Mattias Lundberg

Musikhistoriens mest extrema rekord – från världens äldsta instrument till världens snabbaste trummis. Att Michael Jacksons Thriller är världens mest sålda skiva och att Stradivarius violiner är de dyraste instrumenten visste du kanske. Men det är bara början. Vilken är världens mest kända melodi? Längsta konserten? Snabbaste trummisen? Dyraste skivan som producerats? Vanligaste taktarten genom historien? Mest hatade instrumentet? I text och bild guidar musikprofessorn Mattias Lundberg genom hundratals tänkbara och otänkbara rekord och delar med sig av både anekdoter och oväntade fakta. Han spänner över alla genrer, tider, platser och personer i sin jakt på musikens ytterligheter – först och sist, längst och kortast, högst och längst, äldst och yngst, populärast och impopulärast, förstås, men också betydligt mer vågade och oväntade ställningstaganden. Mattias Lundberg är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet och känd för sina radioprogram i Sveriges Radio. För sitt stora folkbildarengagemang har han belönats med Kungens medalj.

Denna antologi erbjuder olika perspektiv på medeltida pastoral praxis såsom den kommer till uttryck i kyrkans liv. Med särskilt fokus på predikan, liturgi, kyrkosång och fromhetslitteratur får vi genom de nio bidragen en inblick i hur kyrkan med olika medel sökte vägleda, varna, trösta och förmana de troende. Genom att fokusera på pastoral praxis belyser de medverkande kyrkans formulerade teologi i dess möte med det levda kyrkolivet. Boken är en festskrift till professor Stephan Borgehammar (f. 1958) som i januari 2025 som emeritus lämnar professuren i praktisk teologi vid Lunds universitet. Bidragen är författade av några av hans många kollegor, lärjungar och vänner. Redaktörer för volymen är Erik Bergman, Anna Minara Ciardi och Clara Nystrand.

Mattias Lundberg investigates the historical role of a deviant psalm-tone, the tonus peregrinus, focusing on its applications in polyphonic music within all major branches of Western liturgy. Throughout the remarkably persistent tradition of applying this melody to polyphony, from the ninth century right up to the twenty-first, coeval music theory is able to shed light on the problems it has posed to modal and tonal practice at various historical stages. The musical settings studied hold up a mirror to the general development of psalmody, concerning practices of organum, diverse regional forms of fauxbourdon, cantus firmus composition, free imitation, parody, fugue, quodlibet, monody, and many other compositional techniques where the unique features of the psalm-tone have necessitated modification of existing practices. The conclusions drawn reveal a musico-liturgical tradition that was not in real danger of extinction until the general decline of Western liturgy that followed in the eighteenth century, at which point the historiography of the tonus peregrinus became a factor stimulating scholarly and musical interest in its alleged pre-Christian origins. Lundberg demonstrates that the succession of works based on the tonus peregrinus often preserved a distinctly conservative musical and theological conception even during periods of drastic liturgical reform.

MAMMA ÄR BÄST I VÄRLDEN! MEN….. ibland undrar man ju hur hon tänker egentligen? Under hela vår uppväxt så har mamma sagt en del konstiga saker som fått oss att undra: Försök inte, jag har ögon i nacken! Ni får inte bada direkt efter ni ätit! Sitt inte för nära tv:n, du blir blind! Din jacka? Ja, den flyger väl omkring här nånstans! Den stora frågan är om alla dessa råd och förmaningar överhuvud taget stämmer med verkligheten. Vi beslöt oss för att forska runt kring myterna kring vår egen barndom för att se huruvida de verkligen fungerar och stämmer. Vissa verkar vara nedärvda från generation till generation och andra dyker upp vid med tekniska framsteg. Nyfallen snö har barn alltid velat äta utan att få mask i magen men få strålning från mikrovågsugn är något nyare. En del av dessa alternativa sanningar sprids över internet utan att någon kontrollerat dess äkthet så det tänkte vi hjälpa Er med! Så om du någon gång undrat om du kan få vårtor om du klappar en padda, finns det verkligen något som är växtvärk, får du somna om du fått hjärnskakning och det där med Coca Cola och rostat bröd när du är magsjuk….? Jan Bylund och Mattias Lundberg har, förutom att de frågat mamma om lov att skriva denna bok, gedigen erfarenhet av att vara barn. Jan jobbar dessutom som föreläsare och stå upp komiker och Mattias är psykolog och docent hemmahörande på Umeå Universitet. Tillsammans har de även skrivit ”Den Lyckliga Pessimisten”.

