Mats Jonsson

Galago, sedan nästan 30 år tillbaka Sveriges ledande tidskrift för alternativa serier, har blivit en serieantologi i bokform. I tre 200-sidiga volymer per år publiceras de bästa svenska och utländska serierna gjorda för en vuxen publik, tillsammans med tecknarintervjuer, rikt illustrerade noveller och diverse infall. I Galago volym 92 presenterar David Liljemark och Ruben Dahlstrand en lång originalserie om frijazz och förvriden sexualitet,Fabian Göranson låter sin kaosskapande apa löpa amok och Åsa Grennvall tränger djupt in i föraktets mekanismer. Numrets novell är en lång historia av New York-eleganten Jay McInerney, stilfullt illustrerad av Loka Kanarp. Pär Thörn skriver sinnesförminskande text och Frej från Slagsmålsklubben intervjuar Simon Gärdenfors om mastodontprojektet Simons 120 dagar. Dessutom: Mats Jonsson går runt i Stockholm med barnvagn! Liv Strömquist brinner! Italienarna är över oss! Och mycket, mycket mer.

"Det Grymma Svärdet samlar allt som inte får vara med i andra kulturtidskrifter och är en av de främsta företrädarna för en motkultur i det samtida tidskriftsutbudet." - Tidningen Kulturen "Ibland är det så befriande att läsa något som man inte begriper mycket av. Något som helt uppenbart är riktat till någon annan, någon med helt andra referensramar än de man själv, mer eller mindre medvetet, byggt upp kring sin läsning. När jag läser senaste numret av fanzinet eller boktidskriften 'Det grymma svärdet' drabbas jag av just den befrielsekänslan." - Helsingborgs Dagblad

52 år gammal ska Mats Jonsson skriva förordet till en nyutgåva av sin legendariska serieroman Hey Princess, som utkom 2002 och skildrar hans kaotiska ungdomsår i Stockholms indiekretsar på 90-talet. När Mats för första gången på många år läser om boken gör han en upptäckt. Det finns en lucka i berättelsen; av någon anledning har hans yngre jag utelämnat månaderna mellan juli och oktober 1998. Det blir inget förord. I stället kastar sig Mats än en gång handlöst ner i sitt lika bitterljuva som solkiga 90-tal och tecknar en ny serieroman som utspelar sig under de där sensommarmånaderna för nästan 30 år sedan. Snarare än en uppföljare blir serieromanen Not Forever till en pendang, en fördjupande variant på ett tema. Liksom Hey Princess är det en mörk och humoristisk berättelse om sökandet efter kärlek och sammanhang i en ytlig och oförlåtande tid, som nästan trettio år senare snarast framstår som oskuldsfull. En tid av osäkerhet, ängslig positionering och mansgriseri, men också av innerlig vänskap, levnadsglädje och inomhusrökning. Avståndet i tid ger nya insikter (inte minst om hur dum i huvudet han själv var) och boken blir ett försök för Mats att bättre förstå både sig själv och den tid som formade hans generation.

Ett Sverige i förändring. Ett förortsområde i skugga. En sport som gör motstånd. Hansaberget är en stadsdel där klassklyftor, segregation och gängkriminalitet blivit vardag. Men mitt i utsattheten händer något oväntat. En nybildad basketklubb blir en stark samlande kraft. Resultatet: Färre brott, bättre skolresultat och ökad trygghet – ett så kallat basketunder. Bakom framgången döljer sig dock en kamp mot systemets gränser och samhällets svek. Resurserna är knappa och det ideella engagemanget utsätts för starka påfrestningar. Spänningen stegras mot matchen då allt ska avgöras. ”Sista skottet” är en gripande roman om samtidens Sverige och om kampen för att förändra villkoren för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden. I centrum för berättelsen står Marcus. Områdespolis, coach och eldsjäl med en naiv vilja att göra skillnad.

