Mia Österlund

Vad är en queer text och hur läser man queert? Queera läsningar är en nordisk antologi med litteraturvetenskapliga queerläsningar, den första av sitt slag på svenska. Queerteorin introducerades i Norden i mitten av nittiotalet, och dess popularitet har ökat konstant sedan dess. Studenter och forskare använder sig av queerteori i läsningar av skönlitteratur och det ges ut litteraturvetenskapliga avhandlingar med queerperspektiv. Men det har skrivits få texter som utifrån teoretiskt håll diskuterar vad det innebär att läsa och forska queert om skönlitteratur. En queerläsning intresserar sig för textens luckor, sprickor och ologiskheter, för textens inneboende dissonans och ambivalens. Det är en läsning som tar fasta på textens tystnader, det den samtidigt avslöjar och döljer. Inte minst det som framstår som avvikande och udda, eller som bryter mot normativa uppfattningar om kön och sexualitet. I Queera läsningar diskuteras politiska och känslomässiga sätt att läsa och läsningar utifrån genre, historia och olika sammanhang. Redaktionen består av litteraturvetarna Katri Kivilaakso, Ann- Sofie Lönngren och Rita Paqvalén.

Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag.I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen.Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen.Rum för läsning vänder sig främst till förskollärarutbildningen och verksamma pedagoger i förskolan.

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verknings­medel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld - men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

Finns det egentligen något som är normalt? Om svaret är ja: innebär det att allt annat är onormalt? Om svaret är nej: innebär det att vi alla i själva verket är mer eller mindre (o)normala? Och hur reflekteras, diskuteras och problematiseras dessa frågor inom barnkulturen i samtida och historiskt perspektiv? Temat för Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium 2018 var Barnnorm och kroppsform – om ideal och sexualitet i barnkulturen. Det handlade om krav och ideal som kringgärdar den verkliga och fiktiva barnkroppen samt om barns och vuxnas idéer om sexualitet, sexuella identiteter och könstillhörigheter. Vi analyserade nakenhet i visuell kultur, skönhetsideal i barnfilm, barns frågor om kropp och sexualitet, scenkonst för barn och unga med funktionsvariationer, pojkfysiologi i litteratur, sex i läromedel, selektering inom barnidrott, fetma i bilderböcker, bloggar om ätstörningar och mycket mer. I denna antologi har elva av symposiets talare omvandlat sina föreläsningar till artiklar som riktar sig till en bred läsekrets av kulturarbetare, pedagoger, forskare, studenter, kreatörer, kulturtjänstepersoner, bibliotekarier och alla andra med intresse för barnkultur. Som en röd – eller kanske regnbågsfärgad – tråd löper genom boken idén om att alla de normer och ideal som genomsyrar barnkulturen skapas och upprätthålls av människor. Därför kan de också omskapas eller avskaffas av människor. Exempelvis oss; vi som skriver och ni som läser detta! Innehållsförteckning - Reslig, blond och snar till våld - kroppen i den svenska pojkboken, Magnus Öhrn - Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag, Malena Janson - Blir du valbar, lille vän? Det självreflekterande barnet i urvalssituationer, Magnus Kilger (Idrottsliga) tjejsamtal - om tonåriga baskettjejers genus- och feminitetsskapande, Julia Rönnbäck - MELO Collective - gränsöverskrivande scenkonst för alla sinnen och funktioner, MELO Collective - "En inkluderande kulturskola"- för alla funktionsvariationer?, Adriana Di Lorenzo Tillborg - "Rumpan är stor, men buxan år trång". Bilderboken ur fettstudieperspektiv, Mia Österlund - Ätstört flickskap i bloggar, Ann-Charlotte Palmgren - Hångel, sex och nakenhet - bilder, blickar och barn, Anna Sparrman - Rätt att veta? Om barn, unga, sexualitet och kunskap, Jenny Bengtsson - Bland drakar och dragqueens. En saga, Robert FUX med flera

Finland-Swedish writer Monika Fagerholm is one of the most important contemporary Nordic authors; she is known for her experimental style and visionary descriptions of girlhood.Novel Districts. Critical Readings of Monika Fagerholm is the first book to study Fagerholm's works. In this edited volume, literary scholars scrutinize the central themes and features that characterize her suggestive works in the light of up-to-date literary theory and introduce new ways to understand and interpret her oeuvre that spans the postmodern and beyond.The volume enhances the understanding of Fagerholm's fiction; moreover, these articles suggest multiple perspectives on contemporary Nordic literature and ongoing cultural developments. It is of interest to students and scholars in literary and Scandinavian studies as well as women's, gender and girlhood studies.