Sven-Erik Bäck (1919-1994) var en unikt mångsidig tonsättare och kammarmusiker, med en rik produktion av originella kompositioner som på olika sätt fångar in hela det komplexa nittonhundratalets skiftande idéströmningar och konstnärsideal. Hans systematiska och långtgående samarbeten över konstartsgränserna - med framstående poeter, skulptörer, koreografer och teologer - har satt djupa och bestående spår i svenskt kulturliv, och gjort ett antal av hans verk och delar av hans övriga musikverksamhet internationellt ryktbara.Bäcks kvardröjande närvaro i det nutida konstmusiklivets diskussioner, positioneringar och framåtblickar antyder att svenskt musikliv 2020 - när Bäck redan skulle ha fyllt 100 år - ännu inte fullt accepterat det faktum att tonsättaren somnade in för hela 25 år sedan. Författarens förhoppning är att denna bok ska erbjuda möjligheten att även i framtiden kunna leva med, och söka förstå, den musik som efterlämnats av denne egensinnige och beundransvärde tonsättare. Mattias Lundberg, född 1976, är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Han har publicerat böcker, artiklar och editioner på många musikvetenskapliga delområden samt gjort ett par hundra folkbildande radioprogram över musikhistoriska och musikteoretiska ämnen på Sveriges Radio P2. Hans forskning handlar bland annat om senmedeltidens och reformationstidens musik i norra Europa, om historiska kompositionstekniker, samt om svensk musikhistoria från alla epoker.

Mänsklighetens samlade kunskap kan beskrivas som ett stort pussel. Bitar av nytt vetande bygger på och hakar i den tidigare samlade förståelsen om världen vi existerar i. Kunskap från olika vetenskapsområden bygger upp motiven som tillsammans bildar pusslets helhet. Små pusselbitar, till synes isolerade kan leda till stora genombrott när de plötsligt får ett sammanhang från ett angränsande område. I denna essäsamling har ledamöter i Sveriges unga akademi samlat texter om sina olika vetenskapsfält. Liksom kalejdoskopet rymmer boken infallsvinklar från många delar av forskningsfronten och bildar tillsammans en helhet som är något större än varje enskild del. En gemensam nämnare i skildringarna av forskarnas vardag är den otroliga nyfikenhet som driver fram ny kunskap. Ett öppet sinne och ett förutsättningslöst sökande, är närmast en naturlag för att skapa nytt vetande. Det kan tyckas lockande som beslutsfattare att rikta satsningar på forskning mot strategiska mål. Men utan den grundläggande forskning som dag efter dag och år efter år bedrivs kommer aldrig nya mönster att framträda. Vi kan inte säkert veta idag var avgörande genombrott väntar. Lösningar på dagens utmaningar kan som så många gånger förr framträda på oväntat håll. Ledamöterna inom Sveriges unga akademi representerar ett brett urval av olika vetenskapsområden. Under akademins möten träffas de och får möjlighet till en djupare inblick i respektive fälts stora utmaningar. Genom dessa tvärvetenskapliga möten kan nya frågeställningar formuleras och utforskas genom den bildliga vridningen av kalejdoskopets tub. Därmed finns det redan en rik källa av kunskap att ösa ur när stora samhällsutmaningar tornar upp sig och mänskligheten kan stå lite mer förberedd.

Den kyrkliga kartan i Sverige ritas ständigt om. Det ökar behovet av en ny bok om kristen gudstjänst. Den här boken tar sin utgångspunkt i dagens Sverige och den mångfald av gudstjänsttraditioner som förekommer. Utifrån vetenskapliga förhållningssätt till studiet av kristen gudstjänst presenteras här romersk-katolska, östkyrkliga, Svenska kyrkans, äldre frikyrkligheters och pentekostala gudstjänsttraditioner. Bokens olika författare behandlar gudstjänstens grundordning, dess aktörer och miljö och ger historiska tillbakablickar för att förklara dagens gudstjänster. Tematiska tvärkapitel om delaktighet, rumslighet, materialitet, musikaliska synvinklar och ekumenik är tänkta att uppmuntra till jämförande studier av de olika traditionerna. Författare: Stephan Borgehammar, Sven-Erik Brodd, Ninna Edgardh, Anders Ekenberg, Sune Fahlgren, Stina Fallberg Sundmark, Joel Halldorf, Britt-Inger Johansson, Mattias Lundberg, Mikael Löwegren och Mikael Sundkvist

Optimisternas positiva aura förhärligas i tv-soffor och tidningar. Vi ska övervinna livets motgångar, skratta oss igenom kriser och sjukdomar och sikta mot stjärnorna. Men många som investerar i ”positivt tänkande” blir nedslagna. Livspusslet förblev olöst, kometkarriären på jobbet kom av sig och den ljusnande framtiden tillhör någon annan – trots tankens kraft och eviga lyckomantran. Tänk om vi istället vågade vara realistiska och krassa. Ärliga mot oss själva och varandra. Vad är det värsta som kan hända? Att vi blir lyckliga pessimister. Författarna till Den lyckliga pessimisten visar med en rad tydliga exempel hur du kan skapa realistiska förväntningar på ditt liv, utan att varje dag behöva dopa dig med ”positivt tänkande”. Sakligt och med humoristisk ton sätter de fingret på pessimismens många fördelar. Är det så farligt att inse att glaset faktiskt är halvtomt ibland?