Nominerad till Augustpriset 2021! Nu i mjukband.När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia? Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag. Det var meningen att de skulle glömmas bort. I När vi var samer fortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige. Mats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform. Rått och naket! DN Detta är en strålande seriebok! GP Lika avväpnande som spännande. Aftonbladet Tragisk på ett bra sätt är verkligen undertonen i Mats Jonssons fantastiska självbiografiska berättelse. Expressen

"En av de stora kulturupplevelserna för mig i år." Lisa Wall, P1 Kultur"Det här är så välgjort och han är en sådan mästare på att berätta en historia som är komprimerad i serieformat. Det är helt unikt." Monica Lindgren, Go kväll"en personjojk som tål omkväden." Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet"Mats Jonsson vet att inte förenkla och sätter hög tilltro till barnläsaren. Samtidigt som han låter Stinas jojk och livsberättelse ljuda genom tid och rum, 170 år efter hennes död. Det är riktigt skickligt gjort." Alexandra Sundqvist, Dagens Nyheter"en varm och inkännande berättelse som genialt skrivs fram som en jojk." Regine Nordström, Västerbottens-KurirenStinas jojk är den fascinerande berättelsen om Stina Larsdotter, sameflickan som inte slutade växa. När hon levde i mitten av 1800-talet var det inte ovanligt att människor med udda utseenden visades upp mot betalning, och Stina lät sig övertalas. Den fattiga renskötardottern från Malå blev en attraktion i både stim-miga ölkällare och fina salonger. Så småningom blev hon känd över hela Europa, och med tiden alltmer självständig. Stina, som började som ett offer för sin samtid, blev en driven affärskvinna som under sitt korta liv både kunde hjälpa sina föräldrar ekonomiskt och köpa ett eget hemman. Stina mättes och undersöktes under sin levnad, bland annat av rasbiologen Anders Retzius, och efter sin död 1854 ställdes hon ut på Karolinska Institutet. I år, 2024, begravs Stinas kvarlevor i Malå.MATS JONSSON skildrar i text och bild på sitt alldeles unika sätt historien om Stina och hennes samtid. Alla som läst den hyllade och prisbelönta serieromanen När vi var samer fick redan där en glimt av Stina och hennes liv. Stinas jojk är Mats Jonssons femte bok för unga läsare. Den senaste, Blod i gruset, skildrar hur en historisk händelse (Ådalen -31) kan påverka livet för människor i flera generationer.

Da farfaren til Mats dør, åpner familien for første gang den låste og forbudte laupen som alltid har vært i forfedrenes hjem. Der ligger papirer som forteller om reineiere og reinmerking, brev fra lappefogden og fotografier fra reintrø, samleplasser for rein. Det viser seg at Mats stammer fra en slekt av skogsamer i Malå-traktene. Hvorfor har det blitt holdt hemmelig? Hvorfor sluttet de å være samer? Og hvorfor vet de så lite om sin egen historie? Mats Jonsson reiser tilbake i tid, gjennom Sveriges, Sápmis og sin egen slekts historie, i et forsøk på å bli kjent med sin egen bakgrunn. Familiens manglende kunnskap viser seg å være resultatet av en bevisst politikk, som den svenske staten praktiserte frem til langt inn på 1900-tallet. Samtidig som fjellsamene ble tildelt den nedverdigende rollen som eksotisk urbefolkning, skulle skogsamene utryddes som kulturell gruppe for å gi plass til nybyggere og skogsarbeid. Det var meningen at de skulle glemmes.Da vi var samer er en krønike om en slekts flere hundre års lange kamp for å bevare sitt levesett, og et empatisk portrett av forfedrene som til slutt måtte gi opp. Boka gir også en bred og lærerik skildring av samenes historie i Sverige, som skolen aldri bidro med.

I ”Mats Jonsson drar åt helvete” samlar Mats Jonsson de samtidssatiriska ensidesserier han producerat för Arbetet under de senaste fyra åren. Läs och påminns om en mängd kulturdebatter du alldeles nyss lyckats glömma, valrörelsen 2018, varför Mats flyttade tillbaka till Ådalen och hur mycket han tycker om så kallade ”plopp-slut”. Unikt, högsmalt format. Kommenterad utgåva. Mats Jonsson (f 1973) är självbiografisk serietecknare och barnboksförfattare, känd för böcker som Hey Princess, Nya Norrland och Blod i gruset. Hans senaste bok När vi var samer blev 2021 den första serieromanen någonsin att nomineras till Augustpriset i den skönlitterära kategorin. Mats bor i Sandslån, där han ritar serier, undviker att svara på mail samt driver Ådalens Industrimuseum.

