Maths Isacson

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

Möt tolv forskares olika perspektiv på de decennier under 1900-talet då det moderna Sverige växte fram. I den här antologin berättar de om den tid när välfärdssamhället tog form och "den svenska modellen" blev ett begrepp inom och utanför Sveriges gränser. en tid när när jordbrukande landsbygd blev avfolkad glesbygd, när bostadsstandarden ste, när kvinnorna blev synliga på arbetsmarknaden, när arbetskraftsinvandringen satte fart på hjulen i det allt mer industrialisserade efterkrigssverige och vi blev goda konsumenter med allt mer fritid.

Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum? Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns.Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar.Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

Skiftningar mellan mörker och ljus är signim för Svante Rydbergs konst. Ljuset bryter fram, i melodiskt skimmer övermilsvida landskap, djärvt och kontrastrikt i gruvans eller katedralens inre och i dramat där dämningar brister. Motiven tymmer mer än Rydbergs egen groningsgrund, Bergslagen. Här finns existentiella djup so är universellt mänskliga. Den här boken för oss in i Rydbergs konstnärsgärning - och ut i de landskap och stämningar som han tolkar.

Under tjugo år som ordförande för verkstadsklubben på Hedemora Verkstäder noterade Sune Björkqvist i sina dagböcker alla ärenden som han och klubbstyrelsen dagligen tog sig an. När Sunes noteringar börjar hade MBL, Las och övriga arbetsrättslagar nyligen klubbats av riksdagen. Lagarna förstärkte fackföreningarnas möjligheter att agera för att trygga medlemmarnas jobb. De år då Sune Björkqvist skrev i sina dagböcker var också en period i Sverige och övriga västvärlden då otaliga fabriker, verkstäder och gruvor stängdes eller fick nya ägare som skar ner och investerade i nya metoder. Hedemora Verkstäder gick från mångsyssleri till ett specialiserat företag när ägaren Nordstjernan AB, en av landets största industrikoncerner, bytte inriktning på grund av ekonomiska svårigheter. Utifrån Sunes dagliga noteringar i tummade kollegieblock skildras i Vad gör en fackförening? hans och klubbstyrelsens dagliga kamp för jobben och det omfattande stöd som han gav till medlemmar med problem av olika slag. Han hade återkommande möten med chefer, ägare, kunder, riksdagsmän, ministrar, lokala myndigheter, klubbstyrelsen, andra fackföreningar, Metall, banker samt medlemmar och deras familjer. Det innebar långa arbetsdagar med förhandlingar, resor och medial uppmärksamhet. Maths Isacson är seniorprofessor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till böcker och artiklar om arbetets historia och industrisamhällets omvandling.

Under 1980-talet och början av 1990-talet gjorde jag ett drygt sjuttiotal uppdrag för tidningen Uppsala-Demo- kraten. Jag fotograferade med Nikon FE och Nikon F3, två kameror jag trivdes bra med och som var otroligt pålitliga. I kameraväskan fanns dessutom ett flertal objektiv, en stor Metz-blixt, mängder av Tri-X-filmer samt ett flertal batterier. Bara till en kameramotor behövdes åtta sådana. Väskan var tung att bära på, den slet på rygg och axlar. Uppdragen var alltid att skildra människor, såväl på arbetsplatser som i folkparker och på andra offentliga platser. Jag hade stor frihet att fotografera på mitt eget sätt och att närma mig människor efter egen förmåga. Det var sällan några var negativa till att bli fotograferade. När uppdragen skulle publiceras hade jag ett rikt material att utgå ifrån, och idag, nästan fyrtio år senare, ligger det till grund för denna bok. Många av bilderna har aldrig tidigare visats. Ett fotografi är knutet till en bestämd tid och verklighet samtidigt som det är tidlöst och kan ses om och om igen, när som helst. Som betraktare fyller vi bilden med innehåll, känslor och betydelser, såsom jag fyller bilderna i min fotobokssamling. Med hjälp av det skrivna ordet kan man sedan förankra det avfotograferade i tid och miljö och fördjupa dess sammanhang. Det har Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia, och Bo Larsson, förutvarande antikvarie på Upplandsmuseet, numera på Stadsmuseet i Stockholm, gjort. Jag tror att deras ord och mina bilder tillsammans kan öka förståelsen för människors liv och vardag i ett Uppsala som visserligen ligger nära i tiden, men som ändå är förgånget.

