafylld skildring av den svenska grisens kulturhistoria. Här sätts detta mångfasetterade djur in i ett större sammanhang. Och grisen och människan har en lång gemensam berättelse att erbjuda, inte bara djurets kotletter eller dess föga smickrande användning i språket. "En bok om ett av de intelligentaste djuren borde få inledas av djuret självt", skriver Martin Ragnar. Nu är icke detta möjligt, men däremot möter vi grisen i hundratals foton och illustrationer, där den plirande tittar betraktaren i ögonen eller med berättigad misstänksamhet skyggar med blicken, där den leker och bökar, umgås eller bara vegeterar. Ragnar skriver om härstamning och egenskaper, om grisens plats i religionen, om dess renlighet och nyttighet som markberedare, som jaktgris, tryffelsvin och sällskapsdjur. Grisen har likaså varit offerdjur, är både tamsvin och vildsvin, ollonsvin och skogssvin. Här möter lantraser och förädlade grisar, men samtidigt mänsklig grymhet och grishat. Naturligtvis avhandlas även grisen som köttdjur och leverantör av skinka och korvar till människans middagsbord. Därför skriver Ragnar också om slakt och köttprodukter av gris i kyldiskar och olika matvaror. Inte minst möter läsaren den svenska »urgrisen«, återuppstånden som Linderödssvinet på många ställen i denna insiktsfulla lovsång. Två välkända »gris- och matprofiler« har skrivit varsitt företal till boken uppfödaren Rolf-Axel Nordström och mästerkocken Paul Svensson. Martin Ragnar är författare, forskare och både humanist och naturvetare/tekniker med en rad böcker på den digra meritlistan. Hans två senaste matböcker är "Svensk ostkultur" och "Regional matkultur". Martin Ragnar är också ideellt engagerad i olika föreningar med mat på agendan.

Smak, lukt och synintryck är viktiga ifråga om mat och måltid. Allt viktigare är också berättelserna om matens ursprung. Somligt är bara närodlat. Regional matkultur handlar om starkare samband än så om kulturella kopplingar mellan maten och platsen. Att njuta en Kalix löjromssnitt på korntunnbröd på Seskarö, slompannkaka med nävgröt i Forshaga, rabarberpaj i Flen eller äggakaka i på åsbohönsägg och Linderöd äppelfläsk i Hässleholm är unika upplevelser just där. Med berättelserna om kulturen bakom är dessa rätter där upplevelser i samma klass som ett glas champagne i Champagnedistriktet. Regional matkultur är ett sätt att se på mat som passar lika bra på lyxkrogen som på pizzerian runt hörnet. Martin Ragnars bok är ett pionjärverk som prövar otrampade stigar, skriver matforskaren Håkan Jönsson. Martin Ragnar är forskare och författare med breda kunskaper från lingvistik till processindustri till matkultur. 2013 utgav han boken Svensk ostkultur.

Mejerier har funnits på Gotland sedan 1800-talets mitt. I Gotländska mejerier skildras utvecklingen från de första stapplande stegen på 1860-talet fram till idag med Arla Foods stormejeri i Visby och de två gårdsmejerierna Stafva och Hejnumkällingen. Över 90 mejerier har passerat genom åren. Författaren Martin Ragnar tar läsaren med på en spännande resa som rymmer stimulanspaket, organisationshistoria, företagsfusioner, strukturrationalisering, kartellbildningar, kohandel, utrotningen av lantrasboskapen Gotlandskon, framväxten av en internationell mejerijätte – och till detta återetableringen av småskaliga mejerier med såväl getter, får och kor som mjölkleverantörer. Martin Ragnar, kemiingenjör, är till vardags VD för Svenskt Gastekniskt Center AB i Malmö. Han är född och uppvuxen i Visby och intresserade sig tidigt för Gotlands ekonomiska historia och teknikhistoria under 1800- och 1900-talen. Industrialismens genombrott och hur den format det moderna Gotland utgör den röda tråden i hans omfattande forskning. Tidigare har han bl.a. skildrat silkesodlingen, papperstillverkningen i Lummelunda, stadsgasframställningen i Visby, järnvägslinjerna Ronehamn–Hemse och Visby–Visborgs slätt och sockerraffineringen i Visby.

Författaren beskriver här den svenska ostkulturens framväxt och utveckling, från äldsta tid fram till dagens små gårdsmejerier. Hur gjorde man ost, hur har man fått fram olika smaker, konsistenser och utseenden? Vilken roll spelar kornas foder och det geografiska läget? Hur kan nyanser i ystningsförfarandet ge osten olika smaker som färdiglagrad? Ofta är det inte så stora skillnader i ostens recept, men resultatet kan variera mycket i smak. Boken är illustrerad med ett stort antal ostetiketter. Martin Ragnar är grundligt bildad och utbildad civilingenjör, teknologie doktor och docent, därefter språkvetare och historiker.

Väljer Du papper för att vara miljövänlig? Bra! Men har Du funderat över vad det är som gör papper miljövänligt? Och finns det papper som är mer miljövänligt än annat? Går det rentav att på ett enkelt sätt genom att välja rätt i affären faktiskt påverka miljön i positiv riktning? Naturligtvis är svaret JA! Följ med på en spännande resa till pappersbranschens innersta korridorer och ta reda på om Ditt papper är gjord med kärnkraft, har orsakat hackspettsdöd eller bara är vitare än absolut vitt! Debattören Martin Ragnar visar i denna bok att det inte bara är miljön som har att vinna på att konsumenterna gör miljöriktiga val den egna plånboken kan bli tjockare och samtidigt kan den svenska skogsindustrins konkurrenskraft också stärkas! 20år efter den klordebatt som fick skogsindustrin att ta ett tekniksprång är det dags igen. Nu behövs Din konsumentmakt för att ta nästa tekniksprång. Du antar väl utmaningen!?