Boken “Filmens Göteborg” är ett resultat av ett forskningsprojekt där forskare från GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet samverkat med kulturarvsinstitutionerna Göteborgs stadsmuseum, Riksarkivet i Göteborg, Medicinhistoriska museet och Bohusläns museum.Utgångspunkten är att film utgör ett unikt och till stora delar outnyttjat kulturarv och historiskt källmaterial. Boken gör inte anspråk på att berätta den definitiva historien om film i Göteborg under 1900-talet. Tvärtom visar projektets process och resultat varför en sådan bok ännu inte har kunnat skrivas.Utifrån olika perspektiv, fält och kompetenser innehåller boken beskrivningar, fördjupningar och exempel från projektet. Därmed förmedlar den filmens roll i förståelse för lokal identitet, historia och kulturarv. Den kan också vara ett stöd för dig som planerar att gå in i ett liknande projekt med ömsesidigt givande samverkan mellan forskare, museer och arkiv.Bland de filmhistoriska exempel som lyfts fram finns en filmdokumentation av bygget av Älvsborgsbron på 1960-talet, journalfilmer från 1900-talets första decennier, filmer som uppmärksammar Göteborgs betydelsefulla medicinhistoria och en dokumentär om Östra Nordstan före rivningarna på 1960-talet.

I Vad håller ni på med? samlas flera kända kreatörer för att dela med sig av sina tankar om klimatet i form av noveller, poesi, intervjuer, krönikor, serier och mycket annat! Medverkar gör bland annat Greta Thunberg, Björn Wiman, Annika Norlin (Säkert!), Elisabeth Östnäs, Mats Söderlund, Mats Jonsson, Inger Edelfeldt och Herman Geijer.Skogar brinner. Städer översvämmas. Djur och växter utrotas. Vad håller ni på med? Kanske är det lika bra att bara ge upp direkt och invänta det oundvikliga slutet i lugn och ro? Eller finns det hopp om framtiden? Kanklimatpsykologer och zombieöverlevnadsexperter ge oss verktyg för att förbättratillvaron? Och kan litteraturen och konsten vara de krafter som ger oss mod attstå upp för det som är viktigt på riktigt? Med dystopiska berättelser, iskall vrede men också upplyftande fakta, spirande kärlek och skratt har några av vår tids största författare,musiker, serietecknare, poeter och aktivister tagit sig an klimatfrågan. En bok där fakta blandas med poesi, där serier skildrar personlig klimatångest, där psykologer förklarar varför så många står helt lamslagna inför förändringarna av vårt klimat; helt enkelt en bok som tar klimatet på allvar, och belyser frågan från alla håll."En klimatantologi som använder litteraturens kraft för att väcka tankar och fånga upp engagemang hos unga. Boken har som utgångspunkt att litteratur bidrar med en fördjupad förståelse som utgör skillnaden mellan att känna till klimatkrisen och att på djupet förstå dess betydelse."