Mattias Lundberg investigates the historical role of a deviant psalm-tone, the tonus peregrinus, focusing on its applications in polyphonic music within all major branches of Western liturgy. Throughout the remarkably persistent tradition of applying this melody to polyphony, from the ninth century right up to the twenty-first, coeval music theory is able to shed light on the problems it has posed to modal and tonal practice at various historical stages. The musical settings studied hold up a mirror to the general development of psalmody, concerning practices of organum, diverse regional forms of fauxbourdon, cantus firmus composition, free imitation, parody, fugue, quodlibet, monody, and many other compositional techniques where the unique features of the psalm-tone have necessitated modification of existing practices. The conclusions drawn reveal a musico-liturgical tradition that was not in real danger of extinction until the general decline of Western liturgy that followed in the eighteenth century, at which point the historiography of the tonus peregrinus became a factor stimulating scholarly and musical interest in its alleged pre-Christian origins. Lundberg demonstrates that the succession of works based on the tonus peregrinus often preserved a distinctly conservative musical and theological conception even during periods of drastic liturgical reform.

Vi har alla stött på människor som gör oss frustrerade, stressade eller till och med rädda. Människor som har ett beteende som stör oss till den grad att det påverkar vår vardag. Om dessa jobbiga personer finns på vår arbetsplats blir det särskilt problematiskt.I den här boken får du lära dig att identifiera olika typer, till exempel manipulatören, martyren, smitaren och falskspelaren, och vad det är som gör dem så jobbiga. Du får också konkreta och användbara verktyg för att hantera dem. Dessutom får du veta hur du själv ska tänka och agera för att inte låta dessa personer störa dig, vilket kommer att göra din vardag och din arbetssituation lättare.Om författarnaMattias Lundberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och docent i psykologi vid Umeå universitet. Han arbetar också som konsult, främst med chefshandledning, föreläsningar och krisledningsfrågor för företag. Mattias forskar även om personlighet och stress i arbetslivet.Anders Wahlberg arbetar som leg. psykolog, främst inom organisation och arbetsmiljö. Hans huvudsakliga uppdrag är handledning till chefer och medarbetare samt utredning av och åtgärder kring konflikter och psykosocial arbetsmiljö.Författarna har även skrivit 17 typer av män - och vad de säger till psykologen; 15 typer av kvinnor - och vad de säger till psykologen samt 16 typer av chefer - och vad de säger till psykologen

Vad säger män till psykologen? Vilka bekymmer, förhoppningar och självbilder har de? Bokens författare har utifrån sin erfarenhet som psykologer sammanställt 17 stereotypa manliga karaktär som de på ett samtidigt underhållande och seriöst sätt beskriver: mammas pojke, martyren, sportfånen och många fler.Läs merSportfånen, mammas pojke, kvinnojägaren – alla känner vi till dessa manliga stereotyper, antingen i vår vänkrets eller i oss själva. Dessa och många fler berättas det om i den här boken.Författarna är psykologer som utifrån sina erfarenheter har tecknat 17 typer av män som har sökt hjälp hos psykologen för små eller stora funderingar eller problem. Varje typ beskrivs utifrån en man som besöker psykologen och förklarar sitt bekymmer. Därefter beskrivs hur mötena mellan psykologen och mannen fortlöper och vilken lösning de kommer fram till. Alla som är intresserade av psykologi får på ett lättsamt och underhållande sätt lära sig mer om de problem, insikter och kriser som vi alla kan drabbas av i livet. Både män och kvinnor kan känna igen sig eller sina närstående, skratta och roas och samtidigt få sig några råd och klargörande ord på vägen.Om författarnaMattias Lundberg är legitimerad psykolog, fil.dr vid Umeå universitet och legitimerad kognitiv psykoterapeut. Han är en ofta anlitad föreläsare och har medverkat som expert i SVT:s Gokväll och som radiopsykolog i radio Västerbotten. Anders Wahlberg är legitimerad psykolog och har genom åren arbetat främst med arbetslivets psykologi. Han arbetar huvudsakligen med chefscoachning, utbildning kring arbetsmiljö och stress samt arbetsmiljöutredningar inom det psykosociala området.