Som arkivland är Sverige närmast unikt. I andra länder finns få motsvarigheter till de organisationer som har till syfte att bevara arkiv från föreningar och verksamheter, och dessutom göra dem tillgängliga för allmänhet och forskare. I de enskilda arkiven finns stora mängder av arkivmaterial samlat: mötesprotokoll och deltagarlistor varvas med personliga brev och privata handlingar, verksamhetsberättelser och redogörelser för arrangemang med klippböcker och fotoalbum. I denna bok står de enskilda arkivens särart i fokus med avseende på såväl innehåll som struktur och arbetssätt.Enskilda arkiv är både ett stöd i ordnings- och förteckningsarbetet och en guide i bevarandefrågor av arkivhandlingar, oavsett medium och material. Den vänder sig till studenter inom arkivvetenskap, till arkivarier och arkivassistenter som arbetar med arkivbestånd, dokumentation och rådgivning, samt till personer verksamma inom förenings-, folkrörelse- och näringslivsarkiv.

Globaliseringen är en omdiskuterad företeelse. Att världen i en allt snabbare takt har integrerats under senare årtionden genom arbete, handel, resande och internet är ett faktum. Vissa ser med oro på framtiden medan andra har dragit fördelar och ser nya möjligheter. I den här antologin belyser ett antal forskare globaliseringens effekter på arbete, kultur och samhällsliv. Migranters livs- och arbetsvillkor skildras i bokens kapitel om exempelvis gatuförsäljare, arbetskraftsinvandrare och kvinnor inom en globalt växande tjänstesektor. I bostadsområdet Sweden Hills i Japan står faluröda hus på rad och vi lär oss om hur det typiskt svenska blir glokalt och om japansk företagskultur i Dalarna. Annat som tas upp i boken är hur globaliseringen påverkat den svenska modellen och den svenska arbetsmarknaden. Andra teman är miljöns globalitet och ideal om anställningsbarhet.Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhälls- och arbetslivsfrågor, omvärldsanalys och politik.

Det svenska industrisamhället är på väg att ersättas av ett samhälle präglat av globaliseringens krav på kommunikation, flexibilitet och ständiga omprövningar. Men betyder det att tjugohundratalets människa också kommer att frigöra sig från det gamla industrisamhällets värderingar och ideal? Med tyngdpunkt på den högindustriella epoken, från tidigt 1930-tal till början av 1980-talet, belyser boken hur industriföretagen blev normbildande för stora delar av det svenska samhället. Det gällde exempelvis för sättet att organisera arbetet, boendet och partsrelationerna. Vidare behandlas vilka ideal som kom att bli förhärskande och hur de förändrades över tid. Här berörs även frågan om vilka spår samhällsutvecklingen satte i den fysiska miljön, i samhällets institutioner och i vårt sätt att tänka samt huruvida detta kulturarv påverkar vårt handlande idag. Boken vänder sig till högskolestuderande och andra intresserade av samtidshistoria, t.ex. personer som arbetar med industrisamhällets kulturarv inom myndigheter, i kommuner, på museer, i företag och i ideella föreningar.

Vi lever i en tid då grundvalarna för 1900-talets svenska välfärssamhälle ifrågasätts. Fabriker har avvecklat eller inskränkt driften och personal i den privata och offentliga tjänstesektorn har avskedats.Hur skall den stora gruppen arbetslösa och relativt fattiga delen av befolkningen i framtiden klara sin ekonomi?Denna bok skildrar hur människorna i en mellansvensk region, Gagnef i Dalarna, hittills under 1900-talet arbetat och försörjt sig. En vanlig uppfattning är att övergången till fast anställning och lönearbete inleddes under de sista åren av 1800-talet. Processen anses avslutad i mitten av 1900-talet. Stämmer detta i denna bygd, och hur gick i så fall övergången till? Var det en utdragen eller en snabb process? Har ett bredare försörjningsmönster med informella drag kanske överlevt in i våra dagar? Vilken betydelse har detta för människornas villkor i framtiden?Boken berättar om människors arbete och vardagsvillkor under övergången från ett äldre agrart Sverige till dagens senindustriella samhälle. Utgångspunkten tas i de senaste årtiondenas debatt och forskning om den informella ekonomin. Studien visar på familjens, släktens och föreningarnas stora betydelse för att trygga vardagens ekonomi.Maths Isacson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Studien har initierats av Dalarnas Forskningsråd i Falun.