Mats Franzén

Samhällsproblem är en presentation av tillståndet i det svenska samhället idag. Boken ger inte bara en belysning av olika sociala problem utan visar även på komplexiteten i de samhälleliga processer som ligger bakom dessa. Författarna är femton högt meriterade forskare och lärare vid universitet och högskolor i Skandinavien.Det har nu gått fem år sedan den sjätte upplagan kom och mycket har hänt i samhället sedan dess. Denna sjunde upplaga har därför reviderats i väsentliga avseenden och uppdaterats med aktuella forskningsresultat.Antologin är en idealisk introduktionsbok för studier i socialt arbete och sociologi. Den är också intressant för dem som på egen hand vill bilda sig en uppfattning om den svenska samhällsutvecklingen och de problem som uppkommit i dess spår.

Urbanforskaren Mats Franzén skildrar i Minnet av Gubbängen den generation som föddes under andra världskriget och växte upp i den nya stadsdelen Gubbängen. Genom livshistoriska intervjuer följer han 20 personer, alltid med stadsdelen som bakgrund. Boken kan ses som en uppföljare till Den folkliga staden, hans klassiska arbete om Södermalm.

SOCIOLOGI FÖR GYMNASIESKOLANDen sociala människan är ett heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs i sociologi. Läromedlet består av en faktabok och ett arbetshäfte. ARBETSHÄFTETS ELEVPAKET – TRYCKT HÄFTE OCH DIGITALT LÄROMEDELDen sociala människan Arbetshäfte består av ett tryckt arbetshäfte och ett digitalt läromedel. Arbetshäftet syftar till att hjälpa eleverna igång med att arbeta mer vetenskapligt. I det beskrivs handfast hur de gör enkäter, intervjuer och observationer och de första grunderna i statistik. I arbetshäftet presenterar också ett antal etablerade sociologiska forskare mycket kort sina forskningsområden – tänkta som inspiration och utgångspunkter för elevernas egna undersökningar om olika aktuella sociala frågor, exempelvis om arbetsmarknad, utbildning, idrott eller jämställdhet. DET DIGITALA LÄROMEDLET• Interaktiv version av häftet, inläst med autentiskt tal och textföljning• Fylliga litteratur- och länktipsFungerar på dator, surfplatta och till stor del i mobil.I det digitala läromedlet kan eleverna söka i innehållet. De kan också göra egna anteckningar och markera viktiga stycken i texten. Anteckningarna sparas automatiskt och kan enkelt samlas ihop och skrivas ut.

Det offentliga rummet ? våra gator och torg ? fyller en viktig politisk funktion. Det gör samhällets konflikter och ojämlikheter synliga och är en förutsättning för kollektiva uttryck som demonstrationer och gatufester. ?Men vad händer med det offentliga rummet när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turistströmmar? När högtidstalens vackra formuleringar om demokrati och mångfald kolliderar med urbanpolitiska vardagsprioriteringar och resursstarka aktörers önskemål? När somliga individer och grupper inte längre anses höra hemma i en ?attraktiv? stadsmiljö? Mats Franzéns, Nils Herttings och Catharina Thörns "Stad till salu handlar" om ?entreprenörsurbanismen? och dess förutsättningar, strategier och konsekvenser. Författarna inleder med att placera företeelsen i dess historiska ? ?postfordistiska? ? sammanhang och fördjupar sig sedan i fyra konkreta exempel på urban politik och praktik: omgestaltningen av delar av stadskärnan i Stockholm och Göteborg samt klotterpolicyn i respektive stad. Bokens analyser tar fasta på lokala samverkansprocesser och deras politiska och ekonomiska förutsättningar och rör sig medvetet mellan det abstrakta och det konkreta och mellan gatan och maktens olika beslutsrum. Det är ett grepp som leder till viktiga insikter i skärningspunkten mellan teori och empiri och gör resonemangen värdefulla för alla som intresserar sig för våra städers ? och det offentliga rummets ? framtid. Ytterst gäller det demokratin. Mats Franzén är professor emeritus i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar nu om det kollektiva minnet av att växa upp i 1950-talets Gubbängen i södra Stockholm. Nils Hertting är docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hans forskning är bland annat inriktad på frågor om demokrati, makt och ansvarsutkrävande i lokala samverkansprocesser och urban ?nätverkspolitik?. Catharina Thörn är doktor i sociologi och docent i kulturstudier vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet. Hennes forskning har varit inriktad på urbana förändringsprocesser där frågor om gentrifiering, offentlighet och makt stått i fokus.

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den? I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum. * * *Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.

Det omfattande svenska bostadsbyggandet efter andra världskriget utgick från grannskapsenheter med tusentals människor, skola, köpcentrum, daghem, samlingslokaler och andra institutioner. Ambitionen var att bygga goda bostäder och dessutom skapa förutsättningar för demokratiskt samverkande kollektiv. Med miljonprogrammet på 1960-talet nådde bostadsbyggandet sin kulmen med tillkomsten av Rosengård, Tensta, Skärholmen och andra områden som senare fördömdes för sin isolerande och gemenskapsdödande effekt. Mats Franzén och Eva Sandstedt visar att det paradoxalt nog rått en kontinuitet i byggandet och att grannskapstanken hela tiden stått i centrum. De hävdar vidare att grannskapsideologin motsvarade de expansiva krafterna under denna period. För att analysera denna bokens centrala tes utgår författarna från Habermas teori om offentlighetens förändring i de västerländska samhällena, omvandlingen av den klassiska liberala staten med dess skarpa åtskillnad mellan stat och privatsfär till den moderna socialstaten, där staten övertagit allt fler samhällsuppgifter samtidigt som intresseorganisationerna fått allt större inflytande i statsapparaten. Med hjälp av en omfattande analys av den statliga politiken stadsplanering och byggande, trafikpolitik, åtgärder för att rationalisera detaljhandeln och byggindustrin visar författarna att förutsättningen för grannskapsenheterna var denna massiva statliga intervention tillsammans med den långvariga högkonjunkturen efter 1945. Välfärdsstat och byggande är ett banbrytande arbete, oundgängligt för alla som är intresserade av samhällsplaneringens villkor. "Ovanligt läsbar och läsvärd." Allt om böcker " en betydande teoretisk skärpa och uppfinningsrikedom." Plan

Mellankrigstidens rumsliga och klassmässiga förhållanden på Söder i Stockholm skapade förutsättningar för en speciell folklig kultur. Här återskapas det livet, som det levdes från tidig morgon till sen natt och efter årstidernas växlingar. Med hjälp av ett omfattande livshistoriskt material skildras faserna i människornas livslopp: barndom och skola, lek och allvar, arbete och fritid, familjebildning och den ständiga kampen för överlevnad. Mats Franzéns bok är en sällsynt rik och fängslande skildring av en verklighet som hittills har försummats i svensk samhällsforskning.