"Otroligt gripande läsning med många lager (...) Det är så smart och spännande." Vi läserÄnda sedan Mats var liten har han varit vän med Lasse och Ing-Mari, det gamla paret i huset nere i backen. Men en kväll när Lasse vaknar på soffan skriker han av skräck och griper tag i Mats arm så hårt att det blir ett rött märke.Varför drömmer Lasse mardrömmar? Varför skriker han om "blod i gruset"? Mats söker efter svaren i Lasses ungdom och i traktens dramatiska historia. Klasskompisen Arlene verkar veta något, men vill först inte hjälpa till. Varför är hon så arg på Mats? Och vad är det hon skriver i sin svarta bok?Ibland som fiender, ibland som motvilliga vänner, spårar Mats och Arlene Lasses historia ändå tillbaka till en vårdag för länge sedan. Den dagen då fyratusen människor marscherade rakt in i elden från soldaternas gevär och kulsprutor.Mats Jonsson berättar med lätt hand och stor inlevelse om hur en historisk händelse kan påverka livet för flera generationer.Blod i gruset är Mats Jonssons första kapitelbok. Han har tidigare givit ut tre kritikerhyllade serieböcker för lågstadieåldern, senast Emelie Nicklasson & jag som belönades med Norrlands litteraturpris 2015. Hans senaste bok för vuxna var den mycket uppmärksammade serieromanen Nya Norrland, 2017."modigt och rätt av en skicklig, hängiven berättare." Sven-Olov Karlsson, Expressen"Blod i gruset är totalt superlokal och samtidigt akut allmängiltig och som sådan hans klart bästa bok hittills." Steven Ekholm, Dagens Nyheter"Det är en spännande bok både för små och stora, har jag kunnat konstatera, och den bjuder på flera överraskande vändningar på vägen. Språket är rakt och direkt utan att för den skull kännas påtvingat tillrättalagt för att de yngre läsarna ska kunna stänga av hjärnan en stund.(...) Boken har också ett stort hjärta." Martin Jernberg, Miljömagasinet"Först nu och det är SÅ efterlängtat kommer en både spännande och psykologisk berättelse för kloka och nyfikna barn som handlar om detta svarta kapitel i svensk nutidshistoria (...) jag är säker på att de mellanstadiebarn som år 2019 läser eller lyssnar på den här starka och ömsinta berättelsen inte kommer att glömma att de fem som dog i Ådalen 1931 har funnits." Lena Kjersén Edman, Västerbottenskuriren"Genom mysteriet, och karaktärerna som berättar för Mats om vad som hände före och under demonstrationen, får läsaren en god och levande skildring av ett svart kapitel i svensk historia - ett genialt berättardrag. (...) Språket är målande med fina miljö- och persongestaltningar; det känns äkta och starkt. (...) Rekommenderas!" Per Berg, BTJ"En riktig bladvändare. Författaren lägger fram pusselbit för pusselbit. Det är en berättelse som utforskar det här med vänskap, mobbning, livslögner och skamkänslor på olika plan. (...) en viktig påminnelse om arbetarrörelsens egen historia och vad som faktiskt blev startskottet för en mångårig politisk framgång för det socialdemokratiska arbetarpartiet. (...) Bör köpas in som klassuppsättning i alla grundskolor på mellanstadiet."Dala-Demokraten

Mats Jonssons egen serietidning återkommer med ett nytt nummer fullt av taffligt tecknad självbiografi! I Nej!#2 inleds en följetong där Mats Jonsson återvänder till det 90-tal han skildrade i serieromanen Hey Princess, utrustad med samma självironi och mörka humor men med en större portion eftertanke. Numret samlar också serierna Mats Jonsson ritade för Dagens Nyheter sommaren 2018, som tillsammans utgör ett slags epilog till serieromanen Nya Norrland. Serietidningen Nej! är tänkt att komma ut med minst ett nummer om året, och är inspirerad av Peter Bagges Hate, Joe Matts Peepshow och Julie Doucets Dirty Plotte.

Temat "sjukhusvistelser" tolkas i relativt vid mening och vi får läsa allt från en delirisk skildring av en tillvaro mellan liv och död till ett stillsamt besök för att beskåda en död faders kropp. Operationer, en bruten näbb, frakturer, en gynundersökning, psykpatienter, en pårökt vistelse i en städskrubb i väntan på en sjukhussäng m m. I skarvarna mellan dessa bidrag växer nåt slags större berättelse fram. Bland det övriga materialet: En ny novell av Pär Thörn, självtvivel, kärleksbekymmer samt Tina Kjells dagbok från 00-talet. Inget för den kräsmagade tror jag.

Pojken i skogen (2005) är en lika smärtsam som magisk barndomsskildring frånÅdalen. Boken belönades med Norrlands litteraturpris och Urhunden för åretsbästa svenska seriealbum. Den här utgåvan innehåller även en lång, tidigareopublicerad intervju från 2006 om arbetet med boken."Det är ensamt att vara barn. Fast vi varit det på så likadana sätt. Och allt det vetMats Jonsson. Fortfarande. Som om det hände honom nu." Elle

Mats kamp (2011) är på samma gång en brutalt ärlig föräldrahandbok i serieformoch ett glödande angrepp på den urbana medelklassens privilegier och statusjakt.Den här nya utgåvan innehåller även två noveller skrivna vid den tid då bokenutspelar sig."Det är skarpt och vackert och gör oupphörligen ont." DN

Hey Princess (2002) är en modern klassiker. En tecknad generationsroman om kärlek, indiepop och att vara ung, nyinflyttad stockholmare på 90-talet. Denna utgåva innehåller 70 sidor extramaterial, bland annat hela serieboken I detta satans rum (2008) och nytt förord av Jessika Gedin.Den optimala 90-talsungdomsskildringen. GP

I serieromanen Nya Norrland kastar sig Mats Jonsson handlöst ned i den klyfta mellan stad och landsbygd som allt mer framstår som som en av vår tids avgörande konflikter. När hans familj flyttade till Bollstabruk 1974 hade den ångermanländska sågverksorten 3 600 invånare, full sysselsättning och ett rikt affärsliv längs huvudgatan. Fyrtio år senare går Mats omkring bland förfallna hus i ett samhälle som förlorat hälften av sina invånare, trots att sågverket omsätter en miljard om året och har blivit ett av de största i Europa. Med vrede och svart humor skildrar Mats Jonsson både Bollstabruk och platsen han flyttat till Telefonplan i Stockholm, där designbyråer, mäklarkontor och tusentals nya bostadsrätter poppar upp samtidigt som skolbarnen hänvisas till baracker och tvivelaktiga friskolor. I sitt sökande efter Telefonplans själ wallraffar han i bostadsrättsföreningens styrelse, kartlägger sina grannar och infiltrerar Konstfack. På jakt efter en strimma hopp för det döende Bollstabruk intervjuar han politiker, nationalekonomer och sina gamla klasskamrater. Han pratar med högstadieelever, asylsökande och SD-väljare. Fikar med ortens eldsjälar. Frågar sina föräldrar varför de blev så arga när han flyttade, och går på företagsgala i Folkets hus där han en gång dansade sin första tryckare. I Nya Norrland fortsätter den skildring av hans eget liv som Mats Jonsson påbörjat i hyllade serieromaner som Mats kamp och Hey Princess, nu med fokus på den utflyttades skuldkänslor över att vara en del av det problem man försöker bekämpa. Resultatet är en lika bred som personlig samtidsskildring som försöker svara på frågan Var uppstår Sveriges välstånd, och vart tar det vägen ? De självbiografiska seriernas mästare är tillbaka med en episk skildring av resan mellan Norrland och hipsterlivet i Stockholm. SMÅLANDSPOSTENDet är väldigt träffande, flera gånger skrattar jag högt. Jag är så svag för Mats Jonssons seriepersona med sitt ständiga tidsgnäll och ångestfulla missmod, förstärkt genom ett par alltid lika oroliga ögonbryn. ÅSA BECKMAN, DNÄntligen förklaras Norrlandsfrågan med både pedagogik, humor, satir och allvar. FolkbladetMats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i fem serieromaner, senast den kritkerhyllade Mats kamp (2011). Han är redaktör för tidskriften Galago, ritar serier i Aftonbladet och har givit ut tre barnböcker.

Jag ger Jonsson min August, skrev Gunilla Brodrej i Expressen. Boken hon hade läst var Mats Jonssons Världens räddaste katt och nu kommer den fristående fortsättningen! Huset som Emelie Nicklasson bor i är rosa. Och det är inte det enda som är speciellt med henne. Fröken älskar Emelie. Det gör nog Mats också, men det jobbiga är att hon räcker upp handen lika ofta som han. Hon vet lika mycket som Mats, och har läst lika många böcker. Hur gör man för att bli vän med någon som är bäst på allt, snällast av alla och så populär att till och med de tuffa killarna i fyran är snälla mot henne? Hur ska Mats få Emelie att förstå att han är precis som hon, bara mindre söt och inte lika poppis? Emelie Nicklasson och jag är den fristående fortsättningen till kritikerhyllade Monstren i skogen och Världens räddaste katt. Mats Jonsson är tecknare och redaktör på Galago. Han har även givit ut fem serieromaner för vuxna, däribland Mats kamp och Hey